Under 1990-talet skedde stora samhÀllsförÀndringar inom bÄde ekonomiska och politiska omrÄden. Skolan förÀndrades frÄn en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mÄl- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och pÄ gymnasiet. Det uppkom en politisk förestÀllning om att det förÀnderliga samhÀllet och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsÀttningar pÄ arbetsmarknaden, vilket i sin tur stÀller nya krav pÄ kunskaper och utbildning. Begreppet livslÄngt lÀrande kom dÀrigenom att framstÀllas som lösningen pÄ hur medborgarna ska klara dessa förÀndringar.

Uppsatsen tar upp frÄgor kring arbetet med ?forskning? som bedrivs av elever i grundskolan. Det som Àr fokus i denna studie Àr frÄgan hur eleverna i sin fria forskning vÀljer Àmne och tillvÀgagÄngssÀtt i sitt forskningsarbete. I studien anlÀggs ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och de resultat som framkommer analyseras framförallt genom teorier kring lÀrande i praktikgemenskaper. Den empiriska delen av studien har genomförts i en Äldersintegrerad klass i grundskolans Är F-5.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om de svenska elevernas matematikkunskaper har förÀndrats de senaste Ären. Vi stÀllde oss frÄgan, blir vÄra elever sÀmre i matematik och i sÄ fall inom vilka omrÄden har försÀmringen skett? Vi har anvÀnt oss av tre olika undersökningar som har gjorts, bÄde internationellt och nationellt, TIMSS, PISA och NU. Vi har Àven intervjuat 7 lÀrare som har undervisat i matematik pÄ grundskolan och gymnasiet under minst 10 Är och dÀrför tror vi att de kan ge en rÀttvis bild av hur förÀndringarna har skett. Vi har sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört resultatet med vad de olika undersökningarna visar pÄ.

Vi har i denna undersökning valt att tittat pÄ hur aktiva bildlÀrare i grundskolans senare del, ser pÄ och praktiserar kunskapsbedömning i Àmnet Bild. Kunskapsbedömning i allmÀnhet och kanske i bild i synnerhet Àr inte problemfritt. Det visar bÄde litteraturen och vÄr egen erfarenhet. Att bedöma elevers bilder har under lÄng tid setts som en kontroversiell frÄga. En otydlig och ofta starkt traditionsbunden syn pÄ de Àmnesstoff bildÀmnet innehÄller samt otydliga bedömningskriterier skapar en svÄrighet att utföra adekvata bedömningar i Àmnet.

Syftet med vÄr fallstudie, Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i sÀrskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna Àr vÄr fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i bÄde sÀrskolan och grundskolan. I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala omrÄden i vÄr undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi anvÀnt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att fÄ en egen uppfattning om det som berÀttats. I resultatet redovisas alla vÄra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla vÄra respondenter Àr positiva till integrering i den mÄn det Àr möjligt.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur specialpedagogens kompetens anvÀnds i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lÀrare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehÄll och funktion. Metod: LitteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lÀrare, verksamma pÄ tre olika skolor, ligger till grund för vÄr studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig Ät pÄ skolorna. Enligt specialpedagogerna Àr deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet bÄde pÄ individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det stÀmmer vÀl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lÀrarna Àr emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna pÄ individnivÄ.

The purpose of this study is to use a qualitative method to investigate the Swedish curriculums of 1919, 1962 and 2011 in search of attitudes and different usages of the popular culture of the time. To reach these conclusions Antonio Gramsci?s theories about cultural hegemony have been applied to prove how the superior classes, in this study these classes are represented by the Swedish school as an institution, use popular culture to maintain sovereignty of the lower classes. Ergo the problem highlighted in this study is whether the cultural class society exists in a fixed state since the 1919?s with the school as the institution to implement the tradition of cultural hegemony.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Min uppfattning Àr att alla vÄrdnadshavare inte Àr delaktiga till fullo nÀr det gÀller sitt barns skolval. DÀrför vill jag med min studie undersöka vÄrdnadshavares inflytande nÀr det gÀller valet av skolform, vilka faktorer de tycker Àr viktiga för sitt barns skolgÄng och om de Àr nöjda med skolformen deras barn gÄr i. Syftet med mitt examensarbete Àr att belysa vÄrdnadshavarnas perspektiv pÄ elever som Àr mottagna i grundsÀrskolan och integrerade i grundskolan. Jag Àmnar undersöka vÄrdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering Àr ett lÀmpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vÄrdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats.

Barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ett prioriterat omrÄde i skolan och i lÀroplanen. En strÀvan att skapa"en skola för alla"stÄr i fokus och integrering Àr grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallÀrares upplevelser och erfarenheter av integrering av sÀrskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallÀrare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frÄgor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhÀllelig integrering.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

SAMMANFATTNING Syftet med studien Àr att undersöka grundskoleelevers attityder till NO med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt. Studien Àmnar Àven undersöka hur eleverna ser pÄ sitt eget lÀrande i det utvidgade klassrummet. Det Àr en kvalitativ studie och för att besvara vÄra frÄgestÀllningar har empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer och observationer. FrÄgestÀllningarna som stÀlls Àr: Vilka attityder har elever till NO i det utvidgade klassrummet? Hur upplever eleverna sitt eget lÀrande utomhus? Empirin har vidare analyserats genom en tematisering.

VÄr uppsats handlar om tre pedagogers arbetssÀtt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda pÄ hur lÀrare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det pÄverkar eleverna. Vi har intervjuat en lÀrare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjÀlper lÀrare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jÀmfört det med tidigare forskning inom omrÄdet.Vi mÀrkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssÀtt. LÀraren arbetar med drama för att underlÀtta sin undervisning i svenska som andra sprÄk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lÀrare för att utveckla dramaövningar i relation med lÀroplanen och kulturpedagogen har teater som hjÀlpmedel, dÄ detta frÀmjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhÄllningssÀtt till Àmnesintegrering Àr i grunden lika.

Denna uppsats har undersökt genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgorna pÄ lÀrarutbildningarna i Sverige med betoning pÄ LÀrarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lÀrarutbildningarna Àr utformade sÄ att könsrollerna reproduceras och befÀsts, eller om lÀrarutbildningarna Àr aktiva aktörer som försöker bryta de snÀva roller som könen Àr hÀnvisade till idag. Syftet Àr ocksÄ att diskutera vilka konsekvenser lÀrarutbildningen och dess hantering av genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor kan bli pÄ grundskolan.Metoden Àr kvalitativ och materialet baseras mycket pÄ sekundÀra kÀllor bortsett frÄn tvÄ intervjuer. Resultatet visade att lÀrarutbildares uppfattningar styr innehÄllet och arbetssÀttet mer Àn utbildningsplaner och kursplaner. BÄde pÄ lÀrarutbildningarna, men ocksÄ pÄ grundskolan, Àr det enskilda eldsjÀlar som undervisar i dessa frÄgor.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka grundskoleelevers (Ă„k 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en Ă„tskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhĂ„lla sig till sĂ€ger om det Ă„lagda uppdraget, har analyserats utifrĂ„n de olika demokratiska perspektiven. En enkĂ€tundersökning med 98 elever i skolĂ„r 9 pĂ„ fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. EnkĂ€tsvaren har jĂ€mförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger.