(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

Det hÀr Àr en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som Àr professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par Ärs tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har sjÀlv undervisats i formen och tycker det Àr ett bra sÀtt att tillgodogöra sig kunskap pÄ.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om modellen ocksÄ passar för att beskriva vad som hÀnder i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jÀmför jag modellen med tvÄ andra dialogmodeller för att sÀtta fingret pÄ vad som skiljer dem Ät och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med pÄ omrÄdet.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. DÀremot försöker jag utifrÄn min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svÄrt att anvÀnda sig av i ett konkret fall.

Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar som lÀrare har betrÀffande begreppet lÀrande i samband med laborationer i den naturvetenskapliga undervisningen. Med ordet uppfattning menades ett antagande om nÄgot som en lÀrare var övertygad om eller tog för givet förhöll sig pÄ ett visst sÀtt. För att fÄ tillgÄng till lÀrares uppfattningar genomfördes idetta arbete sex intervjuer med lÀrare. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av dessa intervjuer har jag kategoriserat de uppfattningar av lÀrande som ligger till grund för lÀrares undervisning. I bakgrunden redogör jag för olika bakomliggande faktorer som kan ha pÄverkat lÀrares uppfattningar.

I dagen samhÀlle Àr de allra flesta medvetna om att det mÄste till en förÀndring av vÄrt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpÄverkan pÄ vÄr jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsÀmnet en stor funktion att fylla, dÄ ett av Àmnets fyra perspektiv Àr resurshushÄllning. ResurshushÄllning Àr enligt kursplanen ett samspel mellan mÀnniska, samhÀlle och natur. En förstÄelse av detta samspel krÀvs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hÄllbart samhÀlle. I lÀrarnas arbetsuppgifter ingÄr att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i Ärskurs F-2 definierar tematisk undervisning, samt vilka för- respektive nackdelar de menar att metoden bÀr med sig. I forskningsbakgrunden redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr, samt vad olika forskare anser om Àmnet. För att besvara problemformuleringen genomförs fyra personliga intervjuer, vilket denna undersökningsmetod Àr bÀst lÀmpad för dÄ syftet Àr att undersöka informanternas personliga Äsikter samt erfarenheter.Resultatet visar att pedagogernas definition av det tematiska arbetet innebÀr att ÀmnesgrÀnserna suddas ut och att Àmnena bildar en helhet. Elevernas behov, nyfikenhet och förmÄgor Àr den viktigaste utgÄngspunkten för undervisningen. Resultatet visar Àven pÄ bÄde positiva och negativa aspekter.

Under vÄra matematikstudier har vikten av laborativt arbetssÀtt inom matematiken förmedlats. Genom litteraturlÀsning samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fÄtt en bild av skolan som lÀromedelsberoende. DÀrför ansÄg vi det skulle vara intressant att undersöka hur laborativ matematik anvÀndes ute i skolorna. VÄrt syfte var att söka svar pÄ hur lÀrare kan anvÀnda sig av laborativ matematik i sin undervisning och vad det finns för argument för arbetssÀttet. Som undersökningsmetod har semistrukturerade intervjuer anvÀnts.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjÀlpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv ge inblick i vad forskningen sÀger om vilka kunskaper som Àr lÀmpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna anvÀndas sÄ effektivt som möjligt i matematikundervisningen. FrÄgestÀllningarna behandlar lÀrares kunskapsbehov, vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lÀrarens roll förÀndras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundlÀggande kompetens inom IKT underlÀttar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men Àr Àven en förutsÀttning för en lyckad vidareutbildning inom omrÄdet. LÀrare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebÀr och hur detta kan förverkligas med hjÀlp av den interaktiva skrivtavlan. HÀr Àr lÀrarens egen instÀllning avgörande för att en förÀndring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

Studien syftar till att kartlÀgga vad fransklÀraren gör i sin undervisning och hur lÀraren agerar som pedagog och motivatör. EnkÀter har skickats ut till alla undervisande lÀrare i franska pÄ grundskolenivÄ i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhÄller sig i det dagliga arbetet som fransklÀrare pÄ denna nivÄ. MÄlet med undersökningen har varit att se ifall lÀrarens bakgrund och utbildning pÄverkar mÄlsprÄksanvÀndningen i klassrummet, hur lÀraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gÀller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, pÄ vilket sÀtt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lÀrarna gör dÄ viljan och förmÄgan saknas hos en elev för att lÀra sig sprÄket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas Àr geografiskt begrÀnsad, har dock visat att lÀrarna oavsett bakgrund, ,anvÀnder mÄlsprÄket lika och att fransklÀrarna blandar olika sprÄkmetoder i sin undervisning. Vad gÀller moment i undervisningen sÄ anvÀnder sig majoriteten av likartade övningar.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur en tvÄsprÄkig undervisning kan utformas samt hur lÀrare arbetar med tvÄsprÄkighet i skolan. MÄlsÀttning Àr att öka förstÄelsen för tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. Jag har jÀmfört olika teorier och faktorer som handlar om tvÄsprÄkighet och tvÄsprÄkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lÀrare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lÀrare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvÄsprÄkiga elevers inlÀrning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur pÄverkar starkt inlÀrningen av det nya sprÄket.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjÀlpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv ge inblick i vad forskningen sÀger om vilka kunskaper som Àr lÀmpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna anvÀndas sÄ effektivt som möjligt i matematikundervisningen. FrÄgestÀllningarna behandlar lÀrares kunskapsbehov, vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lÀrarens roll förÀndras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundlÀggande kompetens inom IKT underlÀttar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men Àr Àven en förutsÀttning för en lyckad vidareutbildning inom omrÄdet. LÀrare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebÀr och hur detta kan förverkligas med hjÀlp av den interaktiva skrivtavlan. HÀr Àr lÀrarens egen instÀllning avgörande för att en förÀndring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

Internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen drastiskt sjunkit bland svenska elever.   Svenska elever presterar numera under OECD-snittet i lÀsförstÄelse.  Den försÀmrade lÀsförstÄelsen Àr ett brett samhÀllsproblem som engagerar fler aktörer Àn skolan. VÄren 2014 lanserades projektet En lÀsande klass genom att en studiehandledning i bokform delades ut gratis till samtliga svenska lÄg- och mellanstadieskolor i Sverige.Det övergripande syftet med  denna studie har varit att undersöka hur studiematerialet En lÀsande klass  uppfattas av de grundlÀrare i lÄg- och mellanstadiet som anvÀnder sig av modellen. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse.

Dagens digitala teknik utvecklas stÀndigt och de digitala resurser som finns tillgÀngliga i skolorna gÄr ocksÄ igenom en förÀndringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förÀndringar som pÄgÄr i samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de förutsÀttningar som lÀrare anser sig ha för att anvÀnda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i Ärskurserna 4-6 i LuleÄ Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lÀrare i mer Àn hÀlften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fÄtt fram att lÀromiljöns utformning pÄverkar de förutsÀttningar som lÀraren har för att anvÀnda IKT i sin undervisning.

Sammanfattning VÄrt val av undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄr lÀrarutbildning vid Malmö högskola har belyst vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och flersprÄkighet har varit tydliga inslag i nÄgra kurser som vi lÀst. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andrasprÄk (SVA) bedrivs pÄ tvÄ grundskolor i SkÄne. För att uppnÄ syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de fÄr SVA-undervisning, men visar Àven att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur medvetna lÀrare pÄ lÄgstadiet Àr av lÀrstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lÀrare pÄ lÄgstadiet för att ta reda pÄ detta. LÀrarna i min undersökning Àr relativt medvetna om lÀrstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar bÄde genom att berÀtta (auditivt), visa (visuellt) och att de lÄter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstÄ. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ÀmneslÀrare i gymnasieskolan uppfattar och hanterar andrasprÄkselevers skolsituation i Àmnesundervisningen, samt att fÄ kunskap om hur vi som kommande ÀmneslÀrare kan ge andrasprÄkselever tillfredsstÀllande undervisning, sÄ att de nÄr kunskapsmÄlen i Àmnena svenska och samhÀllskunskap, parallellt med en god funktionell sprÄkbehÀrskning. I vÄr litteraturstudie presenterade vi teorier och studier om andrasprÄkselevers sprÄkutveckling, samt gav exempel pÄ hur olika lÀrarkategorier kunde anpassa sin undervisning i enlighet med dessa. Vi har i en empirisk studie intervjuat totalt sex ÀmneslÀrare i Àmnena svenska eller samhÀllskunskap. I vÄr undersökning konstaterade vi, för att andrasprÄkselever skulle nÄ framgÄngar i skolans Àmnesundervisning krÀvs ett sprÄk som fungerade som redskap för tÀnkande och lÀrande och att Àmnesundervisning pÄ modersmÄlet underlÀttar. Vidare lÀrde vi oss att en vÀl fungerande interaktion mellan lÀrare och elev Àr den dominerande faktorn för elevens framtida kognitiva lÀrande..