I den empiriska undersökning har fem idrottslÀrare intervjuats om vad det innebÀr att varaidrottslÀrare i dagens skola. För att genomföra undersökningen anvÀnds kvalitativaintervjuer för att kunna komma mer pÄ djupet och förstÄ hur lÀrarna tÀnker, dels angÄendearbetet som lÀrare i stort och dels arbetet som just idrottslÀrare.Alla fem lÀrarna Àr tvÄÀmneslÀrare och alla jobbar i arbetslag. De har ungefÀr samma strukturpÄ sina idrottslektioner. DÀremot skiljer de sig lite nÀr man tittar pÄ betygsbedömningen. Fyraav lÀrarna utgÄr ifrÄn de nationella och de lokala betygskriterierna, medan en inte gör det, förhan anser inte att det befintliga betygssystemet Àr objektivt.Svaren frÄn intervjuerna har jag kopplat till de förÀndringar som skett i skolan under desenaste 25 Ären.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.

Denna studie behandlar hur lÀrare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de anvÀnder. Det finns mÄnga synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna pÄ fÀltet, som vi talat med? Vad Àr en effektiv inlÀrningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjÀlpa eleverna att fÄ en djupare förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen? Det Àr vad denna studie kommer att handla om.VÄrt syfte Àr att belysa att det finns mÄnga olika sÀtt och perspektiv pÄ den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har nÄgot att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser pÄ elevers lÀrande inom de naturvetenskapliga omrÄdena..

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om talradsmetoden underlÀttar vid huvudrÀkning bÄde för elever med höga och lÄga resultat i matematik. Eftersom skolverket satsar mycket pÄ matematiken nu har jag undersökt vilka kunskaper det fanns i subtraktion och i att skriva siffror och tal. Jag har undersökt tvÄ olika klasser, jag har anvÀnt mig av en försöksklass och en referensklass. Jag har haft undervisning i en försöksklass och jÀmfört resultaten frÄn bÄde innan och efter undervisningen i bÄda klasserna. Vi har arbetat i bÄde helklass och med parövningar och enskilt arbete.

Uppsatsens syfte Àr att försöka ta reda pÄ vilka pÄverkansfaktorer som Àr mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen pÄ gymnasiet. Undersökningen grundar sig pÄ rapporten Hur formas undervisning? En studie av lÀrares tÀnkande om sitt handlande inom skolÀmnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlÀgga lÀrares sÀtt att tÀnka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrÄn sex olika pÄverkansfaktorer.

Diabetes mellitus typ 2 Àr ett stort och vÀxande folkhÀlsoproblem. Behandlingen stÀller höga krav pÄ patientens förmÄga att praktisera egenvÄrd. En förutsÀttning för att utföra egenvÄrd Àr att patienten har kunskap om sjukdom och behandling. Detta stÀller i sin tur krav pÄ att vÄrdpersonal ska ha förmÄga att undervisa och uppnÄ lÀrande hos patienter. DÀrför var syftet med min uppsats att beskriva patientundervisning betrÀffande egenvÄrd för patienter med typ-2 diabetes.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever litteraturlÀsning samt i vilken utstrÀckning estetiska lÀsningar görs. Vidare undersöks hur litteraturlÀsningens potentiella pedagogisk-didaktiska funktioner uppnÄs och/eller utnyttjas. Data har samlats in genom en enkÀt med öppna och slutna frÄgor. Genom diskursanalys har respondenternas svar kategoriserats och kommenterats.Resultatet visar att eleverna bÄde genomlider och genomlever undervisningen och lÀsningen. Andelen estetiska lÀsningar Àr lÄg jÀmfört med andelen efferenta.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur verksamma lÀrare i Ärskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmÄga i matematik, hur lÀrare kan arbeta med omrÄdet samt vilka möjligheter och svÄrigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet visar att lÀrare beskriver matematisk kommunikation som ett sÀtt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lÀrande. De anser att elever ska fÄ arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sÀtt att arbeta med omrÄdet. LÀrarna menar att den största möjligheten Àr att elevers förstÄelse för matematik ökar men att det kan vara svÄrt att individanpassa undervisningen..

Syftet med denna undersökning var att studera hur en lÀrare i en Ärskurs 4 anvÀnder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att dÀrefter kunna analysera i vilken utstrÀckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgÄende, kvalitativ intervju med lÀraren har anvÀndningen synliggjorts. Vidare har Àven en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna faststÀlla vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gÄng. Resultaten av sÄvÀl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan stÀllts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. MÄnga forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock pÄ att en sÄdan undervisning av sig sjÀlv inte leder till en djupare förstÄelse för matematiken hos eleverna.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser pÄ arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och lÀsinlÀrningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolÄr. Empirin jÀmförs sedan med utgÄngspunkt i teorier kring skriv- och lÀsinlÀrning. Resultatet visar att pedagogerna gÀrna vÀljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem anvÀnder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och lÀsinlÀrning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istÀllet för att anvÀnda metoden pÄ egen hand..

Syftet med arbetet Àr att undersöka vad ett webbaserat lÀromedel kan tillföra lÀrandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten Àr att uppmÀrksamma kvaliteter som elever ser i den pÄgÄende verksamheten, det vill sÀga, ett nytt webbaserat lÀromedel under en begrÀnsad tidsperiod.Vi har genomfört en empirisk undersökning pÄ en gymnasieskola dÀr vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har ocksÄ genomfört litteraturstudier kring vÄrt valda problemomrÄde Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande i vÄrt arbete. De frÄgestÀllningar vi har sökt svar pÄ Àr följande:-Hur pÄverkas elevernas motivation och arbetslust av deras instÀllning till webbaserad undervisning?-Anser eleverna sjÀlva att de lÀttare tillÀgnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?I analysen av det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lÀrande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Undersökningen visar inte att lÀromedlet tillför lÀrandeprocessen nÄgot.

BAKGRUND: Under vÄr tid hÀr pÄ Högskolan i BorÄs har vi lÀst mycket omskönlitteratur i svenskÀmnet i relation till meningsfullt och lustfylltlÀrande. Bilden som vi tycker Àr vag i detta sammanhang Àr hurpedagogerna arbetar med skönlitteratur. DÀrför tyckte vi att det voreintressant att undersöka samt försöka göra bilden tydligare. Vi harfunnit mycket forskning inom omrÄdet vilket vi redogör för ibakgrunden.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka variationen av hur skönlitteratur anvÀndsav pedagoger i undervisning för grundskolans tidigare Är.METOD: Vi har valt att utföra vÄr undersökning med hjÀlp av redskapet selfreport.RESULTAT: VÄr undersökning visar att det finns en bred variation i pedagogernasbeskrivningar om hur de anvÀnder sig av skönlitteratur. FrÀmstanvÀnder sig pedagogerna av höglÀsning och tyst lÀsning men Àven avskönlitteratur som material för att integrera olika skolÀmnen för atteleverna ska fÄ en djupare kunskap..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att, i ett inledande skede, undersöka hur lÀroplansskiftet 2011 pÄverkar Àmnet idrott och hÀlsas uppdrag och innehÄll i grundskolans Ärskurs 7-9. FrÄgestÀllningarna Àr "Vilka förÀndringar framtrÀder vid en jÀmförelse mellan kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011?" och "Hur uppfattar lÀrare den nya kursplanen i idrott och hÀlsa, och vad lyfter de fram i relation till sin undervisning?".MetodDe metoder som har anvÀnts har varit en komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen har behandlat kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011. Kontakt med respondenter togs vid ett seminarium om den genomförda skolreformen i början av hösten 2011 pÄ GIH.