VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers egna tankar och upplevelse kring bild- och formskapandets möjligheter i förskolan. UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer, med sex yrkesverksamma förskollÀrare i olika förskolor inom PiteÄ kommun. UtifrÄn resultatet har vi sett att samtliga förskollÀrare upplever att pedagogens eget intresse för skapande Àr av stor vikt för hur bild- och formskapande möjliggörs och utformas i förskoleverksamheten. Resultatet visar Àven att förskollÀrarna inte upplever att andra faktorer sÄsom lokal, tid, ekonomi begrÀnsar möjligheten att bedriva bild- och formskapande aktiviteter i förskolan. Vidare visar resultatet att samtliga förskollÀrare upplever att barnen i nÄgon utstrÀckning utvecklas socialt, personligt, motoriskt och kognitivt via bild- och formskapande aktiviteter.

MĂ„nga företag och organisationer ser idag arbetsplatsen som en god arena för hĂ€lsofrĂ€mjande arbete och det finns en mĂ€ngd olika metoder, omrĂ„den och sĂ€tt att arbeta pĂ„ inom omrĂ„det friskvĂ„rd pĂ„ arbetsplatsen.Även Statens FolkhĂ€lsoinstitut har uppmĂ€rksammat att insatser som frĂ€mjar hĂ€lsan i arbetslivet krĂ€vs och att arbetsgivaren har ett ansvar i att arbeta för en god arbetsmiljö, sĂ„vĂ€l fysiskt och psykiskt som socialt.En aktör inom friskvĂ„rdsarbete pĂ„ arbetsplatsen Ă€r Korpen som arbetar med projektet HĂ€lsodiplomering. Syftet med denna uppsats var att utvĂ€rdera detta projekt pĂ„ en rehabavdelning inom Göteborgs stad som har varit hĂ€lsodiplomerade sedan 2006. De metoder vi anvĂ€nde för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var intervjuer med en hĂ€lsocoach pĂ„ Korpen och chefen pĂ„ den aktuella avdelningen samt en enkĂ€tundersökning av de anstĂ€llda pĂ„ avdelningen.Undersökningen visade tydligt chefens betydande roll i friskvĂ„rdsarbetet. TvĂ„ av de faktorer som de anstĂ€llda uppgav var viktiga i ett hĂ€lsoarbete med lĂ„ngsiktiga resultat var just en engagerad chef men Ă€ven att de aktiviteter som ingĂ„r utförs pĂ„ arbetstid. VĂ„r undersökning visade ocksĂ„ att det för ett lyckat resultat Ă€r viktigt att de anstĂ€llda fĂ„r vara delaktiga i hĂ€lsoarbetet och i utformandet av de aktiviteter som ingĂ„r samt att tydliga mĂ„l sĂ€tts upp..

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Arbetsterapi Àmnar möjliggöra utförande av meningsfulla aktiviteter för klienter. Djur ger positiva effekter pÄ mÀnniskans fysiska, mentala och sociala funktioner som kan öka dennes aktivitetsförmÄga, vilket Àr en förutsÀttning för aktivitetsutförande. Syftet var att kartlÀgga forskning kring djur i relation till arbetsterapi samt betydelsen djuren har pÄ individens aktivitetsliv. Metoden var en systematisk litteratursökning som gjordes med 14 valda sökord i sju databaser som slutligen gav 15 artiklar för analys. I resultatet identifierades forskningsomrÄdena djurÀgarskap och djurterapi.

Fysisk aktivitet ger oss fysiska fördelar, bl.a. en ökad syreupptagningsförmÄga, ökat kapillÀrnÀt, starkare hjÀrta och ökad lungkapacitet. HemtrÀning anses som en bra metod för personer som inte har sjÀlvförtroendet och motivationen att trÀna i en grupp eller pÄ ett gym. HemtrÀningsprogram krÀver dock en god sjÀlvdisciplin för att man ska uppnÄ resultat och öka sin muskelstyrka eller gÄ ner i vikt, vilket nu ens mÄl Àr med trÀningen. Motivationen Àr den avgörande faktorn till att vi lyckas och upplever tillfredstÀllelse.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ veta hur sexÄringen i tre förskoleklasser ser pÄ kvinnligt och manligt. UtifrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:? Anser barnen att det finns sysselsÀttningar beroende pÄ könstillhörighet?? Inom vilka omrÄden anser barnen att kvinnor och mÀn Àr jÀmstÀllda?? Anser barnen att det Àr skillnad pÄ flickor och pojkar?För att besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av en kvantitativ strukturerad enkÀt och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till kvinnligt Àr enligt barnen hushÄllssysslor och motsvarande för mannen Àr teknik, underhÄll och fritidsaktiviteter.

Bakgrund: Schizofreni Àr en psykisk sjukdom dÀr personen har förÀndrade verklighetsuppfattningar sÄsom vanförestÀllningar, tankestörningar, förvirring och hallucinationer. Schizofreni kan ge svÄrigheter i exempelvis relationer och arbete. Genom att fokusera pÄ att förstÄ hÀndelser i personens dagliga liv fÄr sjuksköterskan kunskap om problem och varför dessa uppstÄtt. SÄdan kunskap kan hjÀlpa sjuksköterskan att utforma omvÄrdnadsÄtgÀrder som matchar personens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa dagligt liv för personer med schizofreni och dÀrmed öka sjuksköterskans kunskap om personens omvÄrdnadsbehov.Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ fem kvalitativa artiklar och 15 kvantitativa artiklar.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad fritidspedagoger frÄn olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att frÀmja och stödja elevernas fysiska utveckling pÄ fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag fÄ reda pÄ hur fritidspedagoger tÀnker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter pÄ olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola nÀr det gÀller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hÀlsa. Dock fanns det inte nÄgot mÄlinriktat arbete med fysiska aktiviteter pÄ fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas pÄ fritidshemmet pÄ olika fysiska aktiviter sÄ ofta sÄ möjligt.

Inom livsformsanalysen belyser man, som man Àven gör inom arbetsterapi, en mÀnniskas vardagliga aktiviteter i sin helhet. Vardagliga aktiviteter i sin helhet bildar en aktivitetsrepertoar vilken kan vara av vÀrde att studera med tanke pÄ dagens stress och ohÀlsoproblematik. De tre livsformerna som tas upp i denna studie Àr entreprenörens livsform, lönearbetarens livsform och karriÀristens livsform. Syftet med studien var att undersöka olika livsformer som förekommer i det vardagliga livet hos tre utvalda grupper och koppla detta till deras upplevda livstillfredsstÀllelse genom att beskriva hur de tre livsformerna tog sig uttryck hos valda grupper och beskriva gruppernas upplevda livstillfredsstÀllelse. I studien deltog 47 personer.

Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, tvÄ pojkar och tvÄ flickor. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervjuer. En egenutformat frÄgeformulÀr anvÀndes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.

Syftet med studien var att hos personer med lÄngvarig smÀrta beskriva betydelsen av att ha deltagit i multidisciplinÀr smÀrtrehabilitering. Kriterierna för att delta i studien var att personerna skulle ha haft smÀrta i mer Àn tre mÄnader samt deltagit i multidisciplinÀr smÀrtrehabilitering. I studien ingick sex kvinnor och en man. Datainsamling genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats genom ostrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Rundviks sÄgverk investerade vintern 2007 i systemet GPS Timber. Systemet som Àr GPS-baserat syftar till att underlÀtta timmerhanteringen och sÀkerstÀlla att rÀtt timmerklass lÀggs i vÀltorna och pÄ sÄgbordet. Dessutom samlar systemet fortlöpande in data angÄende truckarnas aktiviteter för att möjliggöra analys av vad som sker pÄ timmerplanen.Studien syftar till att undersöka vad införandet betytt för truckförarnas arbete med timmerhanteringen samt vad systemet har för effekt pÄ ekonomin. Med hjÀlp av insamlad data av GPS Timber ska analysen dessutom resultera i potentiella effektiviseringsomrÄden rörande timmerhanteringen för att förbÀttra ekonomin i en relativt dyr process. Analysen har visat att truckförarnas arbete har förenklats mycket i och med införandet av GPS Timber.

Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger pÄ observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess anvÀndning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrÄn socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation Àr ett relativt nytt arbetssÀtt för pedagogerna och att processen Àr under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna Àr varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).

Syfte och frÄgestÀllningarUndersöka hur idrottslÀrare förhÄller sig till sitt Àmne utifrÄn företeelser som berör genus pÄ ett eller annat sÀtt och hur olika faktorer kan pÄverka genusmÀssiga strukturer och mönster. Ta reda pÄ hur lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ att pojkar i snitt har högre betyg Àn flickor generellt i idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar:Vilka könsmönster kan lÀrare urskilja i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser innehÄllet och utformningen i Àmnet idrott och hÀlsa ut sett ur ett genusperspektiv?Hur ser lÀrare pÄ flickor och pojkars möjligheter att fÄ ett visst betyg inom Àmnet idrott och hÀlsa?MetodKvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ fyra olika skolor, tvÄ idrottslÀrare frÄn högstadiet och tvÄ idrottslÀrare frÄn gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrÄn tre frÄgeomrÄden: könsmönster, innehÄll/utformning och betyg/bedömning.ResultatPojkar tar generellt sett mer plats Àn flickor pÄ idrottslektionerna. Bollspel Àr populÀrast bland pojkar men Àven populÀrt bland flickor.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ om och i sÄ fall nÀr matematiska situationer uppstÄr i förskolan och hur pedagogerna i sÄdana fall utmanar barnen. VÄr frÄgestÀllning till denna undersökning Àr följande: Under vilka situationer anvÀnder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen nÀr matematiska situationer uppstÄr? Den teori som ligger till grund för vÄr studie Àr Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. VÄr metod har varit att observera barnen bÄde i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende pÄ vilket perspektiv den granskas med.