Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker också genom en interventionsstudie, med drag åt aktionsforskning, huruvida detta samband kan stärkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan användas språkutvecklande, för att kunna skapa varierande lärmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn på samma skola bildade jämförelsegrupp. I varje klass undervisar två lärare; dessa, samt skolans musiklärare, var involverade i interventionen.

Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida de informanter som intervjuades till studien anser att den ekologiska medvetenheten är en trend eller en bestående aspekt i klädbranschen. Vidare undersöks hur informanternas ekologiska tänkande yttrar sig i arbetslivet och i privatlivet. Intervjuerna berörde deras tankar kring miljömedvetenhet, etiska aspekter vid ekologisk produktion. Likaså analyseras om informanterna kan kategoriseras som en nyligen introducerad kulturell typ, BoBos.Den slutsats jag åstadkom var att informanterna besitter en ekologisk medvetenhet som yttrar sig i deras arbets- och privatliv. Deras åsikter och medvetenhet kan karakteriseras som boboitiska och anses vara tidsenliga för dagens samhälle..

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om och beskriva hur elevers språkliga uppmärksamhet med fokus på fonologiska medvetenhet utvecklas genom arbete med ord och bild. Undersökningen genomfördes i en åk 1 med 14 elever. För att undersöka syftet använde vi strukturerade och standardiserade intervjufrågor. Vi undersökte tre olika delområden inom fonologisk medvetenhet, där varje område bestod av en för- och en efterundersökning. Däremellan arbetade vi i temaform med språkövningar för att befrämja den fonologiska medvetenheten.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; ? Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollärare) tänker och arbetar för att stimulera och utveckla den språkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frågeställningar gäller vilka arbetssätt och vilka förhållningssätt de utvalda pedagogerna använder och utgår ifrån.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har därefter skett med hjälp av utskrivna samtalstexter och jämförelser med utvald litteratur inom området språklig medvetenhet.Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar språklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön är efter yttre förutsättningar planerad för att väcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och språklekar i olika form får stort utrymme.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns språkliga medvetenhet. Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att stimulera den språkliga medvetenheten? Vi vill också ta reda på vilken roll pedagogen har för barns språkutveckling. Har miljön någon betydelse för språkutvecklingen?Undersökningen baseras på litteratur, samt intervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor.

Detta examensarbete handlar om elevers lärstilar i skolan. Syftet med studien har varit att undersöka elevers medvetenhet om sin egen lärstil. Vi valde att utföra en empirisk studie för att kunna identifiera och vidare beskriva elevers medvetenhet om hur de lär sig bäst. Förutom att studera elevers medvetenhet har vi även ämnat undersöka vilka intelligenser (enligt Howard Gardners termer ?multipla intelligenser?) som förekommer i skolan, om det är några intelligenser som påträffas oftare än andra och huruvida det finns någon skillnad mellan elevers lärstilar i Kalix- och Skellefteå kommun.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lärande och utveckling. I vårundersökning har vi utgått från det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lärandesker i samspel med andra människor och att de miljöer vi ingår i påverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli språkligt medveten.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att höra hur förskollärare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns språkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollärare ifem olika förskolor med verksamhet för barn från ett till sex år valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett väl fungerande språk för att kommunicera är mycket viktigt. Barn i förskolan kan lära sigmer genom att förskolläraren ger barn utmaningar och vägledning att nå längre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns språkliga medvetenhet är högläsning, samtal och språklekarviktiga inslag.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna..

Denna rapport är en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk ålder och språklig medvetenhet hos elever i årskurs 1 på två olika skolor i Vallentuna kommun. I studien har material från de tre senaste projektåren bearbetats. Syftet med undersökningen var att undersöka huruvida fonologisk träning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i 6-årsklass återspeglar sig i ökad språklig medvetenhet och högre psykolingvistisk ålder i årskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska träningen kan ha påverkat barnens arbetsminne.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med ett temaarbete kunde öka elevernas medvetenhet om och förståelse för mobbning. Undersökningen genomfördes under sex veckor i en sjätte- samt en sjundeklass på två olika skolor i Luleå Kommun. Under dessa veckor genomfördes fyra lektionspass á 60 minuter med olika övningar. Efter varje övning följde diskussioner i grupp. I början och i slutet genomfördes även en muntlig intervju med fyra utlottade elever.

Examensarbetet är en interventionsstudie där syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsättning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever på gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fältanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten på testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en något förbättrad fonologisk medvetenhet för en elev.

I det moderna samhället utför många privatpersoner ekonomiska handlingar på Internet. Vi handlar i större utsträckning via Internet vilket kräver att vi skyddar oss mot olika datasäkerhetshot för att vår personliga information inte hamnar i fel händer. I studien gjordes en kartläggning på privatpersoners medvetenhet av datasäkerhetshot genom enkätundersökningar. Vidare undersökte vi vad två e-handelsföretag gör för att skydda privatpersonens personliga information. Resultaten visade att datasäkerhetsmedvetenheten var hög hos många privatpersoner men det fanns ett samband mellan ålder och medvetenhet.

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmåga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benämningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka kognitiva förmågor som kunde predicera utveckling av läsförståelse. Stort fokus lades på fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mäta fonologisk medvetenhet utvärderas och diskuteras. Deltagarnas resultat från första klass jämfördes med deras prestation i andra klass.