En analys av domstolars civilrättsliga makt över avtal i kommersiella avtalssituationer. Utgångspunkten är att domstolen innehar rätten att förändra avtal när orimliga resultat uppstår från det aktuella avtalet. Utövandet av makten sker med hjälp av avtalstolkningsläran med målet att finna avtalets verkliga syfte. En av de främsta anledningarna till varför domstolen ska behålla denna civilrättsliga makt är för att den inte ska lämnas ensam upp till lagstiftaren. De lege ferenda bör domstolens roll att öka och prejudikatbildningen behöver stärkas..

Syftet med arbetet var att barnen skulle bli medvetna om sina känslor och hur det påverkar deras handlande. Barnen fick därför arbeta med sina känslor för att de skulle bli medvetna om hur, var och varför de får dessa känslor. Tanken var även att barnen skulle försöka sätta sig in i andra individers perspektiv. Vi använde oss av aktionsforskning och det är en metod som innebär ett förändringsarbete. Barnen fick utföra några övningar som utgick från olika känslor, då gavs barnen möjlighet att reflektera över sina känslor.

Bakgrund: Personer som söker asyl i Sverige har ofta ackumulerat hälsoproblem innan, under och efter flykten från hemlandet och asylprocessen kan innebära att ytterligare stressfaktorer adderas till deras redan problematiska situation. Metod: Den här studien är en litteraturöversikt där datainsamlingen genomfördes på databaserna PubMed, Cinahl och SUMMON. Resultat: Resultaten berör asylsökandes hälsa och hur asylprocessen, hälsoundersökningar, sjuksköterskors kulturella kompetens samt språkbarriärer och vårdrelationer kan påverka skapandet av hälsa. Diskussion: Sjuksköterskor kan främja asylsökandes hälsa genom att holistiskt bidra till KASAM och etablera en god vårdrelation där den asylsökandes friskfaktorer tas till vara. Genom kulturell kompetens kan sjuksköterskor säkerställa ett gott bemötande där den asylsökandes behov kan synliggöras och därmed ocskå uppfyllas..

Syftet med studien är att undersöka klasslärares utsagor om deras undervisningsmetod och analysera hur den kan påverka behovet av specialpedagogisk kompetens..

SammanfattningSyfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur företag arbetar med rekrytering av kundorienterad personal med avseende på individens sociala förmåga, kompetens och drivkrafter för ett kundorienterat beteende. Metod: Studien utgår från att uppnå en förståelse och tillämpar därför en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio anställda från olika fastighetsföretag i Sverige. Materialet analyserades sedan utifrån analysmetoden well-grounded theory. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att sociala förmågor, kompetens och drivkrafter är viktiga faktorer vid bedömning av kundorienterade egenskaper vid rekrytering, men att företagen lägger olika tyngdpunkt vid dessa faktorer. Resultatet visar att drivkrafter som motivation, engagemang, värderingar och attityder är av stor betydelse för företagen vid rekryteringstillfället. Ytterligare slutsats i studien är att individens sociala förmåga är av betydelse för företagen vid rekrytering, men att synen på vad som kännetecknar social förmåga skiljer sig mellan respondenterna.

I den här uppsatsen undersökts det hur rekryteringsprocessen av inköpsassistenter ser ut i teori och praktik och vilka kompetenser yrket efterfrågar. Ämnet är aktuellt då yrkesrollen som inköpsassistent är svår att definiera och teori har påvisat att rekrytering försvåras av det faktum. Det kan i sin tur leda till felrekryteringar som kan ge stora konsekvenser i ett företag. Ämnet är också relevant då förändringar inom modebranschen har påverkat yrkesrollerna inom branschen i hög takt vilket resulterat i att samma yrkesroll har olika innebörd på olika företag. Förändringar ställer högre och delvis helt nya krav på rekryterare inom branschen.

