AbstractParental participation is something that is included in school either we like it or not. Several studies have been done about this phenomena but not many of them have examined the pupils estimation about parental participation. Therefore did we get interested about the pupils situation because why haven?t almost anyone asked the pupils about this phenomena when it?s constructed fore them? To learn more about the pupils estimation did we a questionnaire in twelve different classes with children in the ages between 10-16 years. The results we got from the questionnaire concerning the pupils estimation about parental participation were both expected and unexpected.Keywords: Parental participationQuestionnairePupil estimation.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

Sammanfattning:Syftet med denna uppsats var att undersöka somaliska elevers, förÀldrars och modersmÄlslÀrares syn pÄ modersmÄlsundervisning som stöd för lÀrande. Ytterligare ett mÄl var att undersöka ifall modersmÄlsundervisning ger stöd för andrasprÄksinlÀrning. I litteraturgenomgÄngen lyfter jag fram olika teorier och tidigare forskningsresultat om modersmÄlsundervisning. För min undersökning valde jag att anvÀnda en kvalitativ intervjumetod. I min undersökning in-gÄr somaliska nyanlÀnda och tvÄsprÄkiga elever i grundskolan, deras förÀldrar och deras mo-dersmÄlslÀrare.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet Àr att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola dÀr en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingÄr i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sÀtt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnÄ syftet avser jag att besvara följande frÄgor: 1. Vad bestÄr regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehÄll? 2.

Examensarbetet skildrar olika lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning med matematik som utgÄngspunkt. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer med verksamma lÀrare som tagit del av det temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkter pÄ hur temaarbetet kan förÀndras till det bÀttre. Resultatet visar att alla de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att arbeta Àmnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kan uppstÄ. I resultatet gÄr Àven att utlÀsa hur de intervjuade lÀrarna stÀller sig till vÄrt temaarbete..

Bakgrunden till arbetet bygger pÄ inaktiviteten i dagens samhÀlle, med fokus pÄ barnen. Samt den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hÀlsa, bÄde fysiskt, psykiskt, socialt och hur eleverna lÀr sig med hela kroppen. Huvudsyftet i detta arbete Àr att undersöka varför nÄgra av dagens pedagoger arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna i skolan. För att fÄ svar pÄ arbetets syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av hermeneutiken som inspirationskÀlla. DÀr vi samlat in delar, vÄr förförstÄelse samt de intervjuades förförstÄelse, har satt cirkeln i snurrning, som slutligen fÄngats till en horisontsammansmÀltning.

MÄnga elever nÄr idag inte mÄlen i grundskolan. Om de inte klarar mÄlen för godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. SkÀlen till att elever inte nÄr mÄlen kan vara mÄnga. Det kan handla om lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra typer av funktionshinder, men i mÄnga fall Àr det svÄrt att ringa in orsakerna.Skolverket har gett i uppdrag till mÄnga forskare under Ärens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gÄ ut grundskolan med godkÀnda betyg? Svaren kan sökas pÄ olika nivÄer ? hos den enskilda individen, i gruppen, pÄ skolnivÄ, organisationsnivÄ eller till och med pÄ samhÀllsnivÄ.

Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

Arbetet handlar om huruvida man kan fÄ till ett meningsfullt lÀrande genom att anvÀnda sig av metoden PBL, problembaserat lÀrande, i grundskolan. Jag gör en kort presentation av lÀrande under 1900-talet för att dÀrefter koncentrera mig pÄ tre pedagoger, Marton, SÀljö och Dewey. UtifrÄn dessa tre pedagogers syn pÄ lÀrande undersöker jag PBL. Jag beskriver hur metoden PBL fungerar och hur den Àr uppbyggd. Mycket i PBL överensstÀmmer med vad Marton, SÀljö och Dewey anser vara ett lÀrande som ger bra resultat.

Denna uppsats handlar om skönlitteraturens undervisningsmöjligheter. Det vi lyfter fram i vÄrt arbete Àr skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning som Àr: Vilka möjligheter anser pedagogerna i grundskolan att skönlitteraturen kan skapa för barnen och undervisningen? har vi sökt efter relevant litteratur och gjort intervjuer med pedagoger som arbetar med skolÄr 0-2. Det centrala som kommit fram genom vÄra studier Àr skönlitteraturens betydelse för sprÄket, fantasin, identiteten, kunskapen, tanken och empatins skull.

VÄr undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av vÀrdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (LÀroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angÄende vÀrdegrunden. Detta för att visa pÄ att elever kan komma frÄn olika kulturer och ha olika erfarenheter av en vÀrdegrund. Genom att en lÀrare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne nÀrma sig ett samtal angÄende vÀrdegrunden i ett mÄngkulturellt klassrum pÄ rÀtt nivÄ och med rÀtt fokus..

Den hÀr uppsatsen handlar om bildÀmnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss mÀnniskor. Via grottmÄlningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fÄtt redskap att uttrycka, kÀnna och förmedla olika budskap frÄn urminnes tider tills idag.Syftet med denna studie Àr att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildÀmnets undervisning utövas i grundskolans tidigare Är. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger pÄ fem olika skolor som alla undervisar i Àmnet bild i skolans tidigare Är.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass frÄn sÀrskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om hur elever och lÀrare upplevde inkluderingen under ett lÀsÄr. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se hur eleverna formar sitt lÀrande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lÀrare. Studien pekar ocksÄ pÄ vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framvÀxten av specialpedagogiken i Sverige liksom sÀrskolans framvÀxt.

Syftet med undersökningen var att beskriva nÄgra elevers upplevelser av grundskoletiden samt att pÄ basis av skolans styrdokument och olika teoretiska perspektiv pÄ studiens resultat fÄ en djupare förstÄelse med avseende pÄ fem problemomrÄden: stöd och hjÀlp, elevinflytande, mobbning, elevernas syn pÄ praktiska respektive teoretiska Àmnen samt stress. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av intervjuer med ungdomar frÄn tre Norrbottenskommuner, ett Är efter avslutad grundskola. Studien utgÄr frÄn ett hermeneutiskt perspektiv med ett litet inslag av kritisk tolkning. Avsikten var att hitta det unika i varje persons upplevelse. Resultatet visade att eleverna hade mÄnga olika upplevelser.