Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

Grundskolan i Sverige Àr obligatorisk för barn. De kan inte sjÀlva bestÀmma om de vill gÄ i grundskolan eller inte. Den Àr inte frivillig utan lagen sÀger att alla barn ska gÄ nio Är i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det mÄnga personer som inte Àr behöriga att arbeta som lÀrare. LÀraryrket Àr ett yrke dÀr det förekommer att en outbildad kan tillfÀlligt ersÀtta en utbildad lÀrare.

Denna observationsstudie utgÄr frÄn elevers bilder sÄ som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat pÄ semiotikens sÀtt att se pÄ bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med lÀroplanen för grundskolan och kursplanen för bildÀmnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat stÀlls. Tre pedagoger, en frÄn varje skola, Àr kompletterande informationskÀllor till elevernas bilder.  Studiens syfte Àr att försöka belysa hur den visuella yttranderÀtten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderÀtt och undervisningens mÄl kan se ut. I arbetet stÀlls frÄgor som: I vilken utstrÀckning Àr grundskolan en plats för visuell yttranderÀtt? Vilken funktion fÄr elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? NÀr blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och fÄr representera en samlad bild av yttranderÀtten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder pÄ att elevernas bilder har en svag stÀllning ur kommuni kationssynpunkt, dÄ bilderna i större utstrÀckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition Àn som sprÄkligahandlingar.

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet Àr att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som undervisar elever som lÀser efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare Äldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det Àr stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsÀttningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende pÄ om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny lÀroplan för grundskolan som ska börja gÀlla lÀsÄret 2011/2012. Syftet med denna uppsats Àr att utreda begreppet kreativitet och sÀtta det i relation till den nya lÀroplanen, för att försöka förutsÀga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att fÄ utrymme i denna. Arbetet med detta krÀver att jag Àven studerar tidigare lÀroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlÀgger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat Àr inte slutliga, i och med att den nya lÀroplanen inte Ànnu Àr presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya lÀroplanen kommer att ge fÀrre tillfÀllen för kreativitet och skapande i svensk grundskola Àn nuvarande lÀroplan, Lpo 94..

Mitt syfte med den hör undersökningen Ă€r att belysa faktorer som kan styra valet av höglĂ€sningsbok bland klasslĂ€rare i Ă„rskurs tre i grundskolan. Mina frĂ„gestĂ€llningar var: Vilka böcker anvĂ€nds vid höglĂ€sning av lĂ€rare i Ă„rskurs tre i grundskolan som ingĂ„r i min studie? Hur beskriver lĂ€rarna valet av höglĂ€sningsbok? ÖverensstĂ€mmer de studerade lĂ€rarnas beskrivning av faktorer som pĂ„verkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare Ă€n andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som pĂ„verkar lĂ€rarens val av höglĂ€sningsbok Ă€r sprĂ„ket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkĂ€nnande, samt lĂ€rarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollĂ€rare i Ă„rskurs tre..

Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet pÄ högstadiet och lyfter fram Àmnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras pÄ tre olika musiklÀrares erfarenheter gÀllandeförmedlande av vÀrden i enlighet med vÀrdegrund, socialisation och demokratiskasÄdana som i enlighet med LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikÀmnets fördelar gÀllande integrationen avvÀrdegrund, socialisationsfrÄgor och demokratiska vÀrden och framhÄller specielltÀmnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av vÀrden..

Elever i grundskolan ska enligt skollagen ha tillgÄng till skolhÀlsovÄrd som innefattar skolsköterska och skollÀkare. SkolhÀlsovÄrden ska arbeta förebyggande. Elever i grundskolan omfattas Àven av arbetsmiljölagen, dÀr syftet Àr att förebygga ohÀlsa och olycksfall i arbetet samt att Àven i övrigt uppnÄ en god arbetsmiljö. Sjukgymnaster har kompetens att undersöka, behandla och förebygga ohÀlsa. ArbetsomrÄdena för sjukgymnaster Àr mÄnga och en tÀnkbar arbetsmarknad skulle kunna vara skolhÀlsovÄrden.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera pÄ handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhÄllningssÀtt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning Àr en semistrukturerad intervjumetod, utförd i tvÄ olika kommuner dÀr mÄlgruppen Àr nio lÀrare i förskolan samt nio lÀrare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter Àr att undervisa, utveckla, utreda samt rÄdgiva.

Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i grundskolan. Syftet med studienĂ€r att jĂ€mföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas igrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i grundskolan idag. UtifrĂ„n detta syfte hartre forskningsfrĂ„gor formats.Detta Ă€r en kvalitativ undersökning som utgĂ„tt frĂ„n ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt. Det Ă€r i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jĂ€mfört dokument frĂ„n Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även tvĂ„ intervjuer med företrĂ€dare för ovan nĂ€mnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idĂ©- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering pĂ„ skilda sĂ€tt, dĂ€r de förra anser att individen bör fĂ„ utrymme att bestĂ€mma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.

Jag har gjort en undersökning om orsakerna bakom spanskans ökade popularitet som sprÄkval i grundskolan. Undersökningen Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ och syftar till att genom enkÀter och intervjuer utröna de bakomliggande orsakerna till sprÄkval i allmÀnhet och spanskans ökade popularitet synnerhet. Jag har sökt svar pÄ mina frÄgor bÄde hos de elever som valt spanska som sprÄkval och Àven hos de elever som har valt andra sprÄk och frÄgat dem om deras erfarenheter och Äsikter. Min slutsats Àr att spanskan har blivit en medelvÀg mellan tyskan och franskan dÀr tyskan anses vara ett fult sprÄk och franskan anses mycket svÄrare Àn de bÄda andra..

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Nyman Lise-Lotte. (2006). LÀs - och skrivinlÀrningsmetoder för sÀrsko-leintegrerade elever i grundskolan Är 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbild-ning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Mitt syfte Àr att undersöka vilka metoder lÀrare i Är 1-3 anvÀnder sig av nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen för sÀrskoleintegrerade elever. Jag vill Àven undersöka hur jag som specialpedagog pÄ bÀsta sÀtt kan stödja och stötta bÄde lÀraren och eleven i Är 1-3 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

Uppsatsen har inriktats pÄ att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser nÀr det gÀller vilka förutsÀttningar och hinder det finns mellan förskollÀrare och lÀrare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts Àr hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka.Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma nÀrmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem Àr ouppnÄbara. Studien visar att förskollÀrarna och grundskollÀrarna i grundskolan har svÄrt att nÀrma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnÄs mÄste de förutsÀttningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren mÄste övervinnas.Studien visar Àven att bÄde pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgÄng till alla vuxna och att de fÄr en mjukare övergÄng frÄn förskolan till grundskolan.

Kvalitetsgranskningen som genomfördes 1999 av skolinspektionen visade att samordningen av sex- och samlevnadsundervisningen var bristfÀllig i mÄnga skolor. Undervisningen varierade bÄde inom och mellan skolor. Syftet med den aktuella studien Àr att undersöka hur samordning av sex- och samlevnadsundervisningen upplevs av lÀrare och rektorer i grundskolan. Studien tar hjÀlp av skolverkets och RFSU:s synpunkter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tre skolor, RFSU och skolverket, med totalt 11 personer.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares arbetssituation nÀr det gÀller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som Àr inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de tvÄ lÀrarnas elever var kopplade till sÀrskolans lÀroplan och de var pÄ olika sÀtt inkluderade i grundskoleklasser. LÀrarna anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel för att underlÀtta i elevernas vardag. Det fanns Àven extra resurser i form av personal.