Sök:

Sökresultat:

991 Uppsatser om Sprćkliga strukturer - Sida 39 av 67

Jo, vi Àlskar att lÀsa!

Den hÀr undersökningen studerar pojkars attityder till lÀsning dÄ de befinner sig i en grupp tillsammans med andra pojkar. För att se hur deras svar pÄverkats har de i förvÀg fÄtt fylla i nÄgra svar som rör olika frÄgeomrÄden. Under en efterkommande gruppintervju med fyra pojkar ur samma skolklass i Ärskurs nio, ges de ett andra tillfÀlle att svara pÄ nÄgra lite mer specifika frÄgor. Samtalet leder till att nÄgra elever blir tystare Àn andra dÄ det handlar om den egna lÀsningen i hemmet, men ocksÄ under lektionstid. Inledningsvis Àr det i synnerhet en elev som inte lÀser sÄ mycket hemma som gÄr i ledning för att svara pÄ hur lÀsningen ser ut i hans vardag, varvid en annan tenderar att hÄlla med i det mesta. Samtidigt Àr det tvÄ elever som svarat att de lÀser betydligt fler böcker Àn vad vi ser att de andra gör.

Ansvar, Makt och Maktlöshet : Psykoterapeuters tankar och erfarenheter.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fyra legitimerade psykoterapeuter med lÄng yrkeserfarenhet tÀnker om och förhÄller sig till begreppen Ansvar, Makt och Maktlöshetsamt hur de uppfattar att dessa pÄverkar det terapeutiska samtalet. Datainsamling genomfördes via intervjuer dÀr ett semistrukturerat intervjuformulÀr har legat till grund för ett mer öppet samtal, dÀrefter bearbetades materialet via kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar en stor samstÀmmighet betrÀffande psykoterapeuternas tankar och erfarenheter av ovanstÄende begrepp samt i hur dessa avspeglar sig i det terapeutiska samtalet. Exempel pÄ detta Àr terapeuternas övertygelse att en terapeut-patientrelation per definition alltid Àr asymmetrisk samt att det som terapeut inte gÄr att inte ha makt.Hur vi i den terapeutiska kontexten förhÄller oss till ansvar, makt och maktlöshet kommer till uttryck i samtalet och pÄverkar de som söker vÄr hjÀlp. Att skapa en god och aktivt samverkande miljö för det gemensamma samtalet stÀller höga krav pÄ terapeuten.

Gamla strukturer - Nya tider : En undersökning om fackförbundens samarbetsformer med SAS

De traditionella flygbolagen verkar idag pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÄ flygbolagen ofta Àr statligt Àgda prÀglas de av byrÄkratiska och komplexa beslutsprocesser. I flygbolagens omgivning finns ett flertal olika intressenter, dÀribland fackförbund. Dessa kan ha en ansenlig inverkan pÄ flygbolagen. Uppsatsen kommer att utgÄ ifrÄn en deduktiv ansats dÀr kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkÀtundersökning kommer att genomföras.

Att bli lÀrare - En undersökning av Malmö lÀrarstudenters motiv till att vÀlja lÀraryrket

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom lÀraryrket och vi undersöker varför lÀrarstudenter vid Malmö högskola vÀljer att utbilda sig till lÀrare. Vi vill Àven se om det föreligger nÄgot rationellt investeringsbeslut bakom lÀrarstudenternas beslut att lÀsa till lÀrare eller om det finns andra faktorer, sÄsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkÀtundersökning som bestod av 3 sakfrÄgor och 10 ÄsiktsfrÄgor. Totalt deltog 277 av 880 första Ärs lÀrarstudenter vid Malmö högskola i vÄr undersökning. Vi har analyserat lÀrarstudenternas motiv till att vÀlja lÀraryrket dels utifrÄn en arbetsmarknadsekonomisk teori, nÀmligen humankapitalteorin, och dels utifrÄn fyra generella motivationsteorier, som Àr behovsteori, balans- eller jÀmviktsteorin, förstÀrkningsteorin och förvÀntningsteorin. Som motiv till att bli lÀrare har flertalet av lÀrarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, pÄverka och förÀndra samhÀllet, sprida kunskap samt att de tycker att lÀraryrket Àr ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lÀrarstudenterna har svarat att de upplever att lÀrarlönen Àr lÄg och ingen har valt lÀraryrket pÄ grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket sÀger emot humankapitalteorins beslutsregel. VÄr slutsats Àr att mycket tyder pÄ att det inte Àr ekonomiska faktorer som motiverar lÀrarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lÀrare. Flertalet av lÀrarstudenterna har angett orsaker som gÄr att relatera till inre motivation..

Sveriges nya arbetarparti : En kritisk diskursanalys av Moderaternas valkampanj 2006

Syftet med denna uppsats var att analysera hur begreppet arbetarparti konstruerats i Moderaternas texter som en strategi för det Moderata samlingspartiet att locka till sig vÀljare.Den frÄga författarna stÀllde sig i relation till syftet var:? Hur konstrueras begreppet arbetarparti i de aktuella texterna med tanke pÄ sprÄk och intertextualitet?I uppsatsen utgick författarna ifrÄn att texter, dÀribland politiska texter utgör en pÄverkan pÄ hur förÀndring eller reproduktion av sociala strukturer, normer och vÀrderingar sker. UtifrÄn detta synsÀtt anvÀnde sig författarna av FaircloughŽs tolkning av den kritiska diskursanalysen. Materialet bestod av delar ur Moderaternas valkampanj, dÀribland reklamtexter och internetsidor samt delar ur Moderaternas handlingsprogram och idéprogram. I analysen har fokus lagts pÄ sprÄkanvÀndning och intertextualitet.I analysen av uppsatsen kom författarna fram till att Moderaterna anvÀnt begrepp som traditionellt sÀtt anvÀnts av Socialdemokraterna och kombinerat dessa med argument som talat för liberala reformer.

ElevhÀlsa pÄ Gymnasiet

Sammanfattning/ Abstract Detta Àr en studie om specialpedagogiskt arbete pÄ organisationsnivÄ. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielÀrare, rektorer, elevhÀlsopersonal, förvaltningschef, elevhÀlsochef) uttrycker om elevhÀlsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhÀlsan pÄ en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv. I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhÀlsoteam för varje rektorsomrÄde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhÀlsoarbete tidigare, specialpedagoger anstÀlls och samtidigt genomförs en organisationsförÀndring pÄ rektorsnivÄ. Detta skapar en viss turbulens i organisationen. Detta Àr en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, dÀr fokusgrupper anvÀnts som intervjumodell, för att samla utsagor frÄn aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper Àr ett arbetssÀtt hÀmtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen. Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhÀlsa olika, vilket indikerar att elevhÀlsan behöver bli tydligare i organisationen.

Klassidentitet - Individuell identitet: en litteraturstudie av klass

Dagens samhÀlle Àr förvisso inte samstÀmmigt med gÄrdagens och inte heller morgondagens. Trots att det i samhÀllsdebatten idag gÀrna hÀvdas att klassamhÀllet snart inte lÀngre existerar sÄ finns det fortfarande dÀr i alla högsta grad. Ett samhÀlle dÀr individer upplever klasstillhörighet och dÀr klassidentiteten Àr en del av den sociala identiteten.Genom en litteraturstudie som baseras pÄ tre rikstÀckande undersökningar i Àmnet klassidentitet har jag studerat hur viktig kÀnslan av klasstillhörighet och klassidentitet Àr för individens identitetsskapande. Med en pedagogiskt sociologisk ansats har jag sökt besvara frÄgan; Hur inverkar klasstillhörighet och klassidentitet pÄ individens identitetsutveckling? Samt med följdfrÄgan; vilken pÄverkan kan en underskattad eller försvagad syn pÄ klasstillhörigheten fÄ för individens identitetsutveckling? Resultatet visar att en majoritet av de tillfrÄgade i materialet anser att klassamhÀllet fortfarande förekommer samt att de kÀnner klasstillhörighet och kan identifiera sig med sin klass, vilket visar att det nÀrmast kan ses som oansvarligt att i dagslÀget försöka ignorera klassindelningens existens.

Yoga i skolan : -verktyg för vÀlmÄende eller instrument för styring?En studie om anvÀndandet av yoga i skolverksamhet

Den hÀr uppsatsen handlar om yoga i skolan. Studien syftar till att undersöka pedagogers och barns upplevelser och uppfattningar om anvÀndandet av yoga, och genom detta tillföra kunskap om anvÀndandet av yoga i skola och förskola. Studien har fokuserat pÄ förklaringar till varför man vÀljer att anvÀnda yoga i skolan. För att ta reda pÄ barns och pedagogers upplevelse av yoga har intervjuer anvÀnts. Resultat frÄn intervjuerna har sammanfattats och ordnats efter studiens frÄgestÀllningar.

NÀr karriÀren krackelerar? En studie om hur unga journalister tÀnker kring situationen pÄ arbetsmarknaden

Den hÀr uppsatsen lÄter sex unga journalister komma till tals med avseende pÄ hur de tÀnker kring förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tÀnker kring sin karriÀr, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utstrÀckning kringgÄr lagen om anstÀllningsskydd (LAS). Det innebÀr att mÄnga journalisters första arbetslivserfarenheter bestÄr av vikariat och tillfÀlliga anstÀllningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser pÄ det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det Àr att komma ut i arbetslivet frÄn en journalistutbildning. En viktig slutsats frÄn studien Àr att de sex intervjupersonerna pÄ olika sÀtt fÄtt anpassa sina liv efter branschens krav pÄ flexibilitet, tillgÀnglighet och rörlighet.

Penisar och könsöppningar : Konstruktioner av kön och sexualitet i lÀroböcker i biologi 1958-2013

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

Slaget om Ungdomshuset i Köpenhamn - demokratiskt underskott eller utnyttjande av systemet?

This is an essay in Swedish on the subject of democracy and demonstrations of collective violence. The study is based on a conflict between the youth-house movement in Copenhagen and the state of Denmark - the city of Copenhagen. The focus is over the period December 2006 until January 2008 with reflection on the political movement around the youth-house from the 80's and onwards. This political movement roots back to the late 60's and especially the squatting movement, the BZ, of Europe which had a strong period in Denmark both in the 60's and the 80's. There is also a strong connection to other political movements of anti-fascism, anti-globalisation, queer activism and equal rights.

Den fastkedjade aktören : En studie om elevers historiska förstÄelse

I dag arbetar lÀrare i grundskolan med en lÀroplan som ska utveckla elevernas fÀrdighetskunskaper. En sÄdan fÀrdighet i Àmnet historia Àr kausalitet. Kausalitetsbegreppet Àr fundamentalt i historieÀmnet dÄ begreppet bland annat innehÄller förstÄelsen för historiska samband och de faktorer som pÄverkar och skapar de historiska hÀndelserna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förÀndring och förstÄr historiska samband, för att se hur elevers historiska förstÄelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar frÄn det nationella provet i historia i Ärskurs 6 som anvÀndes 2012/2013 analyserats utifrÄn vad elever identifierar som pÄverkansfaktorer till historisk förÀndring och vilken sambandsförstÄelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstÄ samband utifrÄn den sekventiella förstÄelsen, dÀr orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

Det organisatoriska sammanhanget ur ett processorienterat perspektiv - en fallstudie av ekonomistyrningen pÄ Sydkraft NÀt AB

Syftet Àr att beskriva och utreda hur processorientering och styrning förhÄller sig till varandra för att analysera hur processorientering kan bidra till en bÀttre ekonomistyrning i företag i energibranschen. All ekonomistyrning innefattar att sÀnda signaler genom organisationen. I en processorienterad organisation berör dessa signalerna förmÄgan att förstÄ processerna, för att möjliggöra en kontinuerlig förbÀttring av dessa. För att möjliggöra förstÄelsen krÀvs att organisationens strukturer och system Àr anpassade efter processorienteringen. Vi har i detta avseende bl.a.

Svenskarnas parti och rÀtten att demonstrera : En topikanalys av debatten

I dag arbetar lÀrare i grundskolan med en lÀroplan som ska utveckla elevernas fÀrdighetskunskaper. En sÄdan fÀrdighet i Àmnet historia Àr kausalitet. Kausalitetsbegreppet Àr fundamentalt i historieÀmnet dÄ begreppet bland annat innehÄller förstÄelsen för historiska samband och de faktorer som pÄverkar och skapar de historiska hÀndelserna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förÀndring och förstÄr historiska samband, för att se hur elevers historiska förstÄelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar frÄn det nationella provet i historia i Ärskurs 6 som anvÀndes 2012/2013 analyserats utifrÄn vad elever identifierar som pÄverkansfaktorer till historisk förÀndring och vilken sambandsförstÄelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstÄ samband utifrÄn den sekventiella förstÄelsen, dÀr orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

I opposition mot traditionen : En konstsociologisk studie om etableringen av Elmgreen & Dragset och upprÀtthÄllandet av en avantgarde-position

Arbetets syfte har varit att undersöka etableringen av konstnÀrsduon Elmgreen & Dragset och hur de med konstverket The Award (2014) utmanat den sociala hierarkin i det konstnÀrliga fÀltet. Genom Erwin Panofskys analysmodell i ikonologi har arbetet undersökt hur konstverket innefattar en kritisk handling. Metoden har varit att med ett konstsociologiskt perspektiv undersöka vilken typ av position konstnÀrsduon etablerat sig i det konstnÀrliga fÀltet samt hur de utmanat en överordnad position i samma fÀlt. Metoden har Àven varit att undersöka hur den kritiska handlingen kan förstÄs som ett sÀtt att upprÀtthÄlla en avantgarde-position. Arbetet visade hur Elmgreen & Dragset etablerat en paradoxal avantgarde-position.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->