Undersökningens syfte har varit att utveckla och pröva en metod som vi valt att kalla Att dansa historia. Hur Àmnet historia kan undervisas med dans som metod. DÀrmed vill vi skapa kunskap om hur en sÄdan undervisning med hjÀlp av dans kan se ut.Undersökningen har utförts i tvÄ delar. Den första delen med nÀmnd metod Att dansa historia, det vill sÀga dansade historialektioner. Andra delen var en intervjustudie dÀr kunskapsutveckling genom metoden diskuterades med elever och lÀrare.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lÀrare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras pÄ sju halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i svenska pÄ gymnasiesÀrskolan.  Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation Àr nÄgra exempel. LÀrarna arbetar tÀtt ihop med eleverna och ger konkret, tÀt Äterkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen bÄde för eleven och sig sjÀlva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och sjÀlvstÀndighet i arbetet.

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att fÄ sprÄkliga problem, jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svÄrigheter med abstrakt tÀnkande, Àven svÄrigheter med matematik har uppmÀrksammats. Forskning visar att de sprÄkliga svÄrigheterna finns hos nÀrmare hÀlften av alla internationellt adopterade och det som framkommit Àr att svÄrigheterna kan uppstÄ av tvÄ orsaker. De orsakerna som nÀmnts Àr i första hand den sÄ kallade sprÄkbrytningen medan den andra orsaken beror pÄ brist pÄ bra mat och uppmÀrksamhet som ofta uppstÄr pÄ institutioner sÄsom exempelvis barnhem. SprÄksvÄrigheterna som kan uppstÄ Àr dock i de flesta fall möjliga att överbrygga.I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv förÀldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal.

SamhÀllet har gÄtt frÄn att vara monokulturellt till att bli mÄngkulturellt, vilket har lett till pedagogiska utmaningar för skolan. Enligt skolans styrdokument ska alla elever ges lika studie- och utbildningsmöjligheter, men elever med utlÀndsk bakgrund missgynnas. Detta blir tydligt av statistik som visar att var fjÀrde elev med utlÀndsk bakgrund gÄr ut grundskolan utan grundlÀggande behörighet, vilket kan jÀmföras med var tionde elev med svensk bakgrund. Faktorerna Àr sammansatta, men denna studie inriktas frÀmst pÄ sprÄkliga faktorer. Arbetet utgÄr ifrÄn ett socio- och interkulturellt perspektiv pÄ lÀrande, och berör Àven forskning om sprÄkutveckling.

Denna studie Àr gjord med syfte att ta reda pÄ vilken nytta lÀrare, för elever i de yngre Äldrarna, anser att elever i Ärskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet Àr att elever i Ärskurs 1-2 har svÄrt att förstÄ sin IUP och det har varit utgÄngspunkten för min studie. Studien lyfter fram lÀrares Äsikter och erfarenheter gÀllande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmÄga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gÀllande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder pÄ att den största nyttan med IUP för elever i Ärskurs 1-2 Àr samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lÀrande och förstÄelse av den egna lÀrprocessen. För att ta reda pÄ lÀrarnas Äsikter anvÀndes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som anvÀnts i studien Àr Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. .

The main purpose of this essay was to study the program "Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjÀnsten" ("National support for knowledge development within the social services") from the National Board of Health and Welfare on the basis of how such a development, as represented by the program, could affect clients' possibilities to participation and influence within the social services.To respond to the purpose I used the following questions at issue:* How is client participation and client influence defined in the program?* What arguments for and/or against client participation and client influence are stated?* Which patterns and similarities/differences are possible to discern between the municipalities and universities that participated in the program when it comes to client participation and client influence?The study was conducted as a document analysis. I studied documents from the program both on a national and a local level. The essay uses empowerment theories and theories concerning client participation and client influence. The main conclusions were that on the national level the authors of the documents spoke with caution about their view on client participation and client influence and expressed that it had to be balanced against the rights of the citizens and the social workers for example.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tÀnker kring sociala relationer och sjÀlvförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det hÀr har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebÀr.

Syfte: Bakgrunden till syftet kommer av ett intresse att utveckla gymnasiesÀrskolans verksamhet nÀr det gÀller samverkan med gymnasieskolan och olika inkluderande undervisningslösningar. Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera hur lÀrare och rektorer inom skolformerna gymnasiesÀrskola och gymnasieskola uppfattar begreppen samverkan och delaktighet. UtifrÄn dessa uppfattningar diskuteras organisatoriska förutsÀttningar för lÀrande och kunskapsutveckling hos elever med utvecklingsstörning.Teori: Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt frÄn ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv som Àr ett perspektiv dÀr samspelet mellan skolans organisation och verksamhet och de enskilda eleverna stÄr i fokus. Studiens forskningsintresse kan beskrivas i termer av att tolka och försöka förstÄ hur begreppen samverkan och delaktighet uppfattas av lÀrare och rektorer och hur detta pÄverkar gymnasieskolans organisation och utvecklingsstörda elevers kunskapsutveckling.Metod: Arbetet hÀmtar sin inspiration frÄn fenomenografin vars grund Àr att studera variationen i uppfattningar av fenomen eller kort sagt mÀnniskors olika sÀtt att uppfatta sin omvÀrld. Datainsamlingen Àr gjord med hjÀlp av 15 kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare verksamma inom gymnasiesÀrskolan och gymnasieskolan i tvÄ kommuner i Sverige.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka nÄgra förskolebarns kunskap om ett antal djur i nÀrmiljön samt om ett spel kan stimulera barnens kunskapsutveckling. I undersökningen har barn pÄ en förskola intervjuats vid tvÄ tillfÀllen. Barnen fick se pÄ bilder pÄ djur och andra organismer som finns i naturen, berÀtta vad bilden förestÀller och svara pÄ om det Àr ett djur. Ett memoryspel med djurfotografier tillverkades och anvÀndes av pedagoger och barn pÄ förskolan i tvÄ veckor. Pedagogerna som anvÀnt spelmaterialet svarade pÄ en enkÀt om spelmaterialets anvÀndningsmöjligheter i förskolan och sedan intervjuades en pedagog.

Kvalitet i sĂ€rskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mĂ„l som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lĂ€rare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartlĂ€ggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap anvĂ€nder lĂ€rarna? Är mĂ„len i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ trĂ€ningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade Ă€r nio klasslĂ€rare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan.

Enligt lÀroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska sprÄket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det dÄ intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrÄn tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgÄ ifrÄn ett lÀrandeobjekt, substantiv med inriktning pÄ obestÀmd och bestÀmd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i Ärskurs 2, Ärskurs 2-3 och Ärskurs 3.

Skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling var en komplettering i den individuella utvecklingsplan frÄn och med juli 2008 som varje elev har rÀtt till. Motiveringen till val av titel var att vi under studien har uppfattat och ansÄg att skriftliga omdömen inte var mÀrkvÀrdigare Àn ett förtydligande av IUP. Syftet var att belysa hur bestÀmmelsen av skriftliga omdömen pÄverkat lÀrarnas uppdrag, vad lÀrarna hade för uppfattning och vilka konsekvenser lÀrarna trodde att omdömen skulle fÄ i framtiden. Den valda metoden var kvalitativa intervjuer dÄ muntlig och skriftlig kommunikation nyttjades. Intervjupersonerna var fyra lÀrare verksamma i grundskolans tidigare Är.

Syftet med denna studie har varit att undersöka nÄgra förskoleklassbarns förstÄelse av de geometriska formerna kvadrat, cirkel, triangel samt rektangel. Dessutom har syftet varit att analysera barnens kunskapsutveckling före och efter geometrilektionerna. Studien genomfördes genom intervjuer och observationer med bÄde barnen och lÀraren för att ta reda pÄ deras tankar om formerna. Studien utgÄr ifrÄn Piagets teorier om barns kognitiva utveckling samt van Hieles teorier kring barns tÀnkande i geometri. I studien anvÀnds Àven Douglas H.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att frÀmja elevers lÀrande och kunskapsutveckling, en sÄ kallad formativ bedömning eller bedömning för lÀrande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgÄng behandlar, utifrÄn syftet, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en formativ bedömning och hur lÀrare kan arbeta med en sÄdan bedömning. Skolans styrdokument föresprÄkar en formativ bedömning, varpÄ undersökningens syfte Àr att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och pÄvisa vilka förutsÀttningar eleverna ges till att utveckla sitt lÀrande.UtifrÄn arbetets inriktning fokuserar undersökningen pÄ elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena, i grundskolans tidigare Är. Arbetets syfte Àr uppdelat i de preciserade frÄgestÀllningarna:Vad innebÀr det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena?PÄ vilka sÀtt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhÀllsorienterade Àmnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i Ärskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.