I den hÀr uppsatsen jÀmförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras anvÀndning av miljöskildringar, karaktÀrer och berÀttarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berÀtta om sin barndom, deras syn pÄ historia och deras instÀllning till att skriva för smÄ barn har ocksÄ studerats. Teorierna i uppsatsen har hÀmtats frÄn bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgÄr ifrÄn en narratologisk metod dÀr bilderböckerna analyseras med hjÀlp av nÀrlÀsning utifrÄn de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

This essay examines the grotesque in Samuel Becketts wellknown play Waiting for Godot. The play is primarily seen as an icon of absurdism, and it is such not appropriate to examine the play as if it belongs to the litterary genre of grotesque. The primary purpose of absurdism is to reveal the pointless- and emptiness of existence. In order to illustrate these points absurdism will often make use of the common characteristics of the grotesque. With this in mind I present, within this essay, an eximination of whether Samuel Becket makes use of these characteristics to assist his portayal of emptiness in Waiting for Godot.A prior understanding of absurdism is required and i have as such primarly used Martin Esslins famous studies.The studies of the grotesque are mainly represented by two theorists.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka religiösa förestÀllningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och ÀppeltrÀd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt dÄ tvÄ viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna vÀrden och auktoriteter. PÄ den svenska skönlitterÀra marknaden hade modernismen gjort sitt intrÄng. Martinson sjÀlv Àr emellertid definierad som statarförfattare. De frÄgestÀllningar jag har utgÄtt frÄn i analysen av Kvinnor och ÀppeltrÀd Àr; hur kristendomen framstÀlls, vilken bild av romanen fÄs genom jÀmförandet med bibliska motiv samt om det gÄr att finna tankemönster ur andra religioner Àn kristendomen?I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer frÀmst genom att analysera Kvinnor och ÀppeltrÀd ur ett jÀmförande perspektiv.

AbstractMaster?s Thesis in Comparative literatureTitle: Ghettoiserade Vampyrer. En studie av barnvampyrlitteratur och dess betydelse för vampyrlitteraturgenren (Ghettoized Vampires. A study of children?s vampire literature and its significance for the vampire literature genre)Writer: Peter KostenniemiDepartment of Literature, History of Ideas and ReligionSupervisor: Anna NordenstamExaminer: Yvonne LefflerKey Words: Vampire literature, children?s literature, Der kleine Vampir, Nattens BÞrnIn vampire literature research the focus usually lies on adult and, to some extent, young adult fiction.

The purpose of this essay is to examine the consequences following an adaptation from literature to video game formatby comparing Alice's Adventures in Wonderland and Through the Looking Glass with American McGee's Alice and,primarily, Alice: Madness Returns. In order to answer this, aspects of both game theory and literary critique are takeninto consideration, regarding for example the narrative potential of the game medium and the gameplay's possibleresemblance with Wolfgang Iser's theory of the reading process.The analysis shows in what ways the original narrative has been altered in order to fit its new medium. Some of thebooks' main ingredients are simply retold in the games' so called information spaces, i.e. text and video sequenceswhere the otherwise playable character is not controlled. Others, instead, have undergone a ludolization or ergodizationwhere the story events are experienced as playable elements in the games' action spaces.

In this essay I study two novellas by Anne Charlotte Leffler, ?En bal i societeten? and ?I krig med samhĂ€llet?. In order to do this, I use some of the differences between male and female writing that Ingeborg Nordin Hennel discusses in her study ?Ämnar kanske fröken publicera nĂ„got??: Kvinnligt och manligt i 1880-talets novellistik. For the analysis of ?I krig med samhĂ€llet? I also use the text ?Stabat mater? by Julia Kristeva.

SammanfattningRödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem Ă€r det som blev överfallen i skogen som barn? Vem Ă€r det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem Ă€r det som mördar mĂ€n? Är det storasyster Judith som Ă€r fotograf och bor i Oslo eller Ă€r det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller Ă€r det lillasystern Carol som Ă€r alkoholist och tablettmissbrukare?Boken inleds med en kort berĂ€ttelse om flickan i skogen, Rödluvan. DĂ€refter kommer dagboksanteckningar frĂ„n mörderskan, och lĂ€saren förstĂ„r dĂ„ att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan Ă€r samma person.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell anvĂ€nder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregrĂ€nserna och presenterar olika genrer sĂ„som deckare, dagbok och saga i en och samma bok.

The partly autobiographical book Valley of Issa, written by Czeslaw Milosz describes (among other things) the childhood of a boy, Tomasz who is the main character, and his interactions with his relatives. In this essay I will claim that these characters possess startlingly obvious autistic traits, and in relation with this I raise and discuss another question: Does the author Milosz himself express autistic traits? My essay could hardly constitute a complete analysis with definite answers, (the bachelor format of the essay and the fact that Milosz is dead limits more extensive investigations) and I do not mean to claim that Milosz was a sick person, even though I may suspect it. Let this essay be an eye-opener and a visionary foundation for new approaches to Milosz authorship. The value of it lies in its approach.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benÀmnas som kulturmiljöer, vilket Àr hela omrÄden som har pÄverkats av mÀnniskan pÄ ett eller annat sÀtt. I dessa omrÄden fanns andra vÀrderingar Àn endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hÄllbarhet och utveckling. BÄda dessa begrepp Àr grundpelare i uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin Àr en förgrening till systemteori, i vilken samhÀllet ses som en helhet. Enligt resiliensteorin Àr samhÀllet likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhÀllet, dessa variabler Àr; sociala, politiska, miljömÀssiga och ekonomiska.

Uppsatsen syftar till att söka svaren pÄ frÄgor om vilka maskuliniteter som uppstÄr i Jan FridegÄrds ursprungliga trilogi om Lars HÄrd samt hur dessa maskuliniteter uppstÄr, varierar och upprÀtthÄlls. Undersökningen utgÄr frÄn teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara bÄde genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare pÄ ett forskningslÀge om manlighet i litteraturen som frÀmst kan karaktÀriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen Ànnu Àr förhÄllandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstÄr i Lars HÄrds relationer till kvinnor, till andra mÀn och till samhÀllets institutioner.I Lars HÄrds relationer till kvinnor söker han frÀmst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; nÄgot som i allt vÀsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra mÀn visar sig en maskulinitet prÀglad av distansering frÄn familjen och de plikter som dÀrmed associeras. Denna maskulinitet uppstÄr frÀmst i grupper av mÀn; grupper som Àven prÀglas av hierarkier och dominans av andra mÀn.

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

Sammanfattningsvis kan jag utifrÄn mina resultat till stor del bekrÀfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gÀllande den sociala och geografiska bakgrunden för prÀsterskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktÀr och den geografiska rörligheten var begrÀnsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den nÀst vanligaste. Dessa tvÄ var generellt sett större Àn akademisk, militÀr eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förÀndring över tid, dÀr den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmÄn för bÄde den militÀra, akademiska och borgerliga bakgrunden.