Genom förankring i relevant litteratur, och en intervjustudie med tre lÀrare, svarar denna uppsats i resultatdelen pÄ forskningsfrÄgan: hur lÀrare i grundskolan beskriver att de arbetar med lÀroplanens (Lpo 94), vÀrdegrundsmÄl. Den visar att vÀrdegrunden i det demokratiska uppdraget har stor betydelse för elevernas samhÀllsutveckling. Uppsatsen pÄpekar att samtalen kring vÀrdegrunden mÄste generera handling. Vidare pÄvisas vikten av stÀndig reflektion över vad vÀrdegrunden innebÀr. I diskussionsdelen besvaras uppsatsens syfte att: förstÄ innebörder av lÀroplanens (Lpo 94), vÀrdegrundsmÄl i skolans praktik.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda pÄ om speciallÀrare/specialpedagoger anvÀnder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallÀrare/specialpedagoger, jag har Àven anvÀnt mig av litteratur dÀr jag frÀmst inriktat mig pÄ olika inlÀrningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lÀmpliga metoder som jag kan anvÀnda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlÀrningsstrategier tar jag upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning Àr.

Sammanfattning: Undersökningen innehÄller svar frÄn tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras synsÀtt i att anvÀnda ÄtgÀrdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om ÄtgÀrdsprogrammens anvÀndning i dagslÀget och hur de kan anvÀndas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet pÄ skolorna. ProblemomrÄde: Bakgrunden till valt Àmne Àr genom lÀsta studier som sÀger att det krÀvs kompletterande studier om hur ÄtgÀrdsprogrammen anvÀnds och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i grundskolan Àr hur vanligt det Àr att förklara elevernas svÄrigheter som brister och egenskaper hos individen.

I detta arbete belyser jag elevers tankar om fotosyntes och nedbrytning. Syftet Àr att studera hur elever tillÀmpar naturvetenskaplig kunskap pÄ vardagsfenomen. Jag studerar hur eleverna anvÀnder sitt vardagliga sprÄk och den teori de lÀrt sig i skolundervisningen. Aktuell forskning pÄ dessa omrÄden presenteras tillsammans med teorier om lÀrande och analyser och kommentarer till kursplanen.Intervjuer har genomförts med ett antal elever dÀr undersökningens huvudmÄl har varit att se hur eleverna utvecklat sin förstÄelse rörande frÄgor om fotosyntes och nedbrytning nÀr de gÄtt frÄn grundskolan till gymnasiet samt om vetenskapliga sprÄk förÀndras i nÄgon utstrÀckning. Resultatet har sedan jÀmförts med en nationell utvÀrdering av skolans naturvetenskapliga undervisning dÀr samma frÄgor anvÀndes.Det resultat arbetet utmynnat i har gett mig den insikten att elever ofta har mer kunskap Àn de spontant visar.

Syfte med detta arbete Àr att undersöka vilken betydelse lÀrare anser att svenska sprÄket har för elevens matematiska förstÄelse. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt i matematik som de intervuade lÀrarna anser fungerar bÀst för elever med brister i svenska sprÄket. En kvalitativ metod i form av intervuer anvÀndes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar pÄ en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lÀrarna Àr medvetna om sprÄkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrÄgar mer matematiksamtal pÄ lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt lÄst sig i modell:"genomgÄng, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov".

Arbetet med detta examensarbete har varit att undersöka om FMT (Funktionsinriktad Musikterapi) kan vara ett komplement till den traditionella specialpedagogiska undervisningen i grundskolan. FMT kan kort beskrivas som ett arbete med motorisk utveckling. Motoriken Àr av betydelse för individens utveckling och förmÄga till inlÀrning. Skolverket har kommit fram till att barn i behov av stöd inte alltid fÄr rÀtt sorts stöd och försöker genom olika förÀndringar att komma tillrÀtta med detta. Examensarbetet innehÄller resultat av praktikarbeten med tvÄ barn som tidigare av olika anledningar givit klasslÀrarna ?huvudbry?.

Arbetets art: 10 poÀng Bakgrund: Vi Àr tvÄ lÀrarstuderande frÄn Malmö högskola som har examensprofil förskollÀrare och fÄr Àven behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare Är. I vÄr utbildning har vi valt sidoÀmneskurser sÄsom Utebildning och No för tidigare skolÄren vilket har inspirerat oss till just detta Àmne. Syfte: VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att vi vill öka förstÄelsen för hur viktigt det Àr för barnen att fÄ tillgÄng till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö Àven pÄ skolan. VÄrt problem som vi vill undersöka Àr samverkan med vuxna och barn pÄ skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har anvÀnt oss av enkÀter, intervjuer och observationer.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva och analysera studie- och yrkesvÀgledarens arbete med könsstereotypa studieval till gymnasieskolan. Metoden för att samla in data har varit halvstrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan. Som teoretisk utgÄngspunkt har vÀgledningsteorier framtagna av Gerald Egan och Kerstin HÀgg/Svea Maria Kuoppa anvÀnts tillsammans med Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet har visat att vÀgledarnas jobb med elevernas val till gymnasieskolan prÀglas av generell information till alla elever och samtal med enskilda elever. I samtalen anvÀnds utmaningar som ett av sÀtten att fÄ eleverna att se alternativ till sina tankar och idéer om framtidens studie- och yrkesval.

Syftet med denna uppsats var att uppnÄ en ökad kunskap om ett kompetensomrÄde sam har betydelse för ett kommande lÀraryrke, nÀmligen lÀrarstuderandes musikpedagogiska reflektioner under sin utbildning. Fyra lÀrarstudrandes sk mentorsböcker tolkades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Tolkningen genomfördes bÄde pÄ individ- och gruppnivÄ. Resultatet visade att undersökningspersonernas reflektioner berörde fyra gemensamma intresseomrÄden. ? Beskrivningar av förelÀsningar, lektioner och seminarier.

Alla elever borde fÄ möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som bÄde Àr lÀrorik och rolig pÄ samma gÄng. Under min tid i grundskolans tidigare Är (Ärskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett vÀldigt roligt Àmne, men nÄgonting hÀnde, i Ärskurs fyra försvann den glÀdje jag förknippat med matematik och jag fann Àmnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrÄn att titta i facit, och lÀraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbÀttra matematikundervisningen genom att Àndra innehÄllet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för nÄgra olika matematiklekar som lÀraren kan ta in i sin undervisning för att underlÀtta lÀrandet för eleverna.

Matematik har blivit ett omdiskuterat Àmne i hela Sverige de senaste Ären och detta pÄ grund av de dÄliga resultaten som har uppnÄtts i olika undersökningar. Det har Àven visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i lÀromedel och att detta inte Àr till nÄgon fördel för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Syftet med arbetet Àr att analysera om lÀromedel i Ärskurs 4 stödjer elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor i deras utveckling och om lÀrarna fÄr stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en lÀromedelsanalys av sex förekommande lÀromedel i grundskolan för Ärskurs 4. Till lÀromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

The purpose of this degree project is to study if there is a intentional work with technology in the elementary school, preschool to fifth grade, in a municipality. The work will also study what conditions there are in the schools in order to work with technology. 95 questionnaires were distributed to the responsible teachers in all primary schools in the municipality, from preschool to fifth grade. The results of the survey show that more than half of the respondents do not consider themselves to work with technology in the school. The conditions, in order to work with the school subject technology in the municipality, are primarily external such as: material, facilities and the ability to divide students into smaller groups.

Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett viktigt Ă€mne i dagens skola dĂ€r det har skett en förĂ€ndring frĂ„n tidigare lĂ€roplaner fram till den vi har nu. FrĂ„n att det tidigare i princip har varit ren idrott pĂ„ schemat sĂ„ finns det idag Ă€ven en hĂ€lsa aspekt att ta hĂ€nsyn till. Med det sĂ„ har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats Ă€r jĂ€mföra hur styrdokumenten ser ut för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa för grundskolan med hur lĂ€rarna i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa beskriver hur de arbetar utifrĂ„n dessa. Åtta stycken lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa har vi via kvalitativa intervjuer lĂ„tit beskriva hur deras undervisning praktiskt gĂ„r till, vad de tycker om dagens styrning av Ă€mnet och hur de skulle vilja att Ă€mnet ser ut i framtiden.

Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka vilka olika uttryck för svenskĂ€mneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare Ă„r i Ă€mnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hĂ€mtat och sammanstĂ€llt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jĂ€mförelse mellan de bĂ„da. Resultatet pekar pĂ„ stor splittring i Ă€mnessyn i sĂ„vĂ€l styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, bĂ„de inom enskilda och vid jĂ€mförelse av olika dokument. De dominerande Ă€mneskonceptionerna skiljer sig Ă„t mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..

Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur handledningssamtalets innehĂ„ll och form kan bidra till deltagarnas lĂ€rande och reflektion i och av den egna praktiken. Genom att studera och beskriva hur deltagarna sjĂ€lva erfar sin delaktighet och kommunikation med pedagoger och specialpedagog i handledningssamtalet, förvĂ€ntas dessa faktorer visa pĂ„ hur de kan bidra till och ge förutsĂ€ttningar för lĂ€rande och reflektion kring det specialpedagogiska arbetet med eleverna.Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i ett lĂ€randeperspektiv och med den sociokulturella teorin som ram för att förstĂ„ hur lĂ€rande konstrueras. LĂ€rande konstrueras i samspel och interaktion med andra. Inom det sociokulturella perspektivet Ă€r kommunikationen och sprĂ„ket centralt vid förstĂ„elsen för hur mĂ€nniskor lĂ€r. Övriga teoretiska utgĂ„ngspunkter som anvĂ€nds vid analys och tolkning av resultatet Ă€r det kommunikativt relationsinriktade perspektivet (KoRP) samt de inom specialpedagogiken benĂ€mnda kategoriska och relationella perspektiven.