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn på behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gå tillväga för att stärka familjeperspektivet utifrån förändrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, både nya och mer erfarna, såg ett tydligt behov av att behandla hela familjer då barnet är en del av detta sammanhang och inte själva kan bära ansvar för förändring. Respondenterna såg både ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men även behov av familjeterapi för mer komplexa ärenden. Tre betydelsefulla åtgärder kunde identifieras för att förstärka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.

Organisationer får svårare att rekrytera personer med efterfrågad kompetens. För att attrahera kompetenta personer behöver organisationer vara öppna för nya rekryteringskanaler, sociala medier är ett alternativ. Det pedagogiska problemområdet är kompetensbaserad rekrytering. Undersökningen är avgränsad till sociala medier som en metod för att rekrytera personer och studerar sökprocessen hos sex organisationer. Undersökningen görs ur ett organisations- och ledningsperspektiv.

Arbetet med att utveckla informationssystem organiseras ofta som ett projekt, och därmed kan projektstyrningen ses som ett hjälpmedel i systemutvecklingen. Innan projektgruppen startar är det även viktigt att rätt användarrepresentanter väljs till den projektgrupp som arbetet ska bedrivas i. De användare som ska delta i projektgruppen måste vanligtvis friställas från sina ordinarie arbetsuppgifter just för att kunna delta i projektgruppen. Om en användare med de egenskaper som efterfrågas i projektgruppen inte friställs, kanske risken finns att projektgruppen saknar nödvändig kompetens för att projektet ska kunna uppfylla det förväntade resultatet. Det ansågs därför intressant att undersöka om det förekom några organisatoriska motståndsfaktorer vid val av särskilda användare, samt om detta kunde generera några konsekvenser för fortsatt arbete och resultat.

Ungefär 50% av de revisorer som avlägger revisors- och högre revisorsexamen blir godkända, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer från högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. Därigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som påverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nämligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt även faktorer som en individ besitter nämligen kön, etnicitet och ålder. Storleken på revisionsbyråer finns också med som en faktor som kan påverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestå av kunskaper, färdigheter, förmågor och nätverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur många som blir godkända på revisors- och högre revisorsexamen av Revisorsnämnden.I analysen jämfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyråerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stämma överens med hur revisionsbyråerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebär att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet påverkar revisorers kompetens på olika sätt..

Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare.

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen.

Kontraheringsplikt är ett undantag från grundprincipen om avtalsfrihet och innebär att en part kan kräva att få ett avtal till stånd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja härom. Den innebär också att part kan kräva förnyelse eller fortsättning av ett avtalsförhållande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebär att villkor som tillämpas på andra kunder ska gälla. Fjärrvärmemarknaden uppvisar likheter med andra områden där det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjärrvärme. Uppsatsens syfte är därmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsättningar för att införa kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden.Uppsatsen ger en allmän beskrivning av avtalsfriheten och dess begränsningar för att sedan smalna av i en av dessa begränsningar, kontraheringsplikten. Olika områden där det föreligger kontraheringsplikt har använts för att systematisera de juridiska förutsättningar som krävs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.

Syftet med vår C-uppsats var att ta reda på hur enhetschefer tänker kring begreppet social kompetens. För att ta reda på det valde vi att vända oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i äldreomsorgen. De frågor som vi ville ha svar på var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens är? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillräckligt med arbetstid och förutsättningar för enhetschefer att använda sig av sin sociala kompetens? För att få svar på våra frågor utgick vi från en kvalitativ studie där vi utarbetade en intervjuguide som främst utgick ifrån vår frågeställning men även utifrån informanterna kön, ålder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns några skillnader och likheter mellan informanterna.

Syftet med uppsatsen är att ta undersöka hur utbildning inom datorämnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet ställer på yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorämnen som yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser man behöver behärska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet kräver.Uppsatsen tar även upp hur yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser att en utbildning inom datorämnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hälso- och vårdadministratörer.Metoden som har använts för att komma fram till resultatet har varit åtta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma läkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man måste behärska för att klara av arbetet som hälso- och vårdadministratör..