Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan andra delar i vardagen.

Hand-arm vibrationssyndrom (HAVS) Ă€r ett tillstĂ„nd som inte Ă€r sĂ„ vĂ€lkĂ€nt trots att det Ă€r ett relativt vanligt tillstĂ„nd bland flera yrkesgrupper. Ökad kunskap inom omrĂ„det kan vara ett redskap för arbetsterapeuter i mötet med patienter med HAVS. Syfte: Syftet var att beskriva den vetenskapliga dokumentationen om hand-arm vibration syndrome (HAVS). Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes med sökningar i databaserna AMED, Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes till resultatet.

Bakgrund och problem: Styrelser Àr föremÄl för omfattande forskning inom bolagsstyrning. En stor del av forskningen syftar till att öka förstÄelsen för vad styrelser gör och varför. Forskare har ofta tagit hjÀlp av grova mÄtt som styrelsestorlek och aktieinnehav i styrelsen, vilket har resulterat i inkonsekventa resultat. Styrelsekapitalet Àr ett relativt nytt begrepp som syftar till att förklara styrelsearbete genom ledamöternas humana och sociala kapital. Genom att testa variabler som Àr hÀnförbara till en persons kunskaper och sociala kontakter vill vi bidra till att öka förstÄelsen för styrelsers agerande.Syfte: Att förklara styrelsers agerande i svenska företag med hjÀlp av styrelsekapitalet.Metod: Studien Àr deduktiv.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

?Vad genererar nÀrvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de anvÀndas vid en kris??Syftet med uppsatsen Àr att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara pÄ möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med anvÀndningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier Àr en bra kommunikationskanal som Àven blir anvÀndbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebÀr i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillÀmpades.

Aktionsforskningen belyser samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes pÄ en förskola bland de Àldre barnen, 4-6 Är. Medforskare i studien har varit bÄde pedagogerna och barnen pÄ förskolan. Med hjÀlp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stÀrkas genom att olikheterna anvÀnds som resurser och möjligheter.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka gymnasieelevers grad av sprÄkÀngslan i franskundervisningen och kopplingen mellan den och elevernas sjÀlvupplevda förmÄga i franska som frÀmmande sprÄk. DÀrtill Àmnar detta arbete belysa i vilka situationer de Àngsliga eleverna upplever sin talÀngslan vara som vÀrst, och slutligen hur deltagarna i undersökningen önskar arbeta med muntliga aktiviteter i sprÄkundervisningen. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder tillÀmpas. En enkÀt delades ut i franskgrupper pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor. Det kvantitativa materialet analyserades statistiskt och pÄ det kvalitativa materialet genomfördes en innehÄllsanalys. Det visar sig att sprÄkÀngslan Àr relativt utbredd bland deltagarna och att det finns ett mÄttligt statistiskt signifikant samband mellan sjÀlvvÀrderad sprÄklig förmÄga och grad av sprÄkÀngslan.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Den fria leken pÄ förskolan Àr ett Àmne som vi upplever har diskuterats mycket pÄ senare tid. Studiens utgÄngspunkt har varit sex förskollÀrares uppfattningar om den fria lekens betydelse pÄ förskolan. Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ och utgÄtt frÄn öppna och ostrukturerade intervjuer med förskollÀrare pÄ sex olika förskolor, i en kommun i VÀstra Götalands lÀn. Genom intervjuerna har vi studerat pÄ vilket sÀtt den fria leken anvÀnds i verksamheten samt hur stort utrymme den fÄr i relation till styrda aktiviteter. Vi har Àven undersökt vilken roll förskollÀrare har i leken samt vilka positiva effekter den har.Resultatet av studien visar att förskollÀrarna ser fri lek som en viktig del i förskoleverksamheten dÄ den utvecklar mÄnga förmÄgor hos barnen, vilket Àven mÄnga författare belyser.

Syftet med studien Àr att öka kunskaperna om förskollÀrares uppfattningar om och arbete med att motverka uteslutningar i en barngrupp. Jag valde att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod dÀr jag gjorde enskilda intervjuer med verksamma förskollÀrare. Intervjuerna gjordes pÄ en och samma förskola dÀr avdelningarna bestÄr av Äldersindelade barngrupper. Intervjupersonerna var frÄn olika avdelningar och hade erfarenhet av arbetet med bÄde stora och smÄ barn. Efter att alla intervjuer var gjorda och transkiberade sÄ pÄbörjades en sammanstÀllning av det insamlade materialet för att faststÀlla ett resultat.

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie. I studien har datamaterial frĂ„n 1372 deltagare anvĂ€nts. Data bearbetades med hjĂ€lp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i en kvantitativ metod med hjĂ€lp av Spearmans rangkorrelation. Resultat: Resultatet visar att variabler valda med anknytning till socialt nĂ€tverk korrelerar med variabler valda ur deltagarnas levnadsvanor.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Bakgrund: De barn som föds med Downs syndrom har 47 kromosomer istÀllet för normalt 46 vilket beror pÄ att delningen i könscellerna blivit felaktig. Vanliga medicinska problem Àr bland annat hjÀrtfel, synfel och hörselnedsÀttning. BerÀknad medellivslÀngd hos personer med Downs syndrom Àr omkring 60 Är. Det finns mÄnga studier om Downs syndrom, men endast ett fÄtal har studerat hur personer med Downs syndrom upplever livskvalitet och vÀlbefinnande.Syfte: Syftet med studien var undersöka hur vuxna personer med Downs syndrom finner livskvalitet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehÄllande nio vetenskapliga artiklar varav sju Àr kvantitativa och tvÄ Àr kvalitativa studier. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna Cinahl, Google Scholar, LibHub, PsychInfo och PubMed.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Studiens syfte var att jÀmföra gymnasieelevers och gymnasielÀrares upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter pÄ fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av Àmnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet samt deras idrottslÀrare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 Är. Resultatet av intervjuerna visade att lÀraren saknade tydliga mÄlformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring Àmnets syfte, mÄl och betygskriterier i förhÄllande till lÀrarens undervisning.