This essay is a meta-theoretical study that aims to show normative and ethical implications that might follow from theories concerning representation of traumatic events in four essays from Shoshana Felman and Dori Laub?s Testimony. Crises of Witnessing in Literature, Psychoanalysis, and History and in Hayden White?s essay ?The Modernist Event?. Through a comparative analysis the essay mainly discusses how these writers deal with the problem of narrative.

AbstractElisabeth LarssonDen skenbara normbrytaren ? en studie av fyra svenska bilderböckerUV5002 Ht 2011I förskolans uppdrag ingĂ„r att motverka stereotypa genusnormer, vilket Ă€ven innefattar att oreflekteratpresentera sĂ„dana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmĂ€rksamma barnlitteratur somskapare och upprĂ€tthĂ„llare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdĂ€rmed bemötas.Är bilderböcker för barn bĂ€rare av genusnormer eller Ă€r de objektiva och fria frĂ„n dylika vĂ€rderingar?Med den frĂ„gestĂ€llningen som utgĂ„ngspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och grĂ„vargarna, Gittan och Ă€lgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rĂ„dandesyn pĂ„ kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, dĂ„ man inom denna riktningfokuserar pĂ„ de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket Ă€r engrundlĂ€ggande del i föreliggande studie.Studien bygger pĂ„ Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar pĂ„ hur genusframstĂ€lls i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk Ă€r bĂ€rare av genusvĂ€rderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förvĂ€ntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för yngre barn dĂ„ den fokuserar pĂ„hur sagda verk inverkar pĂ„ en yngre publik. Studien kan Ă€ven med fördel lĂ€sas av litteratur- och genusvetaredĂ„ dessa Ă€mnen intar en framtrĂ€dande roll i tidigare nĂ€mnda undersökning..

This two years master?s thesis is a review and exploration of the Swedish debate concerning children?s literature from the 19th century to the present, as well as the evaluation and analysis of four adaptations of the tale Red Riding Hood. The aims are to identify how ideas and values regarding the role of children?s literature in society have developed over time and to contribute with a knowledge base for continued reflection and discussion on the subject of children?s reading and mediation of children?s literature in public libraries.The theory and method used in the thesis, is primarily based on the discourse analysis of Michel Foucault. I have identified four main discourses: the educational discourse, the liberation discourse, the politicized dis- course and the popular discourse.

I denna uppsats undersöker jag hur nationell identitet, fiendebilder och historiskt minne konstrueras i den grekiska författarinnan Pinelopi Deltas (1874-1941) roman "Sta mystika tou Valtou". Romanen, utgiven 1937, har motiv frÄn striderna mellan grekiska och bulgariska nationalister om herravÀldet över Makedonien i början av förra seklet och har blivit en klassiker inom grekisk ungdomslitteratur. UtifrÄn teorier om historiebruk och nationalism respektive begrepp med sitt ursprung i postkolonial litteraturteori undersöker jag hur Delta skildrar bulgarer och greker, och motsÀttningen mellan dem, hur den s.k. makedonska kampen konstrueras som kollektivt minne samt vilken betydelse den tillmÀts i det nationella identitetsprojektet. Undersökningen visar pÄ ett tvetydigt förhÄllningssÀtt till frÄgan om etnonationell tillhörighet i romanen, som hotar att underminera författarinnans nationalistiska utgÄngspunkter.

In Malin KivelÀ?s novel Du eller aldrig (2006) the reader experiences the world through the body of Aija, the narrator; a middle aged woman living in Helsinki. Aija has no family or other social relations. Hers is a life of strict routine: she spends her time reading, cleaning and studying snowflakes. Critics of the novel have stressed that Aija?s way of narrating creates a strong sense of presence in the text, but also that Aija?s atypical social behavior evokes a sense of loneliness and alienation.

This study focuses on the Nordic model of Extended Collective Licenses (ECL) and how this model can be used in the process of digitalising and publishing archival material such as photos, letters, maps or films. The question that this study aims to deal with is what advantages, and disadvantages, there are for archives and copyright holders when an ECL is being used. To help answering this question the ?theory of the knowledge commons? has been applied. The research question has been answered through a text analysis based on legal texts including Swedish law.

This study deals with the Adventure Comic Prince Valiant, written and designed by the Canadian artist Harold R. Foster. Focus is on the first two years of publication 1937-1938, where the hero is pictured in his Adolescence. This gives the title of the study: Youth. Earlier writings in the USA on this topic, have concentrated on the artist and less on analyses of the comic itself.

Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

My essay is about the latter period of Anne Charlotte Leffler?s authorship. In Part I of my essay, I describe her path from the 1880s, where she described femininity as a shortcoming, as writes Ingeborg Nordin-Hennel, towards the 1890s and towards describing femininity as a possibility. This development took place on two levels ? on an outer level, where all the woman writers in the late 1880s were influenced and where they were pushed out by the male writers, and on an inner level with Leffler herself.Her late literary works depict new and more independent types of women, and eroticism is given a more prominent position.

Syftet med uppsatsen Àr att i Jonas Hassen Khemiris roman Ett öga rött undersöka matens roll som identitetsskapare och kultur- samt symbolbÀrare, liksom mat som katalysator för kÀnslan av tillhörighet och utanförskap och skapandet av ett "vi och de"-tÀnkande. BÄde orientalismen och den postkoloniala teorin bör kunna bidra med fruktbara begrepp att utgÄ ifrÄn nÀr det gÀller att undersöka identitetsskapande i Ett öga rött. Boken utspelar sig förvisso i ett svenskt samhÀlle, ett samhÀlle som inte har mycket av den mörka, koloniala historia som andra vÀsteuropeiska lÀnder bÀr pÄ. Trots detta finns bÄde förestÀllningar om "vi och de andra" och centrum och periferi stÀndigt nÀrvarande Àven i Sverige, och mÄnga Àr de mÀnniskor och grupper som alltför vÀl kÀnner utanförskap Àven hÀr. Dessa teorier bör dÀrför kunna komma till anvÀndning pÄ ett givande sÀtt.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en Ärskurs 7 ?gör genus? dÄ de fÄrlÀsa och diskutera den skönlitterÀra texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) dÀr huvudkaraktÀrenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda pÄ hur eleverna enskilt i samband med lÀsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlÀgga vilka argument eleverna anvÀnde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under lÀsningen av texten. Undersökningen Àr kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frÄnlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde hÀrledas till sju kategorier.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en Ärskurs 7 ?gör genus? dÄ de fÄrlÀsa och diskutera den skönlitterÀra texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) dÀr huvudkaraktÀrenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda pÄ hur eleverna enskilt i samband med lÀsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlÀgga vilka argument eleverna anvÀnde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under lÀsningen av texten. Undersökningen Àr kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frÄnlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde hÀrledas till sju kategorier.

Dikterna "SjÀlvbiografi" och "Partitur" kan ses som ett bidrag till 60-talets seenderelativistiska litterÀra debatt, genom att de visar hur ett liv som Àr prÀglat av 'osynlighet' och oförstÄende kan uppfattas som ett "döden-i-livet"-tillstÄnd. Men de visar Àven hur man genom dialog kan Ästadkomma en förÀndring. I "SjÀlvbiografi" synliggörs tvÄ dialoger. En inre dialog i form av minnets cirkularitet mellan nu och dÄ och en yttre mellanmÀnsklig dialog som blir synlig genom diktjagets replik. I dessa dialogers möte formas en kritik mot patriarkatets selektiva seende, i sÄvÀl den litterÀra traditionen som den samtida seenderelativistiska litterÀra debatten. Kritiken kommer till uttryck i potatismetaforen och visar att en ohÀlsosam yttre miljö pÄverkar det inre och gör att en 'osynlig' mÀnniska, bildligt talat, ruttnar bort.

Uppsatsen Den performativa uppvÀxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen anvÀnds sÄvÀl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bÀrs upp av de logiska fundamenten isÀrhÄllning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterÀra verk som analyseras Àr Agnes von Krusenstjernas Tony vÀxer upp och Tonys lÀroÄr, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppvÀxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterÀra skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet.

This study examines in which way literature is presented in four schoolbooks for the Swedish senior high school of today, compared to descriptions and selections in Swedish universities. The study covers two basic schoolbook categories used in the teaching of Swedish and comparative literature: anthologies and textbooks.The four anthologies structures and their joined canon are presented, and the text canon of 12 common writers is studied and compared to the corresponding text canon in the universities selection of texts to main courses in comparative literature. The four textbooks are analysed by close reading of the presentations of four different writers and their works, where the textbooks for the Swedish senior high school are viewed through the glass of literary guides used in Swedish universities.The study also analyses what literary perspective is present in the Swedish school principles for education in literature and display, through earlier didactic studies, a sketch of the classroom reality of education in literature.The study finds that the examined schoolbooks for the Swedish senior high school tend to, not only shorten the text length and amount of texts but also, simplify the selection and presentation of the writers production. This leads to certain fixed and, in some cases, almost stereotyped ?roles? that are assigned to the writers and limits their production.