Syftet med arbetet Àr att belysa pedagogernas syn pÄ modersmÄlsundervisning och modersmÄlspersonals betydelse i de utvalda tvÄsprÄkiga klasserna frÄn tvÄ olika skolor. Jag vill Àven belysa pedagogernas arbetssÀtt nÀr det gÀller att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk och identitet i den tvÄsprÄkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frÄgestÀllningar. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod i form av Ätta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna Àr fem modersmÄlslÀrare och tre svenskklasslÀrare.

I detta examensarbete undersöker jag huruvida undervisningssprÄket pÄverkar resultatet nÀr man lÀr sig ett nytt sprÄk. Studien genomfördes i en klass i Är ett dÀr tvÄ grupper fÄtt engelskundervisning pÄ olika sprÄk, ena gruppen via instruktioner pÄ svenska och den andra enbart pÄ engelska, vilket utgjorde min metod.Resultatet av tester med eleverna visade att de som endast fÄtt undervisning pÄ engelska kunde svara pÄ fler frÄgor Àn de som fÄtt det pÄ svenska.  DÄ eleverna Àven kan ha trÀnat olika mycket inför detta test, mÄste jag ocksÄ se till övrig undervisning för att kunna dra slutsatser.Elever som fÄr höra ett nytt sprÄk oftare har ocksÄ fler chanser att lyssna till hur det lÄter och hur man anvÀnder det, och kan pÄ sÄ sÀtt samla information som hjÀlper dem att sjÀlva anvÀnda sprÄket. Min slutsats att undervisningssprÄket har viss betydelse nÀr man lÀr sig ett nytt sprÄk..

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns lÀrandefrÀmjande faktorer som projektet SamBo har medfört för bÄde elever och lÀrare i det Àmnesövergripande samarbetet i ett arbetslag pÄ Byggprogrammet. LÀrares uppfattning om samarbetet dÀr delar av undervisningen sker Àmnesövergripande i projektform pÄ en skola har undersökts. Med studien vill jag undersöka hur lÀrarna kan utveckla och förbÀttra sin verksamhet genom att samarbeta Àmnesövergripande i arbetslaget. Med projektet som utgÄngspunkt i arbetet, görs en beskrivande analys av Àmnesövergripande samarbete i projektet och vilka möjligheter och hinder som kan förekomma med arbetssÀttet. Syftet Àr ocksÄ att visa att lÀrarna kan utvecklas genom utbyte av erfarenheter nÀr de samarbetar i SamBo.

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students? grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rÄdande och vilka metoder som anvÀndes för fostran av sinnessjuka patienter pÄ hospitalen under senare hÀlften av 1800-talet, med fokus pÄ Uppsala hospital. FrÄgorna som stÀlls Àr hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överlÀkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet pÄ hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.KÀllmaterialet bestÄr av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod anvÀnds. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgÄngspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas Àr ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar pÄ att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka.

Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn pÄ matematik samt att undersöka om intresset för Àmnet förÀndrades genom anvÀndning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med lÀraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tÀnkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen dÄ vi konstruerade egna uppgifter, men det var ÀndÄ boken som styrde innehÄllet i uppgifterna. För att mÀta elevernas Àndrade intresse för Àmnet matematik anvÀndes enkÀter och intervjuer.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever utvecklar ett funktionellt andrasprÄk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lÄng tid andrasprÄkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gÀllande elevernas sprÄkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in pÄ band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som Àr mest sprÄkutvecklande för andrasprÄkselever. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för sprÄkinlÀrningen.

SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlÀgga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i Ärskurs F-6.FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik gÄr att tillÀmpa utanför klassrummet och detomrÄde som berörs mest i litteraturen Àr kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. MÄnga platser utomhus kan anvÀndas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgÄrden, som Àr det vanligaste exemplet, men Àven, tivolin, nöjesparker, museumoch utstÀllningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bÀttre fÄnga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar frÀmst om kompetensutveckling hos pedagogerna, bÄde inomÀmnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien Àr att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifrÄndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas Àr bÄde nationella och internationellaoch undersöker bÄde första- och andrasprÄksundervisning. Effekter som pÄtrÀffats i dennastudie Àr följande; eleverna har utvecklat sitt ordförrÄd, ett metasprÄk nÀr de talar om sprÄk,sina texters sprÄkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade ocksÄ studien vad som direkt pÄverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL sÄsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att anvÀnda sig av i de svenska klassrummen dÄ det pÄ flera sÀtt ÀrsamstÀmmigt med de svenska styrdokumenten.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i sÄ fall hur, matematiklÀrare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förÀndras dÄ de övergÄr till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. UtifrÄn tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn pÄ lÀrande, analyseras dessa fem lÀrares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jÀmlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med Àr vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sÀtt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att pÄverka lÄngtgÄende relationella maktstrukturer..

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sÄngpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sÄng, samt hur de ser pÄ Àmnet vad gÀller sÄngsÀtt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sÄngpedagoger, verksamma vid Ätta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Materialet har sedan analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att endast ett fÄtal av informanterna anser att folklig sÄng förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sÄng anger svagt elevintresse och brist pÄ egna kunskaper i folklig sÄng som skÀl.

Syfte med vÄr examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka argument som lÀrarna har för nÀr och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra sprÄk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan pÄverka inlÀrningen av ett nytt sprÄk. Vi tar Àven upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra aprÄk. Som metod anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lÀrare som vi intervjuade har skiftande syn pÄ klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass.

The aim in this thesis is to study what attitude music teachers in Sweden and New Zealand have towards Information and Communication Technology (ICT) in music education and obtain a better understanding of how their attitudes affect the way they use ICT in their teaching. Another intention is to discuss differences and similarities between the teachersÂŽ preferences regarding this issue in the two different countries, and whether it has any effect on teaching. It's a qualitative study based on interviews with music teachers from both countries. Through the answers we can get an impression about how ICT is used in music education, how the curriculum is interpreted when it comes to use ICT in music education and how the teachers' attitudes towards ICT affect the music education. This thesis shows that teachers are positive towards ICT in music education but the attitude, knowledge and the way of using it differs, due to access to technology and different opinions about what is essential in music and what is pedagogical.

LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lÀrare i företagsekonomi arbetar med bedömning i sin undervisning. Eftersom lÀroplanen grundar sig pÄ i förvÀg definierade mÄl och kunskapskrav, sÄ var avsikten att undersöka hur dessa Äterspeglas i lÀrarnas bedömningspraktik, ifrÄga om vilka bedömningsprocesser som anvÀnds och hur kraven tydliggörs för eleverna. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra lÀrare i företagsekonomi. Resultaten visar pÄ betydande skillnader hur lÀrarna arbetar med bedömning och i vilken utstrÀckning som kursplanernas mÄl och bedömningskriterier anvÀnds, och i analysen framtrÀder tre olika typer av bedömningspraktik. Den första kategorin har en konstant medvetenhet om kursmÄl och betygskriterier, vilka tydligt framtrÀder genom alla stadier i undervisning och bedömning.