Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av gymnasielÀrares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte Àr att studera gymnasielÀrares instÀllning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lÀrarna praktiskt gÄr till vÀga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien Àr grundad pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielÀrare av varierande kön och Älder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lÀrarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lÀrarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade pÄ mÄnga likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner pÄ grammatikundervisningen och frÀmst utgÄ frÄn elevernas egna texter.

Undersökningens syfte var dels att ta reda pÄ vilken förstÄelse förskolebarn har om ett par geografibegrepp dels att undersöka hur lÀrare i förskolan arbetar med geografiska begrepp. Begreppen, vÀder och Ärstider, valdes eftersom de Àr kÀnda för barnen. Barnens förstÄelse för de valda begreppen undersöktes genom kvalitativa intervjuer. För att ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med begreppen fick de besvara en enkÀt. Undersökningen visar att femÄringarna har viss förstÄelse för begreppens innebörd.

Syftet med arbetet Àr att undersöka skolgÄrdens betydelse för grundskolan och hur den kan anvÀndas. Efter att ha studerat litteratur om skolgÄrden valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. MÄlet med fenomenografi Àr att beskriva de kvalitativt olika sÀtt en grupp mÀnniskor uppfattar ett och samma fenomen. UtifrÄn mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgÄrdens betydelse och hur den kan anvÀndas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgÄrden, tvÄ lÀrare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare pÄ en Barn- och ungdomsförvaltning.

I denna uppsats undersöks hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka arbetsmetoder lÀrarna anvÀnder sig av med andrasprÄkselever, hur lÀrarna arbetar med Àmnets syften och sprÄkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar lÀrare med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever?Hur arbetar lÀrarna sprÄkutvecklande i de skönlitterÀra momenten och hur ser man att det har uppnÄtts?Hur arbetar lÀrarna med de skönlitterÀra syftena i Àmnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehÄllet i syftet?  Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andrasprÄkselever har ett tydligt andrasprÄksperspektiv.

VÄrt syfte med den hÀr rapporten Àr att skildra samt öka förstÄelsen för hur musiklÀrare tolkar den nationella kursplanen samt hur stort inflytande denna har pÄ den lokala kursplanen. Vidare vill vi studera hur lÀrarna anser sig omsÀtta den lokala kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrÄn sex kvalitativa intervjuer frÄn lÀrare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vÄrt resultat att vÄra informanter har speglat sin undervisning beroende pÄ vilken kursplan som var rÄdande dÄ de sjÀlva utbildade sig till lÀrare.

Syftet med arbetet var att kartlÀgga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i VÀxjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. UtifrÄn frÄgestÀllningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till Ätta idrottslÀrare som undervisar mot grundskolans senare Är och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de Är studien omfattar. Det visade sig Àven i vilken omfattning det skett, pÄ vilket sÀtt och hur samarbetet utvecklats genom Ären. Samarbetet uppfattas pÄ de flesta hÄll som nÄgonting positivt som bÄde lÀrare och elever kan dra nytta av.

Den hÀr studien undersöker hur förutsÀttningar för lÀrande förÀndras genom digital humanities.UtgÄngspunkt för lÀrande hÀmtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. TeoretiskutgÄngspunkt för att uppnÄ förstÄelse inom digital humanities Àr hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrÄnolika kunskapsskapande aktiviteter inom lÀrande och hur lÀrande kan frÀmjas genom digitalaverktyg och inlÀrningsmiljöer. Studien belyser exempel pÄ hur digital humanities stÀller nyakrav pÄ undervisning och den lÀrande samt att digitala öppna universitet med fri tillgÄng tillmaterial och undervisning, förÀndrar förutsÀttningarna för institutioner..

Arbetet har som ambition att försöka belysa lÀrarnas, elevernas och förÀldrarnas attityder till Äldersintegrerad undervisning, Är 4-6, vid Hagaskolan. Syftet Àr ocksÄ att visa pÄ hur skolan arbetar med Äldersintegrering. Resultatet visar att förÀldrar till barn i Är 4, bÄde flickor och pojkar, samt förÀldrar till flickor i Är 6 Àr mer kritiska till Äldersintegrering som organisationsform Àn övriga. FörÀldrarnas delvis negativa attityd till Äldersintegrering behöver inte föranleda att man samtidigt vÀrderar det pedagogiska arbetet lÄgt. Eleverna i Är 4 och i Är 5 Àr mer positiva till Äldersintegrering Àn eleverna i Är 6 som gÀrna vill gÄ i en klass med jÀmnÄriga.

Sociala medier anvÀnds mer Àn nÄgonsin förr, och har utvecklats till en viktig, integrerad del utav samhÀllet. I samband med detta har Àven möjligheten att utnyttja sociala medier i kombination med undervisning blivit en realitet. UtgÄngspunkten för vÄr studie Àr att undersöka hur en utav de mest populÀra sociala medierna, Facebook, upplevs i undervisningssyfte, utifrÄn lÀrarperspektivet. Syftet med vÄr undersökning Àr att granska hur vÀl lÀrare anser Facebook vara lÀmpligt att integrera i sin undervisning. Ett av delmÄlen var Àven att utifrÄn lÀrarnas Äsikter skapa en konkret lista över risker och möjligheter kopplat till detta. Vi har dÀrmed intervjuat sex stycken lÀrare pÄ grundskole- och gymnasienivÄ.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers uppfattningar om varför de inte uppnÄtt godkÀnda betyg i nÄgot eller nÄgra av Àmnena svenska, engelska och matematik nÀr de gick ut Äk nio i grundskolan.Studien bygger pÄ en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade djupintervjuer. Studien har en fenomenologisk livsvÀrldsansats dÄ avsikten varit att ta reda pÄ en del om hur vÀrlden har visat sig och uppfattats av dessa sex elever. Resultatet visar bl. a. att samtliga respondenter tycker att de fÄtt den hjÀlp de hade behövt alldeles för sent. Vidare anser de att de flesta lÀrare visat ett för dÄligt engagemang och intresse samt en för liten förstÄelse för deras behov.

Dialekter av olika slag Àr nÄgot som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och Àven i skolan. I denna uppsats undersöks hur dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet fÄr. Detta görs med hjÀlp av en enkÀtundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, SödertÀlje och UmeÄ fyllt i. Dessutom analyseras dialektavsnittets utrymme i elva lÀroböcker för kursen Svenska 1, för att jÀmföras med undervisningen.     Resultatet visar att lÀrarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om dialekter, dÀr lÀrarna i SödertÀlje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer pÄverkar hur stort utrymme momentet fÄr, bland annat hur pass intresserade eleverna Àr av dialekter.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares syn pÄ skoldemokrati och dess integrering i undervisningen. Vi har Àven gjort en egen definition av begreppet skoldemokrati för att kunna stÀlla det mot vÄra respondenters syn. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare för de senare Ären och gymnasiet. Vi utgick frÄn en intervjuguide för att kunna hÄlla oss inom ramarna för vÄrt syfte. Av vÄrt resultat framkom att de lÀrare vi intervjuade har en liknande syn kring skoldemokrati, de flesta talar ocksÄ om hur viktigt det Àr att hÄlla begreppet levande i verksamheten.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns skillnader i hur sexÄringar i förskoleklass kan lÀra grundlÀggande geometriska begrepp, beroende pÄ vilken typ av undervisning de fÄr. Det Àr en komparativ studie dÀr tre olika grupper av 6-Äringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lÀrobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-Äringarnas kunskap om geometriska begrepp sÄvÀl före som efter undervisningstillfÀllena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, dÀrefter hamnade anvÀndningen av lÀrobok. DÀremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till nÄgra större framsteg hos barnen.

Syftet med detta examensarbete Àr att nÀrmare granska lÀrares uppfattning om begreppet god lÀrandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gÄ tillvÀga för att skapa en sÄdan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) Vad definierar en god lÀrandemiljö? 2) Hur kan lÀrare bidra till en god lÀrandemiljö? 3) Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt för att bidra till en god lÀrandemiljö? Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare i Ärskurs ett till fem som alla arbetar pÄ samma skola. De intervjuade lÀrarna valdes ut genom strategiskt urval, dÀr de styrande variablerna var Ärskurs, erfarenhet samt klasstorlek. De intervjuade lÀrarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lÀrandemiljö i jÀmförelse med studiens hypotes och relevant litteratur.

Syftet med detta arbete var att fÄ inblick i hur jag som undervisande lÀrare kan upptÀcka och arbeta med elever i matematiksvÄrigheter, inom gruppen, alltsÄ inkluderande undervisning. En litteraturstudie Àr genomförd som i huvudsak berört Adler, Magne, Ljungblad, Malmer samt Engström. Jag har Àven genomfört en översiktsdiagnos i en klass för att upptÀcka elevernas starka och svaga sidor i matematik. En djupare analys gjordes av tvÄ elever för att bland annat fÄ en helhetsbild av dessa elever och deras instÀllning till matematik. UtifrÄn de svÄrigheter eleverna visade upp utformades fyra arbetspass för att stÀrka eleverna inom dessa omrÄden.