
Sökresultat:
1939 Uppsatser om Sprćklig variation - Sida 22 av 130
Att vÄrdas pÄ akuten - Patienters upplevelser av vÄrdpersonalens bemötande pÄ akutmottagningen
Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters
skador/sjukdomar. MÄnga Àr oroliga över sitt tillstÄnd och för mÄnga Àr det den
första kontakten med sjukvÄrden. VÄrdpersonalens bemötande Àr dÀrför av stor
betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever
vÄrdpersonalens bemötande pÄ akutmottagningen. Metoden som anvÀndes var en
kvalitativ
litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar.
Matproblem och personlighet
The purpose of this study was to examine by means of Eysenck Personality Inventory (EPI), the relationship between Neuroticism, and self-rated eating problems. Altogether 105 respondents, mean aged 42,3 years, including 11 men and 94 women, participated by answering an Internet-based questionnaire comprising three different sections. Neuroticism correlated with self-rated eating problems (r=,468, p.
Improvisation - en resa i nuet : En kvalitativ studie om hur improvisatörer talar om improvisation
Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.
RÀkneramsors betydelse för yngre barns tidiga matematiklÀrande
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken betydelse rÀkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning utfördes kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I vÄr undersökning ingick Ätta barn i Äldern tvÄ till tre Är. Resultatet visar att yngre barn pÄ förskolan ges möjlighet att lÀra sig matematik genom rÀkneramsor, till exempel nÀr det gÀller antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjÀlp av rÀkneramsor, grundlÀgga det matematiska lÀrandet pÄ ett medvetet sÀtt genom att barnen fÄr uppleva variation och mÄngfald i flera olika miljöer.
Möjligheter att minska kvÀveutlakningen genom att anpassa kvÀvegödslingen till variationer inom strÄsÀdesfÀlt
Due to excess precipitation that cause runoff, all soils in Sweden naturally leaches nitrogen.High leaching from arable land is an environmental problem when the runoff reacheswaters. In the international agreement, Baltic Sea Action Plan, the aim is to reduce therunoff of nutrients. Sweden has agreed to reduce its load of e.g. nitrogen to the Baltic Sea.One of the proposed measures is an increased use of site-specific N-fertilization, which hasbeen shown to increase nitrogen use efficiency and therefore also reduce the nitrogen runoff.Either yields are increased with the same total amount of nitrogen, or the total quantityof nitrogen is reduced with preserved yield levels, which is profitable for the farmers.The dynamics of nitrogen leaching differs between top dressing applications above orbelow the economical optimum. There is a consensus about a difference in the dynamics,but not about its magnitude.
MagsÀcksinnehÄll och reproduktion hos vildsvin i Sverige
Studiens syfte var att undersöka magsĂ€cksinnehĂ„ll hos skjutna vildsvin i syd- och mellansverige för att faststĂ€lla vad vildsvinen Ă€tit, d.v.s. om födan kom frĂ„n utfodringsplatser eller frĂ„n naturen, och om det kan ha betydelse för reproduktion. Ăven könsorganen
(Àggstockar och livmödrar) undersöktes för att se om det fanns ett samband mellan utfodring och reproduktion. Arbetet ingick som en del i en pilotstudie om vildsvin och reproduktion.
Studien genomfördes under 2013 pÄ fyra gÄrdar (fyra olika lÀn) med egna viltslakterier för att fÄ en spridning av insamlat material. Till dessa gÄrdar skickades en enkÀt för att fÄ information om deras utfodring till vildsvin (typ av foder och utfodringsrutiner).
Myskoxe - bevarande i Sverige
Myskoxen dog ut i Sverige för 40 000 Är sedan men har levt i Kanada fram tills idag. 1947introducerades myskoxar till Dovrefjell i Norge och Är 1971 vandrade 5 individer över tillHÀrjedalen i Sverige. Populationen har som mest varit uppe i 30 individer pÄ 1980-talet menhjorden bestÄr nu av endast 8 stycken individer. Med hjÀlp av bidrag frÄn privatpersoner ochEU har man kunnat arbeta med att bevara myskoxarna men populationen stÄr inför vissaproblem. Den svenska myskoxpopulationen anses vara i riskzonen för inavel, dock vet maninte detta med sÀkerhet dÄ det Àr otydligt hur nÀra beslÀktade individerna i ursprungshjordenfrÄn 1971 var.
Habitatval, migrations- och furageringsaktivitet samt homing hos gĂ€dda (Esox lucius) hĂ€rstammande frĂ„n Ăsterby myr, Gotland.
In this study the spawning migration activity, habitat choice (depth and temperature), foraging activity, duration of stay in the spawning site and homing-behavior was studied for anadromous pike (Esox lucius) in the wetland Ăsterby myr, Gotland.The spawning migration was concentrated to dusk and dawn, a homing behavior was confirmed and there was no significant difference between sexes with respect to duration of stay. A difference in habitat choice and small variation in foraging activity between individuals was established..
KompensationsÄtgÀrder : en strategi för att utveckla mÄngfunktionalitet i ett storskaligt odlingslandskap
I dagens samhÀlle har landskapet en viktig roll i att tillfredsstÀlla mÄnga olika anvÀndare och anvÀndningsomrÄden. Genom livsmiljöer för vÀxter och djur
gynnas den biologiska mÄngfalden men landskapet rymmer ocksÄ
historiska, kulturella, estetiska och rekreationella vÀrden
som Àr viktiga för mÀnniskan.
Denna stora variation av vÀrden kan pÄ landsbygden symboliseras av olika smÄbiotoper som kan vara stenmurar,
odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom
traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor
inverkan pÄ landskapet och dess utseende. Idag gÄr utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och
homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket
intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en
hög produktion.
För att inte gÄ miste om vÀrden och
funktioner
Ă€r
det
viktigt
att
planera
utvecklingen
av
landskapet
hÄllbart
för
att
samordna
olika
anvÀndningsomrÄden
och
vÀrna
om
resurser. KompensationsÄtgÀrder Àr metoder
som
Ă€mnar
att
vÀrna
om
de
vÀrden
och
funktioner
som
Cinns
i
landskapet
genom
ÄtgÀrder
som
balanserar
landskapsvÀrden
som
förloras
vid
exploatering.
Att
strÀva
efter
en
integration
av
olika
anvÀndningsomrÄden
och
vÀrden
kan
förklara
begreppet
mÄngfunktionalitet.
Begreppen kompensationsÄtgÀrder
och
mÄngfunktionalitet
ligger
till
grund
för
denna
uppsats
som
har
som
mÄl
att
genom
teori
och
konkreta
exempel
undersöka
frÄgestÀllningen hur kompensationsÄtgÀrder
kan
anvÀndas
i
ett
storskaligt
odlingslandskap
för
att
utveckla
mÄngfunktionalitet.
Syftet
Ă€r
att ge en bÀttre inblick och förstÄelse för vad kompensationsÄtgÀrder Àr och hur de
kan
anvÀndas
i
strÀvan
efter
en
hÄllbar
utveckling.
Genom
litteraturstudier
utreds
innebörden
av
kompensationsÄtgÀrder
och
mÄngfunktionalitet
samt
hur
dessa
begrepp
kopplas
till
den
stÀndiga
förÀndringsprocess
som
sker
i
landskapet.
Litteraturstudierna
resulterar
Ă€ven
i
en
undersökning
av
exempel
pÄ
svenska
kompensationsstrategier
utifrÄn
dess
möjligheter
att
utveckla
mÄngfunktionalitet
och
tillÀmpas
i
det
storskaliga
odlingslandskapet.
En
slutsats
som
förmedlas
i
uppsatsen
Ă€r
vikten
av
en
variation
av
landskapsvÀrden
som
integreras
för
att
utnyttja
de
ytor
som
Cinns
till
godo
i
landskapet
i
samband
med
dagens
samhÀllsförÀndringar.
Ett
konkret
exempel
som
kan
anvÀndas
för
att
svara
pÄ
frÄgestÀllningen
Ă€r
strategin
att
anlÀgga
kreotoper.
Det
innebÀr
att
medvetet
anlÀgga
smÄbiotoper
genom
att
utnyttja
restytor
i
odlingslandskapet
för
att
bidra
med
funktioner
som
gynnar
mÀnniska
och
natur..
LÀrares syn pÄ auktoritet ur ett genusperspektiv : Intervjubaserad jÀmförelseav en mÄngkulturell skola och en svensk homogen skola
Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.
"Hon trodde nog att vi bara satt med Àgg och pinnar" : En studie om musikÀmnets betydelse för elever i grundsÀrskolan Är 7-9
Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.
Musik, ensemblespel och rollskapande : En kvalitativ studie av elevers syn pÄ sin egen roll i en ensemblesituation pÄ gymnasienivÄ
Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.
Hur man fÄngar elevers intresse för Àmnet biologi
From interviews with biology teachers and pupils, some important factors are presented that motivates and interests pupils in biology. Some of these are varied education, commitment of the teacher, narrative skill and individually reachable goals. Other important factors are practical application and connection to daily life, as well as actuality of the subject and pupils experience of the use of learning.Circumstance around teacher and pupils will influence which factors that has the most impact. ItÂŽs up to each teacher to make a decision which factors to be used based on his or her own qualities and depending on the group they will teach.Teachers and pupils agreed about factors that will cause an interesting lesson. The pupils emphasize that variation is the most important factor.
Motivationsarbete i Àmnet idrott och hÀlsa : Hur idrottslÀrare motiverar elever till ett aktivt deltagande
Denna studie handlar om hur idrottslÀrare i högstadiet uppfattar begreppet motivation samt hur de ser pÄ motivationsarbetet. Den metod som ligger till grund för denna studie Àr den kvalitativa ansatsen. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnds, dÀr tio idrottslÀrare har medverkat. Resultatet visar att relationsarbetet mellan lÀrare och elev Àr kÀrnan för motivationsarbetet. DÀrtill framgÄr det att undervisningsinnehÄllet bör omfatta en stor variation av aktiviteter som kan erbjuda samtliga elever möjligheter att utveckla sina kunskaper inom Àmnet.
Elever, deras analogier och cellen : Hur uppfattar elever cellen med dess funktioner?
Studien tar upp analogier som elever anvÀnder sig av nÀr de resonerar om cellen. LÀrare fÄr i denna studie konkreta exempel pÄ en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket Àr av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjÀlp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.