Sök:

Sökresultat:

4221 Uppsatser om Sprćklig kompetens - Sida 56 av 282

Att möta motstÄnd vid egenvÄrdsrÄd i telefonrÄdgivning : en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Att ge egenvÄrdsrÄd Àr en del av distriktssköterskans/sjuksköterskansomvÄrdnadsarbete i telefonrÄdgivning pÄ vÄrdcentral. Att arbeta med telefonrÄdgivningupplevs sjÀlvstÀndigt och stimulerande men ocksÄ svÄrt dÄ DSK/SSK kÀnner sigutlÀmnade pga. det ansvar och den kompetens som krÀvs. DSK/SSK stöter ibland pÄmotstÄnd nÀr de förmedlar egenvÄrdsrÄd. Patienterna vill inte alltid ta emot rÄd som gesvilket kan utgöra en belastning för DSK/SSK.Syfte: Syftet med studien var att beskrivaDSK/SSK erfarenheter av motstÄnd mot egenvÄrdsrÄd i samband medtelefonrÄdgivning.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Engelska i de tidigare skolÄren : NÀr den startar och hur gÄr lÀrarna tillvÀga?

LÀroplanen (Lpo94) föresprÄkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlÀrningsstilen som fokus. I de lokala Àmnesplanerna för den studerade kommunen har lÀrarna som mÄl att eleven ska kunna förstÄ enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom vÀlbekanta omrÄden.Syftet med detta arbete Àr att titta pÄ nÀr engelskundervisningen startar pÄ skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer ocksÄ att titta pÄ vad lÀraren gör i den tidiga undervisningen, hur de gÄr tillvÀga och hur lÀrarnas kompetens i engelska ser ut.FrÄgestÀllningarna Àr följande:- NÀr börjar lÀrarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lÀrarna?För att besvara dessa frÄgestÀllningar gjordes en enkÀtundersökning pÄ de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lÀrare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolÄr besvarade enkÀterna. Vi ville Àven ha djupare inblick i Àmnet och genomförde dÄ intervjuer med Ätta lÀrare och tvÄ rektorer i samma kommun.Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans Är 1 eller Är 2.

Ägarstyrning - svenska staten som bolagsĂ€gare

Syftet med uppsatsen Àr dels att sammanfatta de studier som tidigare gjorts om den svenska staten som Àgare, dels att beskriva hur staten har organiserat Àgandet. Vidare analyseras statens Àgarstyrning som definierats som alla ÄtgÀrder, bÄde före och under en aktivitet liksom granskning i efterhand, som utövas av staten. UtifrÄn agentteori och organisationsteori utvecklas en analysmodell som anvÀnds för att studera hur staten utövar Àgande över sina helÀgda bolag. Författarna genomför textanalys av regeringskansliets dokument som ligger till grund för hur statliga bolag ska styras och övervakas. SÀrskild vikt lÀggs vid styrelsesammansÀttning, kompensationsprogram, sÀrskilda samhÀllsuppdrag och utvÀrderingsmÄtt.

Kulturkrockar inom va?rden ? fo?rsta?else skulle minska sma?llen : En litteraturstudie om va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Den kompetenta yrkesla?raren - hur yrkesla?rare pÄ Restaurang- och livsmedelsprogrammet ser pÄ yrkeskompetens

Anledningen till att jag valde att go?ra en studie om yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa la?rare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansa?g dessa yrkesla?rare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fo?rdelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer ja?mnt fo?rdelad? Syftet med denna studie var att underso?ka yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? sin yrkeskompetens. Anledningen till begra?nsningen att endast anva?nda mig av la?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror pa? att det a?r inom detta omra?de jag sja?lv a?r verksam, och da?rmed a?ven intresserad av.

Funktionsbedömningar i arbetslivet Hur rehabiliteringsaktörer definierar viktiga aspekter i en funktions-bedömning av den vuxna mÀnniskan

Arbete har en stor pÄverkan pÄ individens liv. Det ger förutsÀttningar för att kunna försörja sig och Àr del av ens identitet. Förlust av förmÄga att arbeta Àr bÄde negativt för individen och samhÀllet. I arbetet med den vuxna mÀnniskan i arbetslivet har arbetsterapeuter, trots stor kunskap och kompetens gÀllande mÀnniskan i aktivitet, en begrÀnsad utbredning inom arbets-rehabiliteringen, speciellt inom företagshÀlsovÄrden. Syftet med denna studie var att identifiera viktiga kategorier vid en funktionsbedömning.

Teknik i förskolan - FörskollÀrare om teknik i förskola

I detta examensarbete ville jag studera pedagogernas syn pÄ teknik i förskolan. Tekniken behöver belysas och synliggöras i vardagen för att kunna skapa en grundförstÄelse för vad lÀrandet av teknik innebÀr. Syftet med denna studie var att undersöka vilken medvetenhet som yrkesverksamma pedagoger i förskolan har i teknikÀmnet och pÄ vilket sÀtt pedagogernas innehÄllsmÀssiga kompetens kan pÄverka deras uppdrag i förhÄllande till barns lÀrande samt till lÀroplanen för förskolan. Vad, hur och varför arbetar man med teknik i förskolan? Denna studie fokuserar pÄ förskolans arbete med lÀroplanens innehÄllsaspekter om teknik.

Ungdomsarbetslöshet : ?En studie om det arbetasmarknadspolitiska programmet Jobbgaranti för ungdomar?

Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.

NyanlÀnd i skolan ("Man mÄste börja frÄn början") : Ett lÀrarperspektiv pÄ mottagandet av nyanlÀnda elever, samt deras förutsÀttningar för andrasprÄksutveckling i en vanlig klass

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i vanliga klasser direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀndas behov ser ut.

Att mÀta mÀnniskor - En fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretag

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid MÀlardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vÄrterminen 2008.Datum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mÀta mÀnniskor ? en fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital Àr svÄrt att mÀta eftersom företaget varken kan Àga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstÄr vid bestÀmmandet av vad som Àr relevant att mÀta och hur man ska mÀta det för att uppnÄ högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie fördjupa förstÄelsen av hur organisationer internt mÀter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen pÄ företaget NCC.Slutsats:Humankapital Àr svÄrt att mÀta men med hjÀlp av mÀtinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mÀtningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mÀtningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt pÄverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mÀta, kunskap, kompetens, immateriella tillgÄngar..

Naturvetenskap i förskolan Àr inne ?men naturen Àr ute? :  En studie om förskollÀrares medvetna val och arbete med naturvetenskap

Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta stÀllning till de miljöfrÄgor som rör bland annat klimatpÄverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fÄtt utbildningssektorn att reagera och rikta uppmÀrksamheten till att barn redan i förskoleÄldern ska fÄ undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap stÄr skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfÄng Àr tolkningsbart. Det Àr alltsÄ upp till varje pedagog pÄ förskolan att bestÀmma. Syftet med vÄr studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingÄ i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som pÄverka förskollÀrarnas aktiva val gÀllande undervisning med naturvetenskap.

Miljöinformation i förvaltningsberÀttelsen - hur langt strÀcker sig revisorernas kompetens?

En studie av hur revisorerna granska den miljöinformation som företag med tillstands- och/eller anmÀlningspliktiga verksamheter, enligt lag Àr förordnade att redovisa i förvaltningsberÀttelsen samt om man utifran denna granskningen kan sÀga nagot om hur informationens tillförlitlighet berörs..

Interkulturell pedagogik i praktiken -tre grundskolelÀrares pedagogiska verklighet och hur de arbetar interkulturellt

Mitt examensarbete handlar om tre olika lÀrare pÄ tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte Àr att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap lÀraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de fÄr för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har lÀraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhÄllningssÀtt och attityd har lÀraren till sitt arbete i en mÄngkulturell miljö? Intresset för det hÀr Àmnet har sakta vÀxt fram under min utbildning till lÀrare och ett par Ärs erfarenhet av vikariat pÄ olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den hÀr undersökningen nu Àr att jag snart kommer att vara lÀrare sjÀlv och vill skaffa mig förstÄelse för och kunskap om vad interkulturell pedagogik Àr.Genom att intervjua tre olika lÀrare pÄ grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förstÄelse.

FörutsÀttningar för sjuksköterskan att arbeta med personcentrerad omvÄrdnad i den kommunala vÄrden av Àldre

I sjuksköterskans arbete ingÄr att ansvara för patientens omvÄrdnad. Sjuksköterskan har med sin utbildning och erfarenhet omfattande kompetens inom omvÄrdnad och ska dÀrmed axla ansvaret som ledare. Vi sÄg det som viktigt att skriva om förutsÀttningar att arbeta personcentrerat, för att lyfta fram sjuksköterskans kompetens och öka samarbetet med andra yrkesgrupper. Vi sÄg att det fanns utvecklingsmöjligheter inom omrÄdet och ville dÀrför lyfta betydelsen av vad viktigt det Àr att arbeta personcentrerat. Syftet med studien var dÀrför att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vilka förutsÀttningar som fanns för att arbeta med personcentrerat förhÄllningssÀtt i den kommunala vÄrden av Àldre.

VÀgledarens VerktygslÄda : En beskrivning av vÀgledares kompetens och vad som möjliggör att anvÀnda den

Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession vilken samtliga, som gÄtt i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga nÄgon gÄng under skoltiden mött en vÀgledare. Lika mÄnga möten verkar generera lika mÄnga historier och de Àr inte alltid av god karaktÀr. Det hÀnger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns nÄgot krav pÄ behörighet för att fÄ arbeta som studie- och yrkesvÀgledare. Det gör att mÄnga möten med vÀgledare har skett utan de kunskaper, förförstÄelse och professionalism som en utbildad vÀgledare med behörighet medför.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->