Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger har av att anvÀnda de estetiska Àmnena musik, bild och drama som ett integrerat arbetssÀtt i samband med lÀs- och skrivinlÀrning. UtifrÄn syftet har följande problemformulering preciserats med tvÄ tillhörande underfrÄgor: Vilken uppfattning har pedagoger i Är ett och tvÄ om de estetiska Àmnena musik, bild och drama i integration med lÀs- och skrivinlÀrning??Hur ser deras egen verksamhet ut inom lÀs- och skrivinlÀrning??Hur ser de pÄ sin egen roll som pedagog i lÀs- och skrivinlÀrningsprocessen? Undersökningen har utförts genom att studera litteratur inom omrÄdet och för att besvara syftet har det gjorts en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter i undersökningen ser positivt pÄ att integrera de estetiska Àmnena i lÀs- och skrivinlÀrning. De flesta respondenter i undersökningen vÀljer att kombinera olika metoder vid lÀs och skrivinlÀrning.

Studiens syfte Àr att undersöka pedagogers och elevers uppfattning om och förhÄllningssÀtt till höglÀsning inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks vilka texter som förekommer vid höglÀsningsstunden, vad som pÄverkar bokvalet samt elevernas möjligheter att bearbeta det som lÀses högt i undervisningen. I forskningsbakgrunden framhÄlls att höglÀsning kan bidra till att utveckla elevers sprÄkliga förmÄga samtidigt som lÀslusten frÀmjas. Forskning visar att bearbetning av det höglÀsta gör att elever kan ta del av varandras funderingar och dÀrmed vidga sitt eget perspektiv. Studien Àr en smÄskalig kvalitativ studie baserad pÄ observationer i tre olika klasser samt intervjuer med tre pedagoger och tre elever i förskoleklass, skolÄr ett och skolÄr tvÄ.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

BAKGRUND: Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi upplevt att arbetet med barnlitteraturen skiljer sig mycket frÄn pedagog till pedagog. Vi Àr dÀrför intresserade av hur nÄgra pedagoger uppfattar arbetet med barnlitteraturen och hur de anvÀnder sig av denna. Vi har i vÄr bakgrund skrivit om vad olika författare och tidigare forskning sÀger om barnlitteraturens betydelse och sedan försökt koppla det till vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger tÀnker och resonerar kring barnlitteratur och arbetet med den i sina barngrupper, samt att undersöka hur deras arbetsmetoder kring barnlitteratur kan se ut.METOD: Vi har valt den kvalitativa metoden intervju för att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger resonerar kring barnlitteratur. Studien innefattar sex pedagoger ifrÄn tre olika förskoleklasser, tre stycken Àr utbildade fritidspedagoger och tre stycken Àr utbildade förskollÀrare. Alla pedagoger arbetar Àven i fritidsverksamheten.RESULTAT: VÄrt resultat visar pÄ pedagogernas tankar kring barnlitteraturen och Àven vilka arbetsmetoder de anvÀnder.

I mediarapportering och av egen erfarenhet frĂ„n verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lĂ€rares attityder till att anvĂ€nda datorer i sitt arbete framtrĂ€der. Även forskning inom omrĂ„det visar att lĂ€rare har förhĂ„llit sig kritiska till införandet av teknik pĂ„ skolorna. Dock visar undersökningar att lĂ€rare stĂ€ller sig alltmer positiva till anvĂ€ndandet av datorer samtidigt som lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ökar. Syftet med föreliggande undersökning Ă€r dĂ€rför att undersöka lĂ€rares attityder till datoranvĂ€ndning i skolan, sĂ„vĂ€l administrativt som i undervisning. LĂ€rares attityder angĂ„ende kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lĂ€rare och datorer har undersökts och jĂ€mförts med forskning inom omrĂ„det.

Hur bemöter och hjÀlper skolan elever i matematiksvÄrigheter? Syftet med vÄr under-sökning Àr att studera matematiklÀrarnas uppfattning om hur de bemöter och hjÀlper elever i matematiksvÄrigheter samt vilka förvÀntningar matematiklÀrarna har pÄ speci-allÀrarna. Med matematiklÀrare avser vi lÀrare som undervisar/har undervisat elever i matematik i Ärskurserna sex till nio. Vygotskijs teorier om lÀrarens betydelse för elever-nas kunskapsutveckling utgör vÄr teoretiska inramning. Vi har intervjuat sju matematik-lÀrare som undervisar elever i matematik i Ärskurserna sex till nio.

Denna undersökning bygger pĂ„ 13 lĂ€rares erfarenhet av att ha undervisat elever som gĂ„tt ett extra Ă„r i skolan, nĂ„gon gĂ„ng i grundskolan mellan förskoleklass och Ă„rskurs 6. Syftet Ă€r att undersöka om det extra Ă„ret bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lĂ€rare antar ska ske. Vidare frĂ„gestĂ€llningar Ă€r hur Ă„ret organiserats för eleverna och om Ă„ret medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att fĂ„ ta del av lĂ€rarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom Ă€mnet i Sverige Ă€r mycket begrĂ€nsad har jag till största delen utgĂ„tt frĂ„n internationell forskning.Mitt resultat visar att lĂ€rarna ansĂ„g att det extra Ă„ret varit mycket betydelsefullt för eleverna, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och emotionellt. Även om det extra Ă„ret inte innebar att alla kunskapsmĂ„l uppnĂ„ddes för Ă„rskursen, sĂ„ var det enligt lĂ€rarna ett steg i rĂ€tt r iktning för eleverna.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner Àr att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andrasprÄk). Studien Àr kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt Àr att beskriva och analysera bÄde process och innehÄll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand pÄ kulturmöten, livsÄskÄdning och livsfrÄgeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrÄn de medverkande lÀrarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Syftet med denna studie har varit att öka vÄra kunskaper om förskollÀrares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat pÄ hur förskollÀrare beskriver att TAKK anvÀnds pÄ samlingar, hur TAKK anvÀnds i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn pÄ samlingarna. Ett fjÀrde fokus har varit pÄ hur TAKK, enligt förskollÀrarna, pÄverkar barns med DS sprÄk, kommunikation och kunskapsutveckling.För att samla in data till vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört Ätta intervjuer med förskollÀrare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fÄtt utbildning av TAKK via habiliteringen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka var, nÀr och hur Marte meometoden anvÀnds i samspelsbehandling. Resultatet bygger dels pÄ enkÀt stÀlld till medlemmar i Marte meoföreningen, dels pÄ intervjuer med fyra Marte meoterapeuter. EnkÀten visade att Marte meo anvÀnds pÄ olika platser i landet, inom olika verksamheter och av mÄnga yrkeskategorier, frÀmst socionomer och pedagoger. Metoden kombineras med andra metoder och interventioner, oftast samtal. Marte meobehandlingen anpassas efter det enskilda barnets behov och interventionerna modifieras efter barnets utvecklingsnivÄ. Metodens fördelar anges av de intervjuade vara att den Àr konkret och har fokus pÄ barnet. Möjligheten att tillÀmpa ?the three rŽs? enligt Sameroffs modell för Marte meobehandling diskuteras.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om rektorers syn pÄ organisation av undervisning för grundsÀrskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hÀnseende pÄ en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen Àr att det i dag finns mÄnga olika sÀtt att organisera undervisning för grundsÀrskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation Àr inkluderande. Vad menar de dÄ med att organisationen Àr inkluderande?Studien Àr genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades pÄ jÀmnstora kommuner inom lÀnet samt pÄ kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsÀrskolan pÄ respektive kommuns hemsida.

Att uppnÄ en hög lönsamhet och produktivitet Àr viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar pÄ att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem bÄda. Det finns indikationer pÄ att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmÀnt kÀnd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, dÄ frÀmst i den psykosociala arbetsmiljön.

LÀroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter Àr att erbjuda överblick och sammanhang sÄ att eleverna ska fÄ möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. UtifrÄn elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssÀtet till varje elevs förutsÀttningar och behov samt frÀmja varje elevs lÀrande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlÀrningsmodeller, olika arbetssÀtt, som hjÀlper pedagogen att uppnÄ detta mÄl men hur förhÄller sig eleverna till allt detta? Jag har valt att undersöka vilka arbetssÀtt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har Àven valt att beskriva och pÄ detta sÀtt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning? UtgÄngspunkten för denna undersökning Àr i aktuella medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssÀtt i relation till olika lÀrarroller, men ocksÄ frÄn egna frÄgestÀllningar sÄ som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning? Resultatet kom att behandla bÄde elevernas attityder till arbetssÀtt men Àven deras syn pÄ lÀraren som ledare i klassrummet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lÀrare i grundskolan gÄr tillvÀga vid bedömning och betygssÀttning av elevers kunskaper i de naturorienterande Àmnena, NO. Vi avsÄg Àven att undersöka elevers perspektiv av lÀrarens bedömning och betygssÀttning. För att skapa en insikt i denna problematik har vi i huvudsak anvÀnt oss av Skolverkets föreskrifter kring Àmnet samt aktuell forskning, sÄsom Selghed (2004, 2006) och Tholin (2006). Studien, som var av kvalitativ art, genomfördes med hjÀlp av elevenkÀter, elevintervjuer och lÀrarintervjuer. EnkÀtundersökningen och elevintervjuerna utfördes i tre niondeklasser frÄn tre olika skolor.

Den hÀr rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). FrÄn 1/1-06 gÀller en förordning om att alla barn i grundskolan, sÀrskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten Àr att undersöka vilken information lÀrare och elever fÄtt om IUP, men ocksÄ ta reda pÄ deras instÀllning till och uppfattning om IUP.För att fÄ reda pÄ detta har jag intervjuat fem lÀrare och fem elever. LÀrarna har mellan 3-20 Ärs erfarenhet av skolarbete. Eleverna gÄr i skolÄr 1-6.