Vi ville i vÄrt examensarbete undersöka om och hur elever pÄ el- och energiprogrammet söker information pÄ internet,samt anvÀnder sig av kÀllkritisk analys och hur bra lÀrarna anser att de klarar denna uppgift. Vi sökte Àven svar pÄ i vilken utstrÀckning eleverna undervisas i kÀllkritik och hur de upplever att de fÄtt undervisning i kÀllkritik, samt vilka kunskaper de undervisade lÀrarna anser sig ha i Àmnet och hur viktig de anser att undervisning i kÀllkritik Àr. I vÄr undersökning har vi Àven jÀmfört om elever och lÀrares Äsikter samstÀmmer eller ej. Undersökningen baserades pÄ tio elevintervjuer samt fem lÀrarintervjuer. Intervjuerna har analyserats kvalitativt varefter de sammanstÀlldes. Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ om eleverna anvÀnder sig av internet i skolan och hur de granskar den information/fakta som de finner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett arbetslags förutsÀttningar och uppfattningar om kollegialt lÀrande och formativ bedömning har pÄverkat deras undervisning efter att ha deltagit i Matematiklyftet. Arbetslaget samt deras rektor har intervjuats och en analys av de texter som behandlar bedömning frÄn tvÄ moduler i Matematiklyftet har genomförts för att svara pÄ syftet. Under fortbildningen har arbetslaget getts tillfÀllen att prova olika metoder för att arbeta med formativ bedömning i sin undervisning, dÀr de fastnat för nÄgra av dem och fortsatt anvÀnda efter Matematiklyftets slut. De har upptÀckt ett samband mellan bedömning och undervisning, att de inte behöver ses som tvÄ skilda delar som krockar med varandra utan att de kan samverka och komplettera varandra. Arbetslaget har Àven fÄtt upp ögonen för vikten av kollegialt lÀrande i planering av undervisning.

Eftersom mina intressen rör barn, natur och framtidsfrÄgor Àr det naturligt för mig att examensarbetets syfte fokuserar pÄ och utgÄr frÄn det som Àr nÀrmast barnen, det vill sÀga nÀrmiljön. Examensarbetet undersöker hur en planerad undervisning om nÀrmiljö leder till ökad begreppsförstÄelse om nÀrmiljö hos eleverna i Ärskurs 3 samt hur undervisningen kan se ut för att eleverna pÄ ett lustfullt sÀtt, ska lÀra sig mer om nÀrmiljön. I en tredjeklass genomförde jag vid Ätta olika lektionstillfÀllen en planerad undervisning med fokus pÄ nÀrmiljö och dÀrefter anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att eleverna har tillÀgnat sig en viss förstÄelse för begreppet nÀrmiljö samt att de ibland har mer förstÄelse Àn vad vi och de sjÀlva tror att de har. Genom att anvÀnda olika lektionstillfÀllen visar undersökningen att miljön blir stimulerande och inlÀrningen sker pÄ ett lustfullt sÀtt..

Syftet med det hÀr arbetet var att fÄ en djupare förstÄelse för vad de nationella proven har för betydelse för matematikundervisningen. Ett annat syfte var att undersöka vad lÀrare tyckte om de nationella proven och hur de pÄverkar undervisningen, bedömningen och betygssÀttningen i matematikÀmnet. I studien har fem verksamma lÀrare i Ärskurs 6 intervjuats angÄende sina Äsikter och erfarenheter kring de nationella proven. Resultatet visade att lÀrarna Àr positivt instÀllda till proven men att bland annat rÀttningen Àr det jobbiga med proven. De nationella proven ha en stor pÄverkan pÄ undervisningen enligt lÀrarna dÄ de repeterar mycket inför proven.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att undersöka vilket synsĂ€tt lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa har pĂ„ inkludering samt pĂ„ momentet specialpedagogik inom ramen för lĂ€rarutbildningen.Hur förhĂ„ller sig lĂ€rare till begreppet inkludering i ett undervisningssammanhang inom idrott och hĂ€lsoĂ€mnet?Vilka uppfattningar har lĂ€rare kring den utbildning de har fĂ„tt inom specialpedagogik i lĂ€rarutbildningen? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Åtta intervjuer har genomförts med ljudupptagning, transkriberats, skrivits ut och genomlĂ€sts. Vidare har överstrykningspennor anvĂ€nts för att strukturera upp arbetet utefter studiens frĂ„gestĂ€llningar dĂ€r teoretiska perspektiv anvĂ€nts för analys. ResultatStudiens resultat visar att lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa vill förhĂ„lla sig positiva till inkluderad undervisning, samtidigt som de i praktiken har erfarenhet av att elever i behov av sĂ€rskilt stöd inte alltid gynnas av att vara i inkluderade miljöer. Idrott och hĂ€lsoĂ€mnet beskrivs som en utsatt miljö och sĂ€rskilt svĂ„rt att bedriva inkluderad undervisning inom.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Examensarbetet handlar om skolans vÀrdegrund, vad vÀrdegrunden innehÄller och hur detta innehÄll kan anvÀndas i skolans dagliga verksamhet. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur innehÄllet i vÀrdegrunden kommer till uttryck i skolans arbete. De frÄgor vi stÀllde var, om en undervisning som pÄ ett medvetet sÀtt behandlar vÀrdegrundens innehÄll ökar elevernas förmÄga, att dels samtala om etiska problem och dels motivera sina stÀllningstaganden. Dessutom stÀllde vi frÄgan, hur lÀrarna förhÄller sig till arbetet med och innehÄllet i den vÀrdegrund som Lpo 94 anger att skolan ska förmedla till eleverna. VÄrt resultat visar att eleverna tyckte att det var viktigt att prata om etik och moral och om hur man uppför och beter sig mot andra i sin omgivning.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga yrkesverksamma sfi-lÀrares kunskaper om ordförrÄd och ordbildning i svenska sprÄket och vad de anser vara bra undervisning i detta Àmne. FrÄgestÀllningarna Àr vilka grundlÀggande kunskaper sfi-lÀrare har om ordförrÄdets uppbyggnad och organisation hos enskilda sprÄkanvÀndare, vilka grundlÀggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr en enkÀtundersökning som ocksÄ innehöll en kunskapskartlÀggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda nÄgra veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lÀrare, yrkesverksamma inom tvÄ olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lÀrare har grundlÀggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlÀrning men att det finns utrymme för kunskapsförbÀttringar.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att ta reda pĂ„ om anvĂ€ndning av Concept Cartoons, som hjĂ€lpmedel vid naturvetenskaplig undervisning, kan skapa elevdiskussioner som har sĂ„dana kvaliteter att det gynnar naturvetenskaplig begreppsbildning. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i en skola i Östra Norrbotten och undersökningsgruppen bestod av 12 elever i Ă„r 5. Undersökningsunderlaget samlades in genom bandinspelningar av gruppdiskussioner, enskilda elevintervjuer samt observationer. Resultatet visade att enbart Concept Cartoons som hjĂ€lpmedel inte Ă€r tillrĂ€ckligt för att skapa kvalitativa diskussioner.

Denna studie syftar till att undersöka tre andrasprĂ„kslĂ€rares skönlitteraturundervisning i grundskolans senare del. Studien utgĂ„r frĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna vilken skönlitteratur som lĂ€ses och hur den vĂ€ljs, hur lĂ€rarna undervisar med hjĂ€lp av skönlitteratur, vilket syfte skönlitteraturundervisningen har samt vilka svenskĂ€mneskonceptioner som gĂ„r att urskilja. Genom metoden kvalitativa intervjuer framgĂ„r det att de tre lĂ€rarnas undervisning har mycket gemensamt. ÖvervĂ€gande av verken Ă€r ungdomslitteratur, men det förekommer ocksĂ„ biografier och vuxenlitteratur. Vilka böcker som lĂ€ses vĂ€ljs till stor del gemensamt pĂ„ de olika skolorna, men mĂ€ngden tillgĂ€nglig litteratur varierar pĂ„ de olika skolorna och Ă€r störst pĂ„ skolan som baserar all undervisning pĂ„ teman och kring skönlitterĂ€ra verk.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vilken omfattning eleverna fÄr arbeta enskilt i matematikboken och i vilken omfattning de fÄr kommunicera med varandra. Vi vill undersöka vilka arbetssÀtt som lÀrarna prioriterar i sin undervisning. Litteraturen berÀttar att nÀr eleverna kommer till skolan har de ett vardagligt sprÄk. I matematiken möts de av ett nytt, mer formellt sprÄk, fullt av nya ord och begrepp. Genom att eleverna fÄr möjlighet att kommunicera med varandra övar de upp sin sprÄkliga förmÄga som Àr en förutsÀttning för att eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla en matematisk förstÄelse.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Under mina Är pÄ lÀrarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat pÄ diverse olika förskolor och skolor i olika samhÀllsskikt, dessa skolor har haft varierande mÄngfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika hÀrkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssÀtt. DÀrför vill jag i detta arbete, med hjÀlp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bÀst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssÀtt. För att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för elever med en annan kulturell bakgrund Àn den svenska eller svÄrigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan anvÀnda sig utav i undervisning av historia.

UtifrÄn kvalitativa djupintervjuer med fyra lÀrare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende pÄ elevernas förförstÄelse. Studiens fokus ligger pÄ elevernas förförstÄelse, hur lÀraren beskriver begreppet, om lÀraren tar reda pÄ den och anvÀnder förförstÄelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhÄllningssÀtt framkommit som kan relateras till olika syn pÄ lÀrande. LÀrarens förhÄllningssÀtt till elevernas förförstÄelse pÄverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt vÄra resultat lÄter de intervjuade lÀrarna sina elever pÄ nÄgot sÀtt uttrycka sin förförstÄelse.