Denna studie Àr inriktad mot motorisk trÀning och utveckling hos förskolebarn. Studien syftar till att besvara frÄgestÀllningen:Hur pÄverkas den motoriska förmÄgan hos elever i en förskoleklass av en undervisning i idrott & hÀlsa som inriktas mot de grovmotoriska grundformerna?FrÄgan besvaras genom att jÀmföra den motoriska förmÄgan hos tvÄ grupper förskolebarn. En försöksgrupp, dÀr undervisning prÀglas av motorisk trÀning med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna och en kontrollgrupp dÀr verksamheten leds av ordinarie lÀrare och dÀr observationsresultat visar att fÄ motoriska moment Àr inkluderade.Motivet bakom studien utgÄr ifrÄn förskolebarns sÀrskilda behov av motorisk trÀning och stimulering samt skolans uppdrag att eleverna i skolan; ?utvecklar sin motorik, koordinationsförmÄga och kroppsuppfattning? (Lpo 94).Inför studien lÀt vi bÄda grupperna genomföra en rad olika motoriska tester, vilka skapade ett dataunderlag som utgÄngspunkt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka en funktionell svenskundervisning dÀr undervisning om sprÄkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger pÄ undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, sÄsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar pÄ ett samhÀlleligt plan. Centrala begrepp Àr dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande sprÄkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk Àmnessyn och text som socialt beteende. SÄvÀl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, sÀrskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare Är och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lÀrare och elever.Resultatet visar att den genomförda undervisningen vÀrderas högt av lÀrare och elever, och lÀrarna menar att alla kategorier av elever tjÀnar pÄ denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande.

Jag har undersökt ifall det Ă€r möjligt att vĂ€cka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag sjĂ€lv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik Ă€r Ă€ven ett försök att vĂ€cka lĂ€rarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja anvĂ€nda sig av denna metod i sin skolundervisning.Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lĂ€rande, samtidigt som lĂ€rarnas förstĂ„else för elevens resonerande, svĂ„righeter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar pĂ„ ett starkt engagemang och vilja..

Precis som samhÀllets funktioner och enheter kan hÀnga ihop och samverka pÄ olika sÀtt, kan de olika Àmnena i skolan ocksÄ göra det. I praktiken innebÀr det att fler Àn ett Àmne kan studeras pÄ samma gÄng, och ett begrepp som anvÀnds för att benÀmna denna arbetsform Àr Àmnesintegrering. Det hÀr examensarbetet behandlar Àmnesintegrerad undervisning pÄ högstadiet. Syftet Àr att skapa förstÄelse för vilka möjligheter och hinder som finns för det hÀr sÀttet att undervisa pÄ högstadienivÄ. Uppsatsens studier utgörs av tvÄ kvalitativa intervjuer med högstadielÀrare, och en kvantitativ enkÀtundersökning med högstadieelever. I detta examensarbete har högstadielÀrares och högstadieelevers erfarenhet och instÀllning till Àmnesintegrerad undervisning studerats.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarForskning visar att friluftsliv utövas i liten utstrÀckning mot vad som föresprÄkas i lÀroplanen, Lpo94. Det som utövas mest Àr friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero pÄ idrottslÀrarens tolkning av vad som Àr friluftsliv och vad som Àr dess innebörd. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgÄende frÄn en ny lÀroplan som föreskriver ett större innehÄll i momentet friluftsliv.De frÄgor jag vill försöka besvara och diskutera Àr följande: Vad lÀr sig elever i friluftsliv?Hur lÀr de sig?Vad undervisas i friluftsliv? MetodFör att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts dÀr intervjuer har gjorts i sÄ kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever frÄn Ärskurs 5 och fyra elever frÄn Ärskurs 9.

Under vÄr utbildningstid pÄ LTH har vi fÄtt obligatorisk undervisning i AutoCAD medan undervisning i ArchiCAD varit valbar. Ett problem för de studenter som velat förkovra sig i ArchiCAD har varit att det pÄ LTH inte funnits litteratur till ArchiCAD. Det har gjort att de studenter som velat komma igÄng pÄ egen hand med ArchiCAD fÄtt svÄrigheter med detta. Handbokens syfte Àr att hjÀlpa andra personer, frÀmst studenter, med att komma igÄng med ArchiCAD pÄ egen hand. De avgrÀnsningar vi valde att göra Àr att endast visa de funktioner som krÀvs för att modellera ett hus.

Utbildningsdepartementet la Är 2000 fram ett förslag om ett nytt kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I detta Àmne ska religion, samhÀlle och delvis historia ingÄ. Skulle detta förslag gÄ igenom sÄ skulle det pÄverka bÄde elever och lÀrare. Hur skulle det pÄverka Àmnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förstÄelse och respekt för andra mÀnniskor.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga fem lÀrares arbetssÀtt kring lÀsförstÄelse i förskoleklass upp till skolÄr 3. Samt frÄga om hur lÀrarna resonerar kring begreppet inkludering vilket avser att alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska ges lika chanser att uppnÄ de mÄl som krÀvs för att klara av hela skolgÄngen. Dessutom har lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de vÀljer skönlitteratur undersökts för att pröva kopplingen till lÀsförstÄelse. Ett centralt begrepp i undersökningen Àr inkludering som tagits upp för att se vad lÀrarna lÀgger för innebörd i begreppet. SÀrskilt intressant har det varit att undersöka hur lÀrarna ser pÄ förhÄllandet mellan inkludering och jÀmlikhet, dÄ det genom PISAS (2009) undersökning framkommit att Sverige tappar sin topposition vad gÀller jÀmlikhet i skolundervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det sydafrikanska skolvÀsendet bygger pÄ teorierom det individuella lÀrandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avlÀroplanen, intervjuer av lÀrare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet Àr att det finns vissa spÄr av individuellt lÀrande i lÀroplanen,hos lÀrarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att Àven om detfinns frön av individuellt lÀrande i den sydafrikanska skolan sÄ Àr det inte tillrÀckligt för attsÀga att hela det sydafrikanska skolvÀsendet bygger pÄ tankar om det individuella lÀrandet.Nyckelord: Individuellt lÀrande, LÀrstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika..

I den svenska skolan Àr tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmÄn för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var dÀrför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i tvÄ klasser som lÀste svenska som andrasprÄk i Ärskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de tvÄ observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna lÄtits integrera lÀsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av lÀraren konsekvent anvÀndning av autentiska och öppna frÄgor, uppföljning och positiv bedömning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares syn pÄ NO-undervisning i skolans lÀgre Äldrar. I litteraturgenomgÄngen diskuteras faktorer som pÄverkar lÀrarens instÀllning, och forskning kring lÀrarutbildning och elevers intresse lyfts fram. Liksom forskningsargument som stöder NO-undervisningen och styrdokumentens innehÄll. Den aktuella situationen för svenska elever vad gÀller den naturvetenskapliga undervisningen diskuteras, och en jÀmförelse görs med internationella studier. Genom en kvantitativ enkÀtundersökning har vi samlat in material som vi sedan bearbetat och analyserat.

Specialundervisning och nivÄgruppering i matematik har inte sÄ stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vÄr skollag (2010:800) gör gÀllande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgÄngspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i Är tvÄ under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjÀlp av strukturerad undervisning kan ge effekt pÄ elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talomrÄde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fÀltexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fÀltanteckningar och diagnoser.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares uppfattningar om i vilka avseende och utstrÀckning elever med svÄrigheter fÄr hjÀlp i skolan. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ lÀrarnas egna reflektioner och tankar om ÄtgÀrder som görs och bör göras för elever med svÄrigheter för de ska kunna nÄ mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. UtifrÄn detta syfte konstruerades fyra frÄgestÀllningar.Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nÄ mÄlen för Àmnet idrott och hÀlsa?Vilka ÄtgÀrder görs i skolan för de elever som inte nÄr mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov?FÄr elever med svÄrigheter den hjÀlp och undervisning som de har rÀtt till?MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner Àr idrottslÀrare med olika undervisningserfarenheter frÄn olika skolor.ResultatResultaten kan sammanfattas i följande punkter:De flesta av lÀrarna anser att elever med svÄrigheter inte fÄr tillrÀcklig hjÀlp i en inkluderande undervisning.Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nÄ mÄlen.