Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i aktivitetsidentitet hos personer med kronisk sjukdom. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av sjÀlvbiografier. Data samlades in via sex böcker som var skrivna av kvinnor mellan Ären 1994- 2005. Data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: "Att förlora kontrollen", "Att göra aktiviteter pÄ ett annat sÀtt" samt "Att fÄ förÀndrade roller och relationer". Informanternas erfarenheter visade hur de stÀlls inför nya situationer dÀr de var osÀkra över sin kapacitet och kÀmpade för att behÄlla sin tidigare aktivitetsidentitet.

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmÄl? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna..

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad fritidspedagoger vill nÄ med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslÀrare samarbetar. Vi vill Àven ta reda pÄ om utbildningen har nÄgon betydelse nÀr det gÀller synen pÄ samverkan och hur fritidspedagogen respektive klasslÀraren ser pÄ sin yrkesroll. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi skickat ut enkÀter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslÀrare. För att fÄ en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vÄr empiri frÄn fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi anvÀnt oss av historik kring fritidspedagogyrket, LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lÀrarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt nÄgra av Bourdieus teoretiska begrepp. Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nÄ med sina aktiviteter Àr att fÄ bra sammanhÄllning i gruppen och att eleverna ska kÀnna glÀdje och trygghet i skolan.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förÀndrats sedan införandet av lÀroplanen Lpo-94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar i Ätta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen pÄverkats av införandet av lÀroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken Àr en avgörande del i barnens utveckling.

Syftet med studien var att beskriva hur förÀldrar till barn med autism skildrar erfarenheter av delaktighet i dagliga aktiviteter. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av fem biografier. De utvalda böckerna var skrivna 1995 eller senare av svenska förÀldrar till barn med autism och skildrar familjens förhÄllanden innan barnet fyllde 18 Är. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och i resultatet framtrÀdde det övergripande temat, Vardagen prÀglas av rutin och struktur, samt tre underteman, FörÀldraansvaret dominerar vardagen, FörÀndrade relationer och minskat umgÀnge med andra och BegrÀnsat tilltrÀde till samhÀllets olika arenor. Resultatet visade hur familjens vardag pÄ olika sÀtt pÄverkades av det behov barnet med autism har av rutiner och struktur samt hur det fick konsekvenser i form av minskad delaktighet i vardagens aktiviteter för hela familjen.

Introduktion: Inom vÄrd och omsorg för Àldre Àr ett av mÄlen att aktivera och socialisera de Àldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de Àldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att Àven ha teorier som inte fokuserar pÄ att aktivitet Àr en förutsÀttning för att kunna uppnÄ ett gott Äldrande i Ätanke dÄ vikten av aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av aktivitet för att uppnÄ ett gott Äldrande. FrÄgestÀllningarna var: Vilka effekter har aktivitet pÄ den Àldre mÀnniskans upplevelse av ett gott Äldrande? Vilka hinder och möjligheter till aktivitet finns för den Àldre mÀnniskan? Metod: Systematisk litteraturstudie.

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lÀra matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet Àr att frÀmja barns lÀrande och förstÄelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har anvÀnt oss av olika forskningsmetoder sÄsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev ocksÄ om teoretisk bakgrund och dÀr representerades lÀroplanens kunskapsmÄl i matematik. Vi beskrev Àven tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lÀrandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

Syftet med studien var att jÀmföra högstadieelevers motionsvanor mellan en aktivitetsgrupp som deltagit i projektet Handslaget och en jÀmförelsegrupp pÄ en skola i sydvÀstra Sverige. Vidare syftade studien till att utvÀrdera aktivitetsgruppens instÀllning till Handslaget samt om eleverna hade blivit mer fysiskt aktiva efter att ha deltagit i projektet. I studien anvÀndes enkÀter som utformats av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Högskolan i Halmstad. En aktivitetsgrupp (n=84), som tidigare hade haft aktiviteter med Handslaget, och en jÀmförelsegrupp (n=80) ingick. I resultatet framkom bland annat att fler elever i jÀmförelsegruppen Àn i aktivitetsgruppen hade deltagit i aktiviteter som anordnades av idrottsföreningar under höstterminen 2006.

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan Är 4-9 fÄ fram ett antal tips pÄ lektionsförslag i engelska, som gÄr att genomföra vid ett lektionstillfÀlle och som innehÄller minst tre av fem olika aktiviteter: reading, vocabulary, listening, speaking och writing. Resultatet av litteraturgenomgÄngen visar att det Àr viktigt att pÄ alla sÀtt försöka motivera eleven att lÀra sig engelska och det genom attvariera undervisningen sÄ mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tÀnkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast tvÄ aktiviteter med och i förslaget Tourist! rÀckte inte den utsatta tiden till. Detta arbete kan sÄledes fungera som en idékÀlla, nÀr man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex.

Det rÄder hÄrd konkurrens i flygbranschen pÄ dagens marknad och det har blivit svÄrare att rekrytera nya kunder och sÄledes blivit allt viktigare för flygbolag att behÄlla existerande kunder. En effektiv relationshantering syftar till att skapa lÄngsiktiga kundrelationer samt stimulera Äterköp och relationsmarknadsföring bör enligt majoriteten av marknadsföringsforskningen efterstrÀvas av företag. Uppsatsförfattarna har dock noterat att flygbranschen har aktörer som anvÀnder relationsmarknadsföring till hög grad medan andra aktörer anvÀnder relationsmarknadsföringen till lÄg grad. PÄ grund av relationsmarknadsföringens holistiska synssÀtt och filosofiska grund finns lite forskning om konkreta relationsbyggande aktiviteter för att uppnÄ en gedigen relationsmarknadsföringsstrategi. Vidare saknas forskning för hur önskvÀrda relationer bör se ut frÄn kundens sida och vad kunder vÀrderar och finner relevant rörande marknadsföringsaktiviteter som företagen bedriver i syfte att stÀrka kundrelationer.Grundat pÄ ovanstÄende forskningssituation Àr studiens övergripande syfte att empiriskt testa relationsbyggande aktiviteter och beskriva hur relevanta dessa relationsbyggande aktiviteter Àr för flygresenÀrer.

Detta Àr ett resultat av ett forskningsarbete jag genomförde under hösten 2013. Jag undersökte Stockholms sociala streetdancekultur och tolkade denna utifrÄn ritteori. Jag granskade dess definitioner, ursprung och sociala knytpunkter för att vidare undersöka hur den upplevs av de som tar del av och bygger upp den. Materialet samlade jag in genom personliga intervjuer med mÀnniskor som pÄ olika sÀtt Àr med och skapar detta sociala nÀrverk och som alla kunde berÀtta om dess olika bestÄndsdelar, aktiviteter och betydelsen av dessa. Att tolka detta utifrÄn en förstÄelse om att de aktiviteter som ingÄr i streetdancekulturen kan liknas vid rituella handlingar gav förstÄelse för hur verkningsfulla aktiviteterna Àr gÀllande social integration.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehÄllet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika inomhus och utomhus miljöer kan man fÄ en bild av hur miljön pÄverkar barnens interaktion och aktivitetens innehÄll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehÄll och interaktion i organiserade aktiviteter pÄverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller inomhus. För att besvara de tvÄ forskningsfrÄgorna om vilka aspekter i miljön som pÄverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön pÄverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter pÄ fyra olika förskolor. TvÄ av aktiviteterna genomfördes utomhus och tvÄ inomhus, detta för att kunna göra en jÀmförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrÄgorna.

Denna studie syftar till att undersöka 10 lÀrares och pedagogers förestÀllningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lÀrande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrÄgor som prÀglar studien Àr vad som lÀrarna anser vara utmÀrkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser pÄ sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lÀrande och utvecklingen av begreppsförstÄelse inom matematiken. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har lÀrarna intervjuats. Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom omrÄdet skiljer sig Ät markant. DÄ svenska skolan ska implicera ?en skola för alla? blir denna studie vÀrd att begrunda, om inte vÀsentlig för lÀrandets förutsÀttningar.Nyckelord: aktiviteter,.

Syftet med denna c-uppsats Àr att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgÀnglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick pÄ bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke pÄ miljöns utformning. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgÄr ifrÄn den sociokulturella teorin och fenomenologin.