Detta Àr en kvantitativ studie som mÀter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet bestÄr av 101 gymnasieelever frÄn fem klasser i Ärskurs ett frÄn en skola Uppsala. All data har samlats in via enkÀter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns nÄgra skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med Älder vid alkoholdebuten.

AbstractDen hÀr studien handlar om lÀrstilar. LÀrstilar Àr en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svÄrt material. Varje individ har sitt unika sÀtt att ta in, bearbeta och minnas det de lÀr sig. LÀrstilar bygger pÄ individens starka sidor, pÄ vad de kan och vad de Àr bra pÄ. Jag har utgÄtt frÄn Dunns lÀrstilsmodell och fokuserat pÄ de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk.

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssÀttet Matematik pÄ talets grund (MTG) samt i nÄgra matematiklÀrares klassrum. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar Àr komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. VÄrt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lÀrande tydligt. Vi kan ocksÄ konstatera att MTG Àr ett konstruktivistiskt arbetssÀtt. NÀr det gÀller konstruktivismen i klassrummet, sÄ visade vÄr undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors instÀllning försvÄrar den nyexaminerade matematiklÀrarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.

Det hÀr examensarbetet inriktar sig pÄ ett aktuellt Àmne i dagens samhÀlle, nÀmligen hÀlsa. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur en vald högstadieskolas undervisning kring hÀlsa ser ut och vilka förutsÀttningar som finns frÄn skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer Àven att undersökas. FrÄgestÀllningarna som utgÄs frÄn i studien Àr "hur sker skolans undervisning kring hÀlsa, och vilka förutsÀttningar frÄn skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrÄn det valda perspektivet som Àr hÀlsokorset.

Examensarbetets syfte var att belysa förskollÀrares anvÀndning samt motiv för val av sÄnger i sin undervisning ur ett pragmatiskt perspektiv. UtifrÄn syftet tog vi reda pÄ vilka typer av sÄnger förskollÀrare valde att sjunga i sin undervisning samt motiven bakom valet. Vi undersökte Àven vilka Àmnen och arbetssÀtt förskollÀrarna valde att integrera sÄngen i. Teoretisk utgÄngspunkt var pragmatismen dÀr handlingarnas vÀrde styrs av konsekvensen hos den utförda handlingen. Deweys Learning by doing Àr ett uttryck som de flesta har hört och som Àr ett tydligt exempel pÄ pragmatismens mening.

De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan pÄverkas av de förhÄllningssÀtt som den beslutsfattande lÀraren har till sin undervisning. Att se pÄ sprÄk och skrivande utfrÄn olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte Àr att identifiera de skrivpedagogiska synsÀtt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys dÀr synsÀtten identifierades med inriktning pÄ sprÄk, skrivande, skrivinlÀrning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. UtgÄngspunkten för analysen Àr fem diskurser om skrivpedagogiska synsÀtt; fÀrdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen.

Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta siguttryck i en lÄgstadieklass. För studien observerades under en dag bÄde lÀrare ochelever i en Ärskurs 2 pÄ en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade pÄ vilkatyper av frÄgor som stÀlldes, vilka beslut som fattades, samt pÄ hur interaktionen sÄgut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande iundervisningen inte enbart berodde pÄ lÀraren, som vi tidigare tÀnkt, utan att Àveneleverna hade ett stort ansvar för att fÄ inflytande och bli delaktiga.Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom attobservera hur lÀrare och elever interagerar med varandra..

Vi presenterar i detta arbete ett förslag pÄ kursupplÀgg för att undervisa emancipatoriskt i historia pÄ gymnasiet. Tanken med vÄrt förslag Àr att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvÀrld tillbÄde nutid och dÄtidshistoria. Syftet med detta kursupplÀgg Àratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sÀtt att bedriva historieundervisning pÄ. Historiemedvetande, emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell Àrde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvÀrdering. KursupplÀgget Àr uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som föresprÄkas i lÀroplanen.

I slutet av LÀrarutbildningen vÀxte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen pÄ gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? dÀr kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som Àr kunskap och om hur man lÀr sig matematik. Denna uppfattning Àr inte i överensstÀmmelse med den undervisning som eleverna har rÀtt till enligt lÀroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet Àr att ge förslag pÄ laborativa matematiska problemstÀllningar. Laborationer samt tester och utvÀrderingar genomfördes under nÄgra veckor i en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestÄende av 31 elever.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas  yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad sex olika lÀrare pÄ lÄgstadiet har för uppfattningar kring Àmnesintegrerad undervisning som inkluderar fysisk aktivitet. För att besvara vÄrt syfte har vi som författare utfört en kvalitativ undersökning dÀr det genomfördes totalt sex intervjuer med sex stycken lÀrare frÄn tre olika skolor. Eftersom urvalsgruppen Àr begrÀnsad kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Resultatet i vÄr studie visar att samtliga respondenter anser att fysisk aktivitet Àr viktigt för skolbarn dÀr respondenterna kopplar ihop fysisk aktivitet med inlÀrning pÄ olika sÀtt. De tar upp faktorer som ökad motivation, ökad koncentration och större möjlighet till individualisering i undervisningen för eleverna. Det visar sig Àven att Àmnesintegrerad undervisning med rörelse förekommer i samband med olika Àmnen, men undervisningen Àr oftast inte planerad.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda pÄ hur man anvÀnder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, Är 7-9. Jag var Àven intresserad av vad lÀrare och elever hade för synpunkter pÄ att vara ute i skolarbetet. Som utgÄngspunkt för arbetet hade jag frÄgestÀllningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del pÄ No?,Vad har eleverna för synpunkter pÄ undervisning utomhus i No?,Vilken Àr lÀrarnas instÀllning till att anvÀnda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de anvÀnder respektive inte anvÀnder utemiljön i undervisningen.För att ta reda pÄ detta gjorde jag en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor bland elever i Är 7-9 som hur de arbetade med No Àmnen i skolan. UtifrÄn enkÀten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda pÄ vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka svÄrigheter eleverna har i förberedelseklasser och vad förberedelseklasslÀrarna anser om matematikundervisningen i förberedelseklassen. Dessutom skall modersmÄlslÀrarens roll i matematikundervisningen belysas. Jag har valt enkÀtundersökning med elever och förberedelseklasslÀrare samt intervjuer med modersmÄlslÀrare som metod. Resultaten pekar pÄ att förberedelseklasseleverna har problem med det svenska sprÄket, samt att modersmÄlslÀrarna spelar stor roll för undervisningen. Eleverna i förberedelseklasserna kan klara av matematikundervisningen trots en dÄlig bas i det svenska sprÄket.

Denna undersökning handlade om lĂ€rares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lĂ€rare att en eurocentrisk undervisning kan pĂ„verka elever med annan kulturell bakgrund Ă€n svensk? Vilka faktorer styr lĂ€rares innehĂ„ll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lĂ€rare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa Ă€r nĂ„gra frĂ„gor som diskuterades i denna undersökning. MetodmĂ€ssigt utgick undersökningen frĂ„n intervjuer med sex yrkesverksamma lĂ€rare. Dessa lĂ€rare intervjuades med hjĂ€lp av nĂ„gra intervjufrĂ„gor och intervjuerna Ă€mnade att se till deras tankar och attityder om Ă€mnet i frĂ„ga. Det framgĂ„r av undersökningen att de intervjuade lĂ€rarna till stor del sĂ„g sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lĂ€rare menade att undervisningen till övervĂ€gande del var eurocentrisk medan nĂ„gra menade att det rĂ„dde en ganska jĂ€mn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.