Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar och serpÄ bedömning. HuvudfrÄgorna vi har stÀllt oss Àr vad pedagogerna utgÄr frÄn vid bedömning?Vad de har för tankar kring bedömning? Samt hur de arbetar med bedömning? För att fÄ svarpÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi utgÄtt frÄn intervjuersamt anvÀnt oss av litteratur kring bedömning. Resultatet av pedagogernas utsagor visar pÄ attbedömning Àr en viktig del i skolan och att de ser positivt pÄ detta. Enligt pedagogerna Àrbedömning ett hjÀlpmedel i skolan som skall stödja eleverna framÄt i deraskunskapsutveckling.

Detta arbetets syfte var att ta reda pÄ hur grundskolans kursplan i Àmnet svenska synliggörs och tillÀmpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkÀtundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. EnkÀtundersökningen hade tio informanter, tvÄ lÀrare intervjuades och observationerna gjordes pÄ tvÄ lektioner.         I resultatet framkom att lÀrarna som deltog i enkÀtundersökningen ansÄg att kursplanen i svenska i grundskolan var nÄgot positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansÄgs som ?luddig? och att den borde konkretiseras nÄgot.

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att bidra med nÄgra nya kunskaper kring hur lÀromiljöns utformning pÄverkar elevers texter. I föreliggande arbete vill vi pröva om och i sÄ fall hur lÀromiljöer pÄverkar elevtexter. Arbetet Àr framtaget i samband med ett intresse för lÀromiljöns utformning och pÄverkan. UtgÄngspunkten för arbetet Àr: Om och i sÄ fall hur en lÀromiljö med utgÄngspunkt i att lÀra genom samspel, kommunikation, sinnen och erfarenheter kan pÄverka elevers texter? I tidigare forskning framkommer det hur det sociala samspelet anvÀnds i undervisningen samt hur elevers individuella erfarenheter kan tas tillvara pÄ.

Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse lÀrare i förberedelseklass anser att modersmÄlet har för andrasprÄksinlÀrningen. För att besvara syftet utgÄr den empiriska undersökningen utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar. FrÄgorna handlar om hur lÀrarna ser pÄ och motiverar modersmÄlets betydelse i inlÀrningen av det svenska sprÄket samt hur lÀrarna menar att de arbetar med elevernas modersmÄl. För att genomföra undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra lÀrare i förberedelseklass. De intervjuade arbetade inom olika Ärskurser.

Swedish students' knowledge of mathematics has deteriorated in recent years. Teaching of mathematics is therefore starting point in an ongoing discussion among researchers, school leaders, politicians, teachers and others, who all thinks they know best about how teaching should be designed to the greatest extent possible to raise students' proficiency levels in the subject. Teachers' practices have long been the focus of discussions and views on these differ. The purpose of this paper is therefore to study students 'conceptions of mathematics and mathematics teaching, with teachers' methods and tools of focus, in relation to previous research on the subject. The method used was a survey of students in secondary school and a textual analysis of previous studies on the subject.As revealed by the survey was that the textbook has a big advantage in mathematics education in Sweden today.Many students are not accustomed to working in a different way and thereforedoes not know either what the alternative approach entails.

YrkeslÀrare med ansvar för arbetsplatsförlagt lÀrande (APL) anvÀnder sig av olika metoder för att sÀkerstÀlla att APL följs upp pÄ ett strukturerat sÀtt. Studien ÄskÄdliggör de metoder som lÀrare med APL-ansvar anvÀnder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgÄngspunkten fokuserar pÄ vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsÀttningar för en bÀttre slutprodukt. Slutprodukten likstÀlls i studien med en mer yrkeskunnig elev.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att fÄ en kunskap och en förstÄelse för hur populÀrkultur, med fokus pÄ skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare Är. Fokus lÄg pÄ lÀrarnas arbete med skönlitteratur utifrÄn de tre didaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns mÄnga förtjÀnster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lÀrare i de samhÀllsorienterade Àmnena i grundskolans senare Är. Urvalsgruppen var representerad frÄn fem olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lÀrarna ansÄg att skönlitteratur lÀmpar sig i de flesta arbetsomrÄden inom religionskunskap med en betoning pÄ vÀrldsreligionerna.

Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrÄnvaron och kunnandet om vÀxter och djur i nÀrmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens lÀngd och barns hÀlsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse.Studiens frÄgestÀllningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrÄnvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna nÀr det kommer till att namnge djur och vÀxter i nÀrmiljön?GÄr det att faststÀlla samband mellan utevistelsens lÀngd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna pÄ förskolorna har fÄtt besvara. Dessa studier har genomförts pÄ sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingÄr I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet pÄ denna studie visar pÄ att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus Àn de barn som inte har lika lÄng utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, HÀlsa, Kunskap.

Sammanfattning Den ökade flyktingströmmen medför ett behov av att arbeta sprÄkutvecklande i alla Àmnen. För att klara kunskapskraven skall eleverna kunna anvÀnda och förstÄ Àmnesspecifika ord och begrepp, vilket poÀngteras i Lgr11. I mitt arbete som lÀrare i bild, slöjd och engelska pÄ en skola i Sverige trÀffar jag huvudsakligen elever med invandrarbakgrund, bÄde nyanlÀnda och de som har levt i Sverige ett par Är. I mitt examensarbete har jag undersökt hur jag som bildlÀrare kan arbeta sprÄkinriktat i Àmnet bild och om elevernas kunskapsutveckling i bild och svenska pÄverkas av metoden. Med deltagande observation som metod pÄgick undersökningen under sex förmiddagspass som vardera bestÄr av tre lektioner om fyrtio minuter.

Jag vill med denna studie undersöka om jag kan finna nÄgra gemensamma drag i hur lÀrare och elever upplever att de lÀrt av undervisningsinnehÄllet i sin tidigare skolgÄng och framför allt, varför de tror att vissa undervisningssituationer har gett upphov till mer lÀrande Àn andra undervisningssituationer. Jag vill ocksÄ studera om dessa eventuella drag överensstÀmmer med vad den granskade litteraturen lyfter fram som grundlÀggande för att lÀrande ska komma till stÄnd. Jag vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i uppfattningarna mellan dem som gÄtt i skolan före respektive efter nuvarande lÀroplaners genomförande. Jag har intervjuat fem elever och fem lÀrare. Intervjuerna har varit strukturerade och utforskande till sin karaktÀr.

I det hÀr arbetet synliggörs vÄra styrdokument pÄ skolans omrÄde, de statliga, kommunala och lokala, utifrÄn den tes/frÄga som lyder; ?Tar man grundlÀggande vÀrden pÄ allvar? Tar man barns frÄgor om livet, pÄ allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn pÄ en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat Àr som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen Àr viktiga som utgÄngspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn pÄ medmÀnniskor Àr mycket viktigt - det utvecklande mÀnskliga mötet. Synliggör vÀrden, normer, tankar och idéer och vÄga visa att du söker svar. Begrepp och vÀrden Àr otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet Àr att följa idéer och tankar som Àr presenterade i vÄra styrdokument.

LTG- metodens betydelse -Sex lĂ€rares syn pĂ„ sitt arbete med lĂ€s- och skrivutveckling i skolĂ„r 1, ur ett LTG- perspektiv Angela Ekström och Åsa Gustavsson Vi har gjort en kvalitativ undersökning dĂ€r datainsamling har skett genom intervjuer. ProblemomrĂ„det har varit att ta reda pĂ„ hur sex lĂ€rare ser pĂ„ sitt arbete med lĂ€s- och skrivutveckling i skolĂ„r 1, ur ett LTG- perspektiv (lĂ€sning pĂ„ talets grund). Vi tycker att det finns outforskade luckor inom lĂ€s- och skrivutvecklingsomrĂ„det, gĂ€llande lĂ€rarperspektivet. Enligt vĂ„r mening har lĂ€rare blivit bortglömda dĂ„ koncentrationen mest riktats pĂ„ eleverna. Med denna undersökning vill vi bidra till kunskapsutveckling nĂ€r det gĂ€ller blivande lĂ€rares kompetens inom lĂ€s- och skrivutveckling.

Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som pÄverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-Äriga pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jÀmföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och sÀrskolan, för att skapa förutsÀttningar för social utveckling. TvÄ undersökningsmetoder anvÀndes. Fyra 12-Äriga pojkar intervjuades med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr med svarsalternativ samt nÄgra öppna frÄgor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades.

Denna uppsats, LÀraren och den praktiska verkligheten, handlar om hur lÀrare gör föratt omforma sina Àmneskunskaper till Àmnesdidaktiska, vilka metoder de anvÀnder iundervisningen för att medvetandegöra elevernas inlÀrning, samt hur lÀrarna gör för attutmana och inspirera elevernas lÀrande och kunskapsutveckling. Teorierna som anvÀntsi studien Àr lÀranderum, proximala utvecklingszonen, autonomous learning, learning tolearn och pedagogical content knowledge, vilka Àven ligger till grund för denanalyserande delen.Resultaten i studien visar att en fungerande gruppdynamik Àr avgörande för en godarbetsmiljö, en stÀndig dialog utifrÄn elevens perspektiv bör föras för att skapamedvetenhet hos eleven gÀllande lÀrprocessen. Utveckling av sjÀlvstÀndigt lÀrande skergenom tydlig kommunikation mellan lÀrare och elever, det vill sÀga att lÀraren Àr tydligmed anledningen till arbetsomrÄdet, informationen kring anvisningarna, samt finns somen tydlig vÀgledare för att guida eleven genom Àmnet. Vidare handlar omformning avÀmneskunskaper för lÀrare i praktiken om att reflektera, utvÀrdera och utvecklaplaneringen och den genomförda undervisningen..

Each student in elementary school will under current policy documents have an individual development plan (IEP) from 1 January 2006. The plan should primarily aim for a higher goal achievement, but also to the student to gain a greater understanding of their own learning process and knowledge. My experience is that some students, despite efforts IUP have difficulty seeing their own learning process and it has been the starting point of my study. The aim of the study has been to investigate and analyze teachers work with individual development plans from the first grade to the sixth grade from a teacher's perspective. The goal was to identify strategies and techniques that could help develop IUP as a tool for the student's learning and understanding of their own learning process.