Sökresultat:
575 Uppsatser om Sprćkliga konstruktioner - Sida 3 av 39
Ăr sjĂ€lvförvĂ„llat rus en ursĂ€ktande omstĂ€ndighet i den svenskarĂ€ttssalen?
Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.
Kontaktförbud : Hur fungerar det och vad har det för verkan i praktiken?
Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.
BevisvÀrdering av sociala medier : Facebook
Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.
Neuropsykiatriska funktionshindermaktprocesser, sociala konstruktioner, medikalisering, stÀmpling : representanter ur diagnosticeringsprocessens instÀllning och attityd
De neuropsykiatriska funktionshindren ökar. Efter att ha arbetat som resurs i skolan samt varit kontaktfamilj, vÀcktes mitt intresse för diagnosticeringsprocessen av neuropsykiatriska funktionshinder. Jag ville genom studien undersöka vilken instÀllning tvÄ representanter som finns med i diagnosticeringsprocessen har till denna och deras roll i denna process. Jag ville fÄ en bred bild, som beskriver mina informanters instÀllning ur sÄ mÄnga aspekter som möjligt och anvÀnde mig dÀrför ett flertal olika teorier. Mina teoretiska grunder bygger pÄ de generella begreppen; Maktprocesser, Sociala konstruktioner, Medikalisering samt stÀmpling.
Hembud, förköp och samtycke : Ăr förbehĂ„llen tillrĂ€ckligt tillfredsstĂ€llande för att uppnĂ„ sitt syfte?
Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.
Dags att bli stor lilla vÀn : En kvalitativ studie om förskollÀrares resonemang om och förhÄllningssÀtt till femÄringen som Àldst pÄ förskolan.
Synliggöra och diskutera förskollÀrares olika konstruktioner av det femÄriga förskolebarnet samt den pÄverkan dessa har pÄ förskolans praktik. FrÄgestÀllningar?Vilka konstruktioner av det femÄriga barnet framtrÀder i förskollÀrares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstÄs i relation till förskolans verksamhet och mötet med femÄringen? ?Hur pÄverkar konstruktionerna femÄrsverksamheten pÄ förskolorna och de möjligheter och begrÀnsningar som följer nÀr det gÀller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvÄrdnad, omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med tvÄ öppna frÄgor frÄn samtliga förskollÀrare anstÀllda inom kommunen för att synliggöra deras grundlÀggande antaganden om det femÄriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner pÄverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som lÄg till grund för de tvÄ konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollÀrarnas förestÀllningar, förvÀntningar och krav pÄ femÄringen leder till ett bemötande utifrÄn tvÄ olika konstruktioner av barnen.
Ramar och konstruktioner - en kÀrlekshistoria.
Specialarbete, SV1301 15 hpĂmne: Svenska sprĂ„ketTermin: HT13Handledare: Benjamin Lyngfelt.
Juventus IF : Interaktion inom ett marknadssystem fo?r ett amato?rlag
Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.
Videoupptagning i vÄrdsituationer : Konsekvensen för den enskildes rÀtt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR
Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.
Konstruktioner av maskulinitet(er) - Fem unga juristers syn pÄ arbete och familjeliv
VÄrt syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur fem unga, vÀlutbildade mÀn ser pÄ sitt arbete och familjeliv i avsikt att undersöka nÄgra fÀlt av konstruktioner av maskulinitet(er). Vi har valt kvalitativa intervjuer som metod och stÀllde bland annat frÄgor rörande mÀnnens arbetsliv, familjeliv samt hur kombinationen av de tvÄ fungerar. Ett tydligt och framtrÀdande resultat i vÄr studie Àr att konstruktioner av maskulinitet(er) Àr beroende av ett flertal faktorer. Vi har bland annat sett hur mÀnnens sociala bakgrund, utbildning och yrke pÄverkar. ByrÄns struktur har Àven pÄverkat mÀnnen att utveckla de egenskaper som krÀvs pÄ byrÄn.
Att "bli" en svensk expatriate : Rums- och identitets(re)konstruktioner ur ett postkolonialt perspektiv
Denna uppsats undersöker de rums- och identitets(re)konstruktioner som sker i mötet med De Andra. Semistrukturerade djupintervjuer med elva personer som har erfarenhet av arbete i postkolonial miljö ? i detta fall Tanzania - samt platsobservation av ett sÄ kallat ?expatriate community? ger empiri som analyseras med en dekonstruktiv intersektionell ansats. Studien visar att identitetsmarkörer korsas och skapar identitets(re)konstruktioner. Processen framkallar det objekt som inte tillhör det egna Jaget och skapar ett Dem ? samtidigt som det sker omförhandlingar betrÀffande hemlandet och dess invÄnare.
Att Àta pÄ en Mariabulle och krama ivÀg ett skott - en fallstudie i konstruktionsvÀxling och transitivitet
I den hÀr uppsatsen undersöker jag transitivitet och konstruktionsvÀxling. Detta gör jag genom att undersöka hur tvÄ verbgrupper (Àta-verb och kontakt-verb) vÀxlar konstruktioner, nÀrmare bestÀmt argumentkonstruktioner. KonstruktionsvÀxlingar kan ge information om en konstruktions egenskaper, samt information om det verb som ingÄr i vÀxlingarna.Traditionellt ses transitivitet ha att göra med om ett verb normalt konstrueras med objekt eller inte. I denna uppsats utgÄr jag istÀllet frÄn att transitivitet Àr nÄgot gradvis (jmf Hopper & Thompson 1980) dÀr semantiska faktorer som avsikt, pÄverkan och aspekt spelar roll. Transitivitet i den hÀr uppsatsen har alltsÄ inte enbart med objektsförekomst att göra.Den teoretiska ramen för uppsatsen Àr konstruktionsgrammatik.
Ahimsa : VĂ€gen till ett fridfullt liv
Det nord-australiska pama-njungansprÄket djambarrpuy?u har studerats med avseende pÄ finita egenskaper. Det gÄr att pÄstÄ att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u Àr förmÄga att fungera som talhandling och förmÄga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras nÀrmare.
Den prekÀra identiteten : En diskurspsykologisk studie om konstruktioner av prekariatet
Den hÀr studien undersöker med hjÀlp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, respektabilitet och kÀnslor konstrueras i ett diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhÄllningssÀtt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rÀttfÀrdigande presentationer av anstÀndighet och kÀnslor. Genom att konceptualisera klass som nÄgot som konstrueras i diskursiva sammanhang sÄ argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssÀttet kan bidra till nya insikter för att nÄ en djupare förstÄelse av social klass i allmÀnhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekÀra identiteten och livsstilen i prekariatet kÀnnetecknas genom uttalanden om otrygga anstÀllningsvillkor och otrygga livsbetingelser..
Teknik-ett kreativt skolÀmne
Examensarbetet undersöker hur elever upplever olika teknikmoment som Àr planerade utifrÄn Teknik tillsammans (Cetis, 2006) och Försök med teknik (Nordkvist och Powell, 1998). Dessutom belyser arbetet vilka mÄl i kursplanen och Lpo 94 som berörs dÄ elever arbetar med enkla konstruktioner. Undersökningens resultat grundas pÄ kvalitativa klassrumsobservationer av 18 barn i skolÄr tvÄ samt tvÄ parintervjuer. Resultaten av klassrumsobservationerna visar att teknikuppgifter mÄste ligga pÄ rÀtt utmaningsnivÄ i förhÄllande till elevers fÀrdigheter för att ett lustfyllt och stimulerande lÀrande ska ske. DÄ elever arbetar med konstruktionsuppgifter med rörliga delar berörs tvÄ uppnÄendemÄl för skolÄr fem ?att kunna anvÀnda vanligt förekommande verktyg och hjÀlpmedel? samt ?att genom handledning kunna planera och utföra enklare konstruktioner.? MÄnga allmÀnna mÄl som anges i lÀroplanen (Lpo 94) berörs ocksÄ bl.