Det har i stora internationella undersökningar framkommit att svenska skolbarns lÀs- och skrivförmÄga försÀmrats alltmer de senaste Ären. För att förbÀttra resultaten har fokus riktats mer mot förskolan och skolans tidiga Är, detta för att de grundlÀggande förmÄgorna att kunna avlÀsa och förstÄ en text utvecklas under dessa Är i ett barns liv, och det ingÄr Àven i en förskollÀrares uppdrag att frÀmja barns sprÄkutveckling och att lÀgga en viktig grund för barns fortsatta utveckling. En central del av detta arbete Àr att pÄ ett lustfyllt sÀtt frÀmja barnens progression mot en god sprÄkförstÄelse och sprÄkutveckling genom berÀttande och höglÀsning. Vi har valt att göra en kvalitativ jÀmförande studie med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som innefattar en förskola med kultur som profil och en förskola utan nÄgon uttalad profil för att undersöka deras arbetssÀtt och se om och hur dessa skiljer sig Ät mellan förskolorna. Vi har anvÀnt oss av sociokulturell teori som teoretisk referensram för att analysera vÄr insamlade empiri. VÄrt resultat visade att det inte fanns tydliga skillnader förskolorna emellan utan snarare pedagogernas arbetssÀtt emellan oavsett förskola..

Scientific studies show that good leadership is a key factor for group- and individual development. Studies have also shown that the contrary can curb talented individuals and/or cause stagnation, or even cause groups to halt their progression. This essay studies how leaders in musical and athletic environments look on their own leadership. In interviews, the leaders reflect upon experienced issues related to their profession, their views on difficulties in their leading role, as well as individual, and group development. This study also includes two observations, one in each field of profession.

Forskning har visat att beröm tenderar att ge negativa effekter pÄ lÀrande och att det dÀrmed inte leder eleven framÄt i sin utveckling. Forskningen menar att beröm istÀllet fungerar som en form av summativ bedömning. Mot denna bakgrund var mitt syfte att genom en kvalitativ studie, via lektionsobservationer och lÀrarintervjuer, undersöka hur idrottslÀrare anvÀnder feedback i sin undervisning och dÀrmed i vilken form den uttrycks i och vilken funktion den har. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnder beröm som den primÀra kÀllan för feedback, med kommentarer som ?Bra!?, ?Bra jobbat!?, ?HÀrligt!? och ?Snyggt!?.

Det hÀr arbetets slutgiltiga uppgift har varit att skapa ett första utkast till enövergripande plan för en jÀmn fördelning av spelmoment för spelet Testament, ett spel som utvecklas för Svenska Kyrkan med syfte att anvÀndas inom konfirmandundervisning. Med spelmoment menas exempelvis story, miljö, utrustning och liknande.Arbetet ger inledningsvis en kort översikt över hur leveldesignen inom dataspel har utvecklats och gÄr dÀrefter in pÄ det mer specifika omrÄdet gameplay progression, utvecklat av Mike Lopez, som ger en översyn över vad som krÀvs för att skapa ett spel med en jÀmn fördelning av spelmoment.DÀrefter anvÀnds denna metod för att analysera det redan befintliga spelet The Legend of Zelda: Twilight Princess, för att testa Lopez metod, innan arbetet med att skapa en egen plan tar vid.Resultatet av uppsatsen har nÄtt mÄlet med en övergripande plan för en jÀmnfördelning av spelmoment för spelet Testament, en plan som dock kommer att behöva ses över och omarbetas under det att utvecklingen av det faktiska spelet tar vid, men som ger en bra överblick över vilka delar som fungerar vÀl och vilka som kan behöva extra arbete i den stundande utvecklingen..

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella lÀroplanen i grundskolan blir till den genomförda lÀroplanen i en skolas undervisning/praktik. FrÄgestÀllningarna gÀller lÀrares uppfattningar av och skolans arbetssÀtt för att genomföra mÄlen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen Àr en fallstudie. Dataunderlaget kommer frÄn intervjuer med lÀrare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillÀmpning av kvalitativ metod.

Det finns de individer som pÄ grund av deras uthÄllighet och engagemang beskrivs som eldsjÀlar. De uppmÀrksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstÄr som nödvÀndiga för arbetets innovativa progression. EldsjÀlarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare Är uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjÀlar klarar inte av den lÄngvariga stressen utan brÀnner ut sig.

UtifrÄn syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens kÀnsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus pÄ eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lÀrare frÄn en högstadieskola i vÀstra SkÄne intervjuats. Intervjuerna Àmnade ge ett resultat som kunde svara pÄ den övergripande forskningsfrÄgan: Hur stÀller sig historien som berÀttas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det stÄr i förhÄllande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att mÄnga elever, oberoende av hÀrkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillrÀckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, dÀr den egna bakgrunden Àr en del, sÄ stÀller sig detta resultat dÄligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression frÄn denna undersökning Àr hur den svenska historieundervisningens traditionella innehÄll kan utmanas och förÀndras.

Syftet med studien Àr att belysa den osynliga, skapande delen av matematikÀmnet i grundskolan.Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med inspiration frÄn ansatsen grounded theory, GT, och bestÄr av en litteraturstudie kopplat till en empirisk studie, dÀr den empiriska studien grundar sig pÄ intervjuer med elever i Är 8.Studiens resultat visar att elever beskriver sina lösningsstrategier i skolmatematiken vÀl, och att det ur deras beskrivningar gÄr att lÀsa ut tre olika nivÄer av skapande förmÄga i Àmnet. Att ha skapande förmÄga i matematik innebÀr att a) agera i en dynamisk process mellan teori och praktik, b) att förnimma eller att se möjligheter samt att koppla det till sin egen förstÄelse och agera utifrÄn det i problemlösningsfasen och c) att den lÀrande indivi-den som subjekt emotionellt hittar egna vÀgar framÄt i kunskapsprocessen, vilka man sedan stÀmmer av mot ny kunskap för progression. Resultatet av litteraturstudien bildar en referensram för det embryo till teori, hela stu-dien genererat, vilken ocksÄ innefattar de tre nivÄerna av skapande förmÄga, enligt elevernas beskrivningar. Jag fann att skapande förmÄga sker som en rundgÄng mellan fakta ? metod/struktur ? resurs/flyt ? fakta..

AbstractThe research in the interdisciplinary field of natural-human-health-design has in recent decades gainedmomentum and led to new or new-old ways of thinking and acting in terms of planning and design of outdoorenvironments with the aim of health promotion. Concrete concept models and design guides have begun toemerge as a result of this research.The purpose of this work is to use these guides to develop a design proposal for a supposed health garden,with Wij TrÀdgÄrdar in Ockelbo as a base. This has been done in the form of a process description. The targetgroup for the design proposal is long-term unemployed and people who have come to Sweden as refugees.Since the specific design recommendations could not be found for the selected target group, the main materialwas general guidelines for health gardens in combination with guidelines for health gardens directed to targetgroups with stress-related problems, which is a broad target group for which there are relatively much currentresearch.The result is a process description of the progression towards a sketch on a health garden, designed for aspecific spot on Wij TrÀdgÄrdar, but available for use in other locations, provided adjustments is made to thespecific location. The sketch is supplemented with plant suggestions to different parts of the garden.

Taiwan has over the past thirty years experienced a substantial political transformation. Being ruled by Chinese nationalists since World War II, Taiwan started its democratic transition in the late eighties. The new democratic system did not only provide people with freedom to vote, it also marked the beginning of a search for a new national identity. Based on the international theory of constructivism, this paper defines and studies the Taiwanese people?s progression away from a dominant Chinese national identity towards a uniquely defined Taiwanese identity.

I detta arbete Àr syftet att ta reda pÄ hur arbete med lappteknik i grundskolan kan genomföras. TextillÀrare har tillfrÄgats om hur de arbetar med lappteknik ute i grundskolan och varför de gör pÄ det sÀttet. Sedan har undersökts vad det finns för positiva och negativa yttringar med att arbeta med lappteknik och om lÀrarna arbetar med en progression i lappteknik och hur den ser ut i sÄdana fall. Arbetet syftar Àven till att ta reda pÄ om eleverna behöver nÄgra förkunskaper och vilka i sÄdana fall. I uppsatsen bearbetas ocksÄ inlÀrning och instruktioner i skolan och med anledning av detta har lÀrare tillfrÄgats om vad de anser Àr vÀsentligt nÀr ett sjÀlvstudiematerial i lappteknik ska tillverkas samt om det finns bra instruktionsmaterial att tillgÄ i lappteknik.

The aim of this thesis is to study preschool-teachers? experiences from using the computertablet as a tool for learning and teaching, in order to gain knowledge of how the integrationalprocess of information and communications technology (ICT) in preschool has progressedsince its instatement. The background that caused interest to make this study was the rapidprogression of the use of ICT-tools in childrens? everyday lives and the troubles that havesurrounded the process of integrating these tools into preschool-practices. The theoreticalbasis for the analysis of the research lies within the socio-cultural perspective.

Syftet med studien Àr att utforska och förtydliga vad likvÀrdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmÀn, rektorer och lÀrare, samt hur likvÀrdighet efterstrÀvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmÀrksamma en problematik med strÀvan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsÀga likvÀrdighetsmÄlet att alla elever ska utvecklas sÄ lÄngt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun dÀr huvudmÀn, rektorer och lÀrare inom grundskolans högstadie har intervjuats. LikvÀrdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgÄng för att nÄ kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att smÄ resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte efterstrÀvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvÀrdigheten.

Rheumatoid arthritis is an autoimmune disease, where joints are attacked by the own immune system, leading to chronic inflammation and destruction of bone and cartilage. Inflammation is a complex process, controlled by many different substances. One of them is adenosine, which has anti-inflammatory properties. In this project, three polymorphisms in different genes, involved in synthesis and signaling of adenosine, were genotyped for 188 patients with RA and 362 controls without RA. The results shows that for the polymorphism in A2a, a gene coding for an adenosine receptor, there was no significant difference in genotype distribution between the groups.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka och fÄ kunskap om vilka faktorer som inverkar pÄ ett medvetet förhÄllningssÀtt nÀr det gÀller arbetet med matematiken pÄ en förskola. FrÄgestÀllningarna formulerades som följer: vad menas med matematik i förskolan, vad innebÀr matematikdidaktisk medvetenhet hos lÀrare i förskolan samt pÄ vilket sÀtt kommer ett matematiskt medvetet arbetssÀtt till uttryck i förskolans vardag.För att ta reda pÄ förskollÀrarnas matematikdidaktiska medvetenhet anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer gjordes med fem pedagoger pÄ en förskola. Intervjuerna har analyserats genom en fenomenografisk forskningsansats dÄ den frÀmst fokuserar pÄ hur mÀnniskor uppfattar ett visst fenomen. Resultatet visar att det hos förskollÀrarna finns en stark medvetenhet om att matematik Àr nÄgonting viktigt. De menar Àven att matematiken finns överallt i vardagen och att den pÄ olika sÀtt bör ha en framtrÀdande roll i förskolans verksamhet.