Ämnesdidaktiken krĂ€ver kunnande i bĂ„de Ă€mne och pedagogik och en god förankring i praktisk verklighet. Varför, hur och vad brukar betecknas som de grundlĂ€ggande didaktiska frĂ„gorna. Varför skall man lĂ€ra sig filosofi? Hur - Vilka alternativa undervisningsstrategier finns? Vilka viktiga vĂ€gval stĂ€lls filosofilĂ€raren inför? Hur stimulerar man elevernas intresse för Ă€mnet filosofi? Hur vĂ€ljer man ut ur filosofins stora skattkammare, ett stoff för undervisning i Ă€mnet?Syftet med denna uppsats Ă€rdiskutera de didaktiska frĂ„gorna i filosofiĂ€mnet utifrĂ„n ?Hur-frĂ„gan?.genomföra arbetsformer inom det problembaserade lĂ€randet under Ă€mnesblocket ?Etiska frĂ„gor?.analysera hur elevernas intresse för filosofi stimuleras och eventuella negativa attityder till Ă€mnet förĂ€ndras inom det problembaserade lĂ€randet..

SyfteSyftet med min undersökning Àr att undersöka och diskutera hur idrottslÀrare arbetar med digitala hjÀlpmedel och om de anser att deras elevers lÀrande pÄverkas om lÀraren anvÀnder sig av digitala hjÀlpmedel i undervisningen.FrÄgestÀllningarHur arbetar idrottslÀrare med digitala hjÀlpmedel i sin undervisning?Hur anser idrottslÀrare att deras elevers lÀrande pÄverkas om man fÄr in digitala hjÀlpmedel i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur kan digitala hjÀlpmedel vara ett verktyg i bedömningen?MetodDen metod som anvÀndes för studien att nÄ syftet och för att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna var kvalitativa intervjuer. Det Àr tre idrottslÀrare som intervjuas frÄn olika skolor.ResultatUndersökningen visar att de intervjuade lÀrarna anser digitala hjÀlpmedel Àr ett bra verktyg inom Àmnet idrott och hÀlsa. LÀrarna ser mÄnga vinningar med digitala hjÀlpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det Àr ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna.

VÄr C-uppsats handlar om vilka utmaningar lÀrare stÀlls inför i matematik undervisning av flersprÄkiga elever. I vÄr kvalitativa undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger som samtliga arbetar med flersprÄkiga elever. UtifrÄn lÀrarens perspektiv har vi tolkat och analyserat vilka svÄrigheter eleverna möter och hur detta överensstÀmmer med den forskning som gjorts inom omrÄdet. Vi har i vÄr litteraturstudie tittat pÄ vilka centrala faktorer som har betydelse för matematikinlÀrning för flersprÄkiga elever. Av litteraturstudien kan vi konstatera att matematikÀmnet inte Àr nÄgot kulturellt neutralt Àmne.

VÄr C-uppsats handlar om vilka utmaningar lÀrare stÀlls inför i matematik undervisning av flersprÄkiga elever. I vÄr kvalitativa undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger som samtliga arbetar med flersprÄkiga elever. UtifrÄn lÀrarens perspektiv har vi tolkat och analyserat vilka svÄrigheter eleverna möter och hur detta överensstÀmmer med den forskning som gjorts inom omrÄdet. Vi har i vÄr litteraturstudie tittat pÄ vilka centrala faktorer som har betydelse för matematikinlÀrning för flersprÄkiga elever. Av litteraturstudien kan vi konstatera att matematikÀmnet inte Àr nÄgot kulturellt neutralt Àmne.

Som pedagog Àr det viktigt att kunna inlÀrningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie Àmnar jag att fÄ inblick i hur nÄgra verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrÄn deras elevers lÀrostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlÀrningsstilar. Studien kan Àven bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sÀtt att undervisa. Min undersökning riktar sig frÀmst till pedagoger och i andra hand till personer som Àr intresserade av olika undervisningsmetoder och inlÀrningsstilar. Mina frÄgestÀllningar lyder: Vilka undervisningsmetoder anvÀnder de tillfrÄgade pedagogerna? PÄ vilket sÀtt framgÄr det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlÀrningsstilar? I min teoridel tar jag upp nÄgra författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sÀtt att lÀra.

Denna uppsats Àr en intervjustudie dÀr fem musiklÀrare pÄ högstadiet beskriver och reflekterar kring sin undervisning dÀr digitala verktyg har anvÀnts i samband med musikskapande eller inspelning. Studien tar Àven upp de problem och fördelar med digitala verktyg som lÀrarna berÀttar att de har upplevt i samband med undervisningen.Resultaten visade att mÄnga av lÀrarna anvÀnde liknande arbetssÀtt som kretsade kring anvÀndandet av programvaran garageband och det loop-bibliotek som medföljer i programmet. Inspelning anvÀndes frÀmst för att dokumentera elevers fÀrdiga kompositioner i samband med musikskapande. De mest förekommande problem som beskrevs var kopplade till tid och tillgÀnglig utrustning. Som fördelar nÀmns ökat intresse och motivation hos elever, och de möjligheter som digitala verktyg medför till de elever som inte behÀrskar instrument..

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lÀrarutbildningen Högskolan i GÀvle. Den hÀr studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som anvÀnds i klassrummet nÀr en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen mÄste enligt lÀroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning Àr skolans ansvar, hypotesen Àr att det mÄste finnas strategier för att möjliggöra detta.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur matematiklÀrarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som pÄverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har Àven undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklÀrare behöver ha för att genomföra en framgÄngsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklÀrarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklÀrare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet pÄverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Syftet med arbetet Àr att studera hur en undervisningssekvens, som vi utvecklat, kan hjÀlpa elever i Ärskurs fyra att utveckla de naturvetenskapliga begreppen fast, flytande, gasform och övergÄngarna dÀr emellan. Genom en kvantitativ undersökning av resultaten frÄn förförstÄelse- respektive efterenkÀt har vi studerat elevernas begreppsutveckling. Vi har ocksÄ gjort en kvalitativ studie dÀr vi analyserat elevernas diskussioner under laborationerna. Vi har dokumenterat genom förförstÄelseenkÀt, efterenkÀt och ljudupptagning. Resultaten av studien visar hur viktiga vi som pedagoger Àr för att skapa diskussioner under laborationerna.

HistorieÀmnet har efter politiska beslut under en lÀngre tidsperiod kotinuerligt vidvarje lÀroplansskifte fÄtt minskad tidstilldelning, men har utifrÄn styrdokumenten fÄttstora mÄl att uppfylla. Styrdokumenten ger Àven möjlighet att variera kursmaterialoch undervisningsmetod. Tillsammans ger dessa utgÄngspunkter för undervisningen,tidsbegrÀnsningen leder till att begrÀnsningar i materialmÀngden mÄste göras, mÄlenkrÀver att eleverna skall fÄ en varierande undervisning med mÄnga infallsvinklar,mÀngden historiskt material som kan anvÀndas Àr mer eller mindre oÀndlig. Syftetmed denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare planerar sin undervisning i kursenHistoria A pÄ gymnasiet. Fyra lÀrare intervjuades kring hur de gör nÀr de planerar sinundervisning.

Genom intervjuer och observationer har innehÄllet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrÄn vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnÄendemÄlen istÀllet för strÀvansmÄlen medan observationer visar att Àven strÀvansmÄlen finns med i arbetet. Det matematiska innehÄllet som frÀmst behandlas Àr taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, sjÀlvkÀnsla och att anvÀnda tiden till lÀrande Àr ocksÄ viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna kÀnner stort stöd frÄn forskningsbaserade handböcker.

Internationella studier visar att elever i alla stadier har stora brister i evolutionskunskap ochhar svÄrigheter att lÀra sig evolution. Denna uppsats ger en översikt överevolutionsundervisningen i den svenska skolan och försöker klarlÀgga varför evolution Àr sÄsvÄrt att förstÄ och lÀra ut.Styrdokumenten för den svenska skolan betonar inte övergripande evolutionskunskaper,och i de flesta lÀroböcker har evolution litet utrymme. Svenska elevers kunskaper i evolutionÀr svaga, och Àven mÄnga svenska biologilÀrare verkar ha bristande förstÄelse.Evolutionsprocessen Àr svÄr att förstÄ, den krÀver ett helt annat tÀnkande ÀnvardagstÀnkandet. De flesta elever tillÀmpar vardagstÀnkande i sina förklaringar av evolution,och har dÀrmed ingen verklig förstÄelse av processen. Denna insikt mÄste finnas med iutformningen av evolutionsundervisningen, och lÀraren mÄste fÄ eleverna att tÀnka pÄ ett nyttsÀtt för att de verkligen skall förstÄ evolution..

Enligt LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, mÄste undervissningen anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lÀrarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda pÄ hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke pÄ gruppstorlek, förutsÀttningar och elevnivÄ.Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) Àr individanpassad undervisning ett relativt outforskat omrÄde eftersom lÀrarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhÄller att i de flesta klassrum i vÀrlden ges en undervisning som förutsÀtter att elever lÀr sig pÄ samma sÀtt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlÀrningsmodell som utgÄr frÄn hjÀrnans sÀtt att arbeta och den beskriver Àven hur vÄrt inlÀrningsbeteende fungerar.

Vi lever i en komplicerad vÀrld och ett mÄngfalt samhÀlle. Vi utsÀtts för mÀngder av fakta och informationslödde som eleverna mÄste förhÄlla sig till och ta stÀllning till. För att vÄra elever ska kunna klara denna utmaning mÄste de utrustas med förmÄgor och förstÄelse, att kunna lösa de problem vi stÄr inför. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling i relation till lÀroplanen för de frivilliga skolformernas mÄl. Förutom vetenskapliga fakta mÄste eleverna förvÀrva sig vÀrderingar och förstÄelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hÄllbar utveckling, eleverna tycker ocksÄ att det behövs förbÀttringar i undervisningen.

Under vÄr avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och Àmnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskÀlla. Syftet var att försöka omsÀtta nÄgra av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vÄr utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gÄ in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var ocksÄ att se hur de teorier som vi lÀrt oss pÄ lÀrarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett Àmnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vÀnskap i var sin Ärskurs sex under den avslutande vft:n pÄ fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.