Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk, godartad sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. Sjukdomen medf?r ofta sv?ra sm?rtor och symptom vilket p?verkar flera aspekter av en kvinnas liv. Sjuksk?terskans ansvarsomr?de omv?rdnad bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt som grundar sig i att f?rs?ka f?rst? patienten och skapa delaktighet i h?lsooch sjukv?rden. Ett personcentrerat f?rh?llningss?tt beskriver vikten av att lyssna och se personen bortom sjukdomen.

VÄrt syfte var att studera begreppet interkulturellt förhÄllningssÀtt och undersöka hur det uppfattas av olika aktörer i förskoleverksamheten i den mÄngkulturella Stockholmsförorten Vantör. Vi har utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och utifrÄn detta tittat pÄ fyra olika delar som vi anser vara viktiga för ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. De fyra vi valt att titta pÄ Àr, fysisk och psykisk miljö, sprÄk, barns identitet och förÀldrar. Vi har Àven gjort en kvalitativ undersökning, dÀr vi har intervjuat mÀnniskor med olika roller i förskoleverksamheten i Vantör. Vi ville höra deras tolkning av begreppet interkulturellt förhÄllningssÀtt, och vad de ansÄg var viktigt för att fÄ detta att fungera.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om lÀrarna pÄ omvÄrdnadsprogrammet upplever att de anvÀnder den kunskap som eleverna besitter i form av olika kulturer kommer fram i utbildningen. Syftet var ocksÄ att se om lÀrarna reflekterar kring sin egen bakgrund och den egna kulturen. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag intervjuat Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ fyra olika skolor i SkÄne. Jag hade tre frÄgestÀllningar ? Hur upplever lÀrarna att de tar till vara den mÄngkulturella gruppens erfarenheter i undervisningen? ? Upplever lÀrarna att de anvÀnder nÄgon medveten metodik för interkulturellt lÀrande? ? Hur vÀl Àr lÀrarna medvetna om sin egna kulturella bakgrund? I min studie visade det sig att det rÄder konsensus mellan lÀrarna i frÄgan om elevernas kulturella bakgrund behövs och anvÀnds i undervisningen. Den kulturella bakgrunden vÀrdesÀtts högt av lÀrarna och de upplever ocksÄ alla att de lÄter eleverna ta del av varandras erfarenheter i undervisningen.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska omrÄdet inom managementlitteraturen med avseende pÄ interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur frÄn skolvÀrlden göra en jÀmförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar pÄ tydliga skillnader, dÀr managementlitteraturen lÀgger vikten vid kunskap som förutsÀttning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsÀttning. Resultatet visar Àven pÄ en komplementaritet mellan dessa bÄda angripssÀtt, som skulle kunna utnyttjas i större utstrÀckning..

UtgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr att pedagoger idag stÄr inför nya utmaningar pÄ grund av ett allt mer mÄngkulturellt Sverige. Flera av skolans styrdokument har tagit det mÄngkulturella i beaktande genom att införliva ett interkulturellt perspektiv som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur pedagoger reflekterar kring att arbeta i dagens mÄngkulturella samhÀlle och hur medvetna de Àr om de riktlinjer som finns. VÄrt syfte Àr Àven att se hur pedagoger förhÄller sig till elevernas religiösa tillhörighet samt om tillhörigheten integreras i undervisningen. Som underlag för undersökningen ligger en teoretisk litteraturorientering.

Detta Àr en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svÄrigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever sÄg pÄ sin skolsituation, sprÄkets betydelse för invandrarelever och förÀldrarnas pÄverkan pÄ dessa elever. Vi valde detta Àmne eftersom vi under vÄr senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. LÀroplanerna frÄn och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gÄtt frÄn att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det Àr skolans och lÀrarnas synsÀtt som Àr problemet. Vi har utgÄtt ifrÄn ett interkulturellt perspektiv.

Mitt examensarbete handlar om tre olika lÀrare pÄ tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte Àr att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap lÀraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de fÄr för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har lÀraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhÄllningssÀtt och attityd har lÀraren till sitt arbete i en mÄngkulturell miljö? Intresset för det hÀr Àmnet har sakta vÀxt fram under min utbildning till lÀrare och ett par Ärs erfarenhet av vikariat pÄ olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den hÀr undersökningen nu Àr att jag snart kommer att vara lÀrare sjÀlv och vill skaffa mig förstÄelse för och kunskap om vad interkulturell pedagogik Àr.Genom att intervjua tre olika lÀrare pÄ grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förstÄelse.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Eftersom det i dagens samhÀlle blivit allt vanligare att bosÀtta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer Àr sÀllan oproblematiska dÄ alla individer Àr fÀrgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur Àr dock att ha kunskap om sig sjÀlv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvÀrvas innan kulturmötet men uppstÄr Àven som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lÀr sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte.