Första intrycket av en skola fÄr man nÀr man gÄr över skolgÄrden. Jag vill i detta arbete visa pÄ att skolgÄrdens utformning Àr viktig för barnen, leken och behovet av att röra pÄ sig. Leken Àr viktig för banens utveckling, enligt Vygotsky. Jag har i arbetet velat fÄ fram hur skolgÄrden skall vara utformad för leken och Àven för undervisning. Jag har valt att intervjua tvÄ personer som har erfarenhet av att utveckla skolgÄrdar.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur tvÄ olika lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta pÄverkar deras elevers skrivförmÄga. Vi har valt att titta pÄ den normativa delen av elevernas skriftsprÄk, alltsÄ vilka sprÄkliga regler och normer som eleverna behÀrskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmÄl Àn svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsomrÄde Àr att det under vÄr utbildning framhÄllits hur viktig skönlitteraturen Àr för elevers sprÄkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftsprÄk. Vi kom fram till att de tvÄ lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna frÄn den klass dÀr det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande sprÄk, de anvÀnde mÄnga och varierade verb och adjektiv nÀr de skrev.

Titel: Kinesiska förÀldrars syn pÄ deras barns utbildning och konfucianismens utbildningstradition Författare: Josefine Nermfors, Filippa Asplund Termin och Är: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: Konfucius, utantillinlÀrning, förÀldrar i Kina, undervisning i Kina.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.

SammanfattningDenna studie handlar om idrottslÀrares planering av undervisning som ett centralt omrÄde i undervisningsprocessen för att elever ska nÄ uppsