Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolans tidigare Ă„r. Är det en sjĂ€lvklarhet att arbetande lĂ€rare ute pĂ„ skolorna arbetar med konflikter pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Hur hanterar man konflikter? Vilka verktyg anvĂ€nder man? Hur arbetar man förebyggande mot att konflikter uppstĂ„r? Vad tycker eleverna om lĂ€rarnas sĂ€tt att hantera konflikter och hur defineras begreppet konflikt av elever och lĂ€rare? Dessa var frĂ„gor som vi stĂ€llde oss och gjorde dĂ€rmed studier ute pĂ„ tvĂ„ grundskolor för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor..

Syftet med detta arbete a?r att vi vill undersöka vilken syn lÀrare, specialpedagoger och rektorer har pa? transitionen mellan a?r 6 och 7, med fokus pa? elever i behov av sa?rskilt sto?d. Ett viktigt perspektiv a?r hur de olika akto?rerna, utifra?n ett professionsperspektiv, ser pa? o?verga?ngarna och hur organisationen i samband med dessa a?r upplagd. Fortsa?ttningsvis vill vi underso?ka hur skolans akto?rer kan underla?tta o?verga?ngarna fo?r ba?de elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha..

The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga nÄgra lÀrares arbete kring barn med sprÄksvÄrigheter i förskola och grundskolans tidigare Är. Informanterna har alla erfarenheter av barn med sprÄksvÄrigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfÀlten förskola, grundskolans tidigare Är, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lÀrare planerar arbetet med barns sprÄkutveckling utifrÄn en inledande kartlÀggning av barnet. I vÄr studie tenderar grundskollÀrare att, i större utstrÀckning Àn sina kollegor i förskolan, anvÀnda fÀrdigstÀllda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lÀrare i skolan Àn i förskolan bedriver enskild undervisning.

Syftet med vĂ„rat examensarbete har varit att göra en lĂ€romedelsanalys ur ett genusperspektiv i Ă€mnet religion. Vi har studerat tvĂ„ lĂ€romedel som riktar sig till grundskolans senare Ă„r och tvĂ„ lĂ€romedel som riktar sig till gymnasiet. I analyserna har vi kommit fram till att det i lĂ€romedlen för grundskolan finns en stor avsaknad av genusmedvetenhet. Även om genusmedvetenheten Ă€r större i lĂ€romedlen för gymnasiet uppnĂ„r det inte den genusmedvetenhet som vore önskvĂ€rt..

The purpose of this essay was to understand why the pupils of upper secondary school are unable to pass the Mathematics A level. As method, I chose interviews, since the personal and various experiences of the informants are very important for the validity of this essay.This study has shown that the students lack motivation and consider Matematics boring. They haven?t been able to fathom the connection between the subject and how it van be used in everyday life. If the pupils? are to pass their Mathematics A level, they need time, further recourses and teachers who are apt and attentive pedagogues.Additionally, the teachers need more knowledge when it comes to methodology and didactic styles..

Detta Àr en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt Àmne. Metoder som anvÀnds Àr observationer och fokussamtal. UndersökningsomrÄdet baseras pÄ ett projekt i BorlÀnge kommun som kallas för Tusen Ord, dÀr dramapedagoger arbetar sprÄkfrÀmjande i en interaktiv utstÀllning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten pÄ Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 Äringar inom förskolan, Är 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utstrÀckning finns nÀrvarande i den dramapedagogiska verksamheten pÄ Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berÀttande, kommunikation, sprÄk      .

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i grundskolan tÀnker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvÀgledning inom ramarna för det som i lÀroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med Ätta lÀrare pÄ sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms lÀn. Resultatet visade att flera av lÀrarna likstÀllde studie- och yrkesvÀgledning med studie- och yrkesvÀgledaren. De flesta av lÀrarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvÀgledning, utifrÄn rÄdande styrdokument. Det kunde sÀgas att lÀrarna ansÄg att syftet med studie- och yrkesvÀgledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, Àven om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebÀra.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande, dÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som lÀser enligt grundsÀrskolans lÀroplan ingÄr i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgÄngspunkt i lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr sju kategorier som skapar försÀttningar för lÀrande analyserats fram. De sju kategorierna Àr:Goda relationer och gemenskap, LÀrarens ledarskap och tydliga kunskapsmÄl, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjÀlpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lÀrarnas resonemang kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande och dÀr de olika lÀrarnas resonemang kopplades till de tre olika lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lÀrartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma strategier för att skapa förutsÀttningar för lÀrande, men att det finns en variation hos lÀrarna, dÀr flera lÀrare anser att de anvÀnder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsÀttningar för lÀrande och dÀr lÀrarnas resonemang bygger pÄ en variation utifrÄn de tre lÀrandetraditionerna.

SammanfattningInformations och kommunikationsteknik (IKT) Àr en viktig del av samhÀllet och kommer vara sÄ i Àn högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att kunna delta som fullvÀrdig medborgare. LÀrande sker i alla sammanhang och mÄnga elever anvÀnder redan idag olika digitala medier pÄ fritiden. För elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter kan olika IKT-lÀrverktyg ge möjligheter att hitta nya vÀgar för att nÄ mÄlen i skolan. Syftet med denna studie Àr att beskriva erfarenheter av IKT-lÀrverktyg hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studiens resultat visar att eleverna sÄg IKT-lÀrverktygen som bÄde stödjande och hÀmmande beroende pÄ nÀr, var och hur de anvÀnds.

VÄrt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstÄ om elever ?snubblar? i lÀsinlÀrningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjÀlpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten sÀger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjÀlpinsatser för den initiala lÀsinlÀrningen.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att skapa tydlighet om hur textilslöjdlÀrare i grundskolan förhÄller sig till idéskapande i det inledande arbetet i textilslöjd. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra frÄgor kring förhÄllningssÀtt till idéskapande i textilslöjd för att jag som lÀrare ska fÄ verktyg som gör att jag kan erbjuda goda förutsÀttningar för lÀrande. Jag vill Àven synliggöra lÀrarnas egna erfarenheter av idéskapande i egen process. Dessutom vill jag kunna förklara pÄ ett tydligt sÀtt vad idéskapande i textilslöjd Àr. Styrdokument talar om möjligheter till lÀrande i ett idéskapande arbete, men tidigare forskning visar pÄ att idéfasen ofta minimeras till förmÄn för "görande".

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ hur FMT kan stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med tvÄ elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Min slutsats Àr att FMT har en plats i grundskolan. Med FMT som resurs, skulle fler elever kunna fÄngas upp och fÄ stöd med lÀs- och skrivinlÀrning. Fler elever skulle kunna ta till sig skolans undervisning och dÀrigenom klara skolans mÄl. .

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjÀlpmedel samt hur dessa anvÀnds och i vilken utstrÀckning. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger frÄn tre olika sÀrskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv instÀllning till kognitiva hjÀlpmedel.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.