The purpose of this study has been to exam how sports professors interpret the term"friluftsliv" and in which way sports professors treat "friluftsliv" and staying outside inelementary school.The paper stems from the reasons to why sports professors believe that "friluftsliv" is hard topursue in elementary school.In order to carry out the purpose, five professors from four different schools have beeninterviewed. The choice of method been semi structured, qualitative, and individualinterviewing. The theoretical starting points are habitus- and ramfaktor theory.The conclusion of how sports professors find the term "friluftsliv", is that it is vieweddifferently depending on each ones individual background. The research showed that all fiveprofessors believed that Lgr11 has made the new curriculum much more clear and structured,also that "friluftsliv" is portrayed in a much more positive light.My study showed that these five professors aren't limited by the problems with "friluftsliv".Instead all five of them find it that the conditions for "friluftsliv" are good, and that the woodsare in direct connection with the woods..

Under senare Ă„r har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sĂ€mre. År 2000 lĂ€mnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkĂ€nt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvĂ€rderat ett specialpedagogiskt arbetssĂ€tt i matematik pĂ„ en specifik skola. PĂ„ skolan anvĂ€nder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartlĂ€ggs elevens kunskaper i matematik.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva begreppet lÀxa, varför lÀrare ger lÀxor samt om lÀrarna anser att de uppnÄr sitt syfte med lÀxor. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr sex lÀrare som arbetar i grundskolan deltagit. Resultatet av studien visar att lÀrarnas definition av begreppet lÀxa Àr lika över lag. LÀxor för de intervjuade lÀrarna Àr skolarbete som eleverna gör efter skoltid, nÄgot de gör fÀrdigt eller övar pÄ hemma eller i skolan efter skoltid. Syftet med lÀxor Àr fÀrdighetstrÀning, befÀsta nÄgot eleven gÄtt igenom i skolan men Àven att eleven ska lÀra sig ta ansvar över sitt skolarbete och att planera för framtida studier.

Syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare i Àmnet historia resonerar kring anvÀndandet av film i undervisningen. Fokus ligger pÄ att undersöka hur lÀrarna anger att de gÄr tillvÀga nÀr de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur lÀrarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer av fyra historielÀrare frÄn bÄde grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan anvÀndas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker pÄ likartade sÀtt.

Career counselors in schools have for a long time reported a feeling that their work is not as important as teachers work. According to the Swedish Curriculum for the compulsory schools, all staff is responsible for viable counseling for pupils. Therefore, this study focuses on teachers, headmasters and a school executive director view of school career counseling, how they experience the fulfillment of curriculum goals and how it interferes/interacts with their work. To analyze the empirical material we collected from interviews, we used theoretical terms of organizational theory with focus on social structures, differentiation and integration. We also used the career theory of Super.

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslÀrarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsÀtt. Enligt litteratur och tidigare forskning Àr dessa tvÄ synsÀtt de rÄdande, dÀr det individorienterade synsÀttet Àr det dominerande i dagens skola. För att söka svar pÄ idrottslÀrarnas synsÀtt har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat sex verksamma idrottslÀrare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslÀrarna fÄtt beskriva sin syn pÄ och sitt arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Detta Àr en uppsats som handlar om hur utbudet av skönlitteratur i skolan stÀmmer överens med elevernas val av skönlitteratur och om hur det pÄverkar lÀslusten. Pedagogens roll tas upp eftersom det Àr hon eller han som pÄverkar vilka böcker som lÀses i skolan. Att man som pedagog har svar pÄ de didaktiska frÄgorna vad och varför och att utbudet av litteratur i skolan till viss del speglar det eleverna efterfrÄgar, Àr bÄda viktiga aspekter i att gynna lÀslusten. Olika teorier om hur och varför man ska lÀsa presenteras för att dels visa hur man sett pÄ skönlitteratur tidigare, dels för att de tillsammans skapar en bredare anledning till att lÀsa. Elevers efterfrÄgan har vi fÄtt fram genom att utföra en enkÀt i Ärskurs Ätta och nio i grundskolan och ett och tvÄ pÄ gymnasiet.

Med denna studie har jag undersökt om och pÄ vilket sÀtt svenskundervisningen i grundskolan har förÀndrats utifrÄn Lgr 80 och Lpo 94, bÄde vad gÀller lÀrares erfarenheter och Äsikter om eventuell förÀndring i undervisningssÀttet samt i kursplanstexter. Vad gÀller Lpo 94 Àr det de reviderade kursplanerna frÄn 2000 som studerats och jÀmförts med Lgr 80. Tre lÀrare med olika bakgrund och med erfarenhet frÄn undervisning i de bÄda kursplanerna har intervjuats och deras svar jÀmförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lÀrarna anser sig Àga en större frihet att lÀgga upp sin undervisning utifrÄn Lpo 94 samt att Lpo 94 sÀtter eleven som individ i fokus. LÀrarna pÄpekar ocksÄ vikten av erfarenhet i sina yrken.

Begreppet livskunskap Àr ett vÀlkÀnt begrepp inom skolans vÀrld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning Àven fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lÀra eleverna att bli ansvarstagande medmÀnniskor. För att nÄ dessa mÄl krÀvs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns mÄnga metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sÀtt som vi har anvÀnt oss av pÄ den gymnasieskola dÀr jag Àr anstÀlld. Jag har genom enkÀter tagit reda pÄ vad elever och lÀrare tycker om detta arbete och bÄde lÀrare och elever visar en positiv instÀllning och tycker att detta arbete Àr viktigt. De teman vi har valt att fokusera pÄ Àr samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jÀmstÀlldhet, sex och samlevnad samt hÀlsa..

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare Äldrarna (Ärskurs 1-5). Vilka förutsÀttningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanen i fysik. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvalitativ (intervju av verksamma lÀrare) och kvantitativ (enkÀt med de intervjuade lÀrarnas klasser) metod, med betoning pÄ den kvalitativa metoden. PÄ sÄ vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.Resultaten av vÄr studie visar att samarbetet mellan lÀrarna, som undervisar i fysik under de olika Ärskurserna, inte fungerar som det borde och dÀrför Àr det omöjligt att sÀga om eleverna fÄr tillrÀckligt med fysikundervisning för att nÄ samtliga mÄl i slutet av Ärskurs 5. Vi kom ocksÄ fram till vad lÀrarna önskar att de skulle vilja förÀndra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rÀtt riktning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa forskningsintervjuer med sprÄklÀrare verksamma inom sÄvÀl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat ÄskÄdliggör en mÄngfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lÀrare i moderna sprÄk. UtifrÄn informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstÄr individualiseringen framförallt som en metod baserad pÄ nivÄindelning och anvÀndande av sÀrskilt material.

Examensarbetet försöker mÀta och beskriva huruvida den vÀrdegrund som uttrycks i grundskolans lÀroplan (Lpo94) Äterfinns i lÀroböcker för högstadiet i Àmnet historia. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie samt en kvalitativ textanalys av tre lÀroböckers beskrivningar av tvÄ olika historiska epoker.Arbetets syfte Àr att redogöra för hur lÀroböckerna beskriver de tvÄ historiska epokerna utifrÄn ett perspektiv att de bör förmedla vÀrdegrunden samt att göra en jÀmförelse mellan hur detta görs i de tvÄ olika epokerna.Arbetet visar pÄ att lÀroböckerna intar en neutral och faktaförmedlande hÄllning. LÀroböckernas olika kapitel skiljer sig Ät dÄ olika historiska epoker beskrivs olika och att innehÄllet dÀrmed skiljer sig Ät pÄ ett sÀtt som fÄr konsekvenser för förmedlingen av vÀrdegrunden. En slutsats av detta Àr hur betydelsefull lÀrarens insatts Àr för förmedlingen av skolans vÀrdegrund..

Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns sprÄkinlÀrning. Jag ville ta reda pÄ vilka metoder lÀrare idag anvÀnder för att lÀra ut sprÄk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet Àr byggt pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är och en musiklÀrare som arbetat som kompanjonlÀrare i grundskolan. Samtliga lÀrare sÄg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de anvÀnde sig av musiken var olika. TvÄ lÀrare spelade sjÀlva instrument, medan övriga lÀrare anvÀnde sig av CD-skivor och kassettband.

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Valet vi gjorde gÀllande undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄrt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar bÄde sprÄk- och kunskapsutvecklande i olika Àmnen för elever med SVA. Vi ville ocksÄ undersöka vikten av meningsfulla lÀrandesituationer samt betydelsen relationen har mellan lÀraren och eleven. För att uppnÄ detta syfte mötte vi klasslÀrare, SVA lÀrare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet som framkommit Àr tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom Àmnet SVA.