Undersökningen gick ut pÄ att framhÀva olika undervisningsmetoder för dyslektiker. Syftet var att analysera metoder som skulle kunna underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever. Jag intervjuade Ätta specialpedagoger för att dÀrefter sammanstÀlla svaren till ett övergripligt resultat. Detta innefattade bland annat pedagogiska ÄtgÀrder vid olika svÄrigheter hos lever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Exempel pÄ vad en klasslÀrare kan göra för dyslektiker Àr att lÄta dem fÄ lÀromedel inspelade pÄ band, lÀra dem anvÀnda rÀttstavningsprogram pÄ datorn, dela upp texten i mindre delar samt uppmuntra och ge eleven sjÀlvförtroende.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i JönköpingD-uppsatsVĂ„rterminen 2011SAMMANFATTNINGLars JohannessonPoĂ€ngen med en-till-en?Sex lĂ€rares uppfattningar av den personliga datorns roll i lĂ€rprocessen.Antal sidor: 40En trend i skolans teknikutveckling Ă€ren-till-en, vilket innebĂ€r att varje elev fĂ„r en egen bĂ€rbar dator att dis-ponera för skolarbete. MĂ„nga skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förvĂ€ntningar pĂ„ resultaten. Nya förhĂ„llanden i en verksamhet innebĂ€r förĂ€ndringar och dessa Ă€r viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en pĂ„verkar elevernas lĂ€rande, lĂ€rarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur nÄgra lÀrare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har dÀrefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har ocksÄ betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lÀrarnas klassrum utifrÄn Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsÀtt bland lÀrarna i studien, det mer lÀrarcentrerade och det mer elevcentrerade.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur NTA-projektet fungerar pÄ nÄgra skolor. Fokus i studien ligger pÄ hur lÀrarna uppfattade arbetet med NTA och hur de uppfattade att elever lÀrde och utvecklades genom ett undersökande arbetssÀtt. Litteraturdelen bestÄr av teoretiska perspektiv för lÀrande, undervisningsmetoder och undersökande arbetssÀtt inom naturvetenskapen. Jag presenterar Àven resultat vad tidigare forskning visar. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ en djupare kunskap inom omrÄdet.

Tematisk undervisning och temaarbete innebÀr att olika skolÀmnen integreras med varandraoch bildar en helhet i undervisningen. Tankar om att skapa en helhet i lÀrandet har funnitssedan lÄng tid tillbaka, men i dagens skola sker inte detta sÀrskilt ofta av olika orsaker.Tidigare undersökningar visar att mÄnga lÀrare vill arbeta med undervisning i tema men attbrist pÄ tid för planeringen och genomförande försvÄrar. LikasÄ att det krÀver mycket arbeterunt omkring för att fÄ det att fungera. Hem- och konsumentkunskap Àr ett Àmne i skolan somberör mÄnga olika aspekter av vardagslivet och vars perspektiv Àven syns i mÄnga andra avskolans Àmnen.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 7-9 stÀller sig till undervisningi tema och hur de resonerar kring en samverkan med Hem- och konsumentkunskap. För att tareda pÄ detta valde vi att intervjua Ätta lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter pÄ olika skolor i Sverige.Det resulterade i en positiv bild av undervisning i tema, men ocksÄ att genomförandet avarbetssÀttet begrÀnsas av olika faktorer dÀribland tid.Slutsatsen av studien Àr att intresset finns men okunskap om andra Àmnens innehÄll och tid tillplanering gör att detta sÀllan genomförs trots att mÄnga lÀrare har en ambition om attundervisa i tema..

Syftet med detta arbete var att undersöka undervisningens inverkan pĂ„ sĂ„ngelevers förmĂ„ga att ta ansvar för sitt eget lĂ€rande. Som forskningsfrĂ„gor har jag ytterligare reflekterat över hur lĂ€rarens olika undervisningshandlingar pĂ„verkar eleven till sjĂ€lvstĂ€ndighet och förmĂ„ga till reflektion. Även Ă„terkopplingens och bedömningens anvĂ€ndning för att pĂ„verka lĂ€randet har undersökts. Ytterligare behandlas styrdokumentens roll i lĂ€rarnas undervisning. Intervjuer med tre yrkesverksamma sĂ„ngpedagoger har fĂ„tt utgöra grund för diskussion och fördjupning i syftets frĂ„gestĂ€llningar.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Texten undersöker hur bildlÀrare och bildlÀrarstudenter anvÀnder sig av bildanalysen inom Àmnets undervisning. Metoder, begrepp och instÀllningar till bildanalys granskas ur ett lÀrarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. DÀrtill Àr ett förslag utformats till bildanalytiskt lÀrarmaterial som kan anvÀndas som ett grundlÀggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

Syftet med denna studie var att undersöka elevers anvÀndning av lösningsstrategier i subtraktion samt lÀrares och lÀromedlens framstÀllning av dessa, för att kunna komma fram till hur en framgÄngsrik undervisning i subtraktion, med fokus pÄ lösningsstrategier, kan se ut. Undersökningen genomfördes i tre klasser i Äk 3. Metoder i studien var elevenkÀt, intervju med lÀrare och lÀromedelsgranskning. Data bearbetades med hjÀlp av en egenkonstruerad begreppsmodell utifrÄn olika lösningsstrategier. Resultatet visar pÄ en större variation av lösningsstrategier i undervisningen Àn i elevernas utrÀkningar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur likvÀrdigheten ser ut i idrott och hÀlsa och huruvida det finns moment eller arbetssÀtt som Àr mer eller mindre likvÀrdiga mellan könen. Studien strÀvar ocksÄ efter att undersöka hur bÄde elever och lÀrare ser pÄ likvÀrdigheten och hur den skapas i Àmnet idrott och hÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr:Hur ser elever pÄ likvÀrdighet i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser lÀrare pÄ likvÀrdighet?Hur arbetar lÀrare med likvÀrdighet i idrott och hÀlsa och vad pÄverkar den?MetodMetoden som har anvÀnts Àr dels enskilda intervjuer med tre idrottslÀrare som alla Àr utbildade och undervisar i Àmnet. Jag genomförde Àven tvÄ stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i Ärskurs nio.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i matematik Àndrar sin undervisning efter att de deltagit i en kompetensutveckling i form av tre Learning studies. LÀrares anvÀndning av exempel i undervisning samt skillnader i vad som görs möjligt att lÀra studeras. Data bestÄr av totalt fyra lektioner dÀr tvÄ lÀrare undervisar tvÄ lektioner var. En lektion före respektive efter att de deltagit i Learning studies videoinspelades. Variationsteorin Àr teoretiskt ramverk i studien.

I detta arbete studeras metoder att lÀra ut jazzimprovisation pÄ elgitarr. I bakgrunden behandlas utifrÄn litteratur och tidigare forskning, Àmnet improvisation samt jazzimprovisation och metoder att lÀra ut detta pÄ elgitarr. I resultatdelen redovisas och jÀmförs vad fyra elgitarrlÀrare vid kulturskola och gymnasium tÀnker kring Àmnet jazzimprovisation, samt metoder för att lÀra ut det. De berÀttar utifrÄn sin erfarenhet som elgitarrlÀrare om vilka svÄrigheter som finns vid jazzimprovisationsundervisning pÄ elgitarr. De talar ocksÄ om metoder de inte anvÀnder i dagslÀget, men kan tÀnka sig anvÀnda.

Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lÀrares uppfattningar om vÀrdegrunden och hur de arbetar med vÀrdegrundsundervisningen i grundskolans senare Är.I vÄr studie har vi intervjuat fyra SO-lÀrare som Àr verksamma pÄ olika skolor. Deras vÀrdegrundsundervisning Àr upplagd pÄ olika sÀtt, vÀrdegrundsundervisning som Àr integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristÄende Àmne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lÀrare med avsikten att fÄ en förstÄelse för deras uppfattningar om och arbete med vÀrdegrundsuppdraget utifrÄn styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gÀllande vÀrdegrundsarbetet.Resultatet visar att lÀrare Àr vÀl insatta i vÀrdegrunden, men att de tolkar den pÄ olika sÀtt. Detta yttrar sig pÄ olika sÀtt i deras undervisning. Trots denna variation i sÀttet att se pÄ vÀrdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur barn och lÀrare uppfattar och beskriver lÀrandet. Uppsatsen ska ocksÄ försöka visa pÄ om lÀrare utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i sÄfall hur. VÄr litteraturgenomgÄng tar upp olika teorier nÀr det gÀller lÀrandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, sprÄkets och lekens betydelse för lÀrandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser pÄ sitt lÀrande och lÀrare har fÄtt svara pÄ enkÀter om hur de ser pÄ lÀrandet och om de utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrÄn detta försökt dra vÄra slutsatser.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ kunskap om pÄ vilket sÀtt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus pÄ lÀrarens praktiska arbetssÀtt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstÄ lÀrarens undervisning genom att höra lÀrarens tankegÄngar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lÀrarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgÄngspunkt i att undersöka de frÄgor som lÀraren stÀller till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill fÄ syn pÄ om och hur lÀraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien dÀrför Àr centrala Àr frÄgor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder dÀr observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande lÀraren utfördes dessutom för att försöka fÄ en bredare bild av det insamlade materialet och för att fÄ ta del av lÀrarens synsÀtt angÄende dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte Àr dialogisk i den bemÀrkelsen som studiens teoretiska stÄndpunkter pÄstÄr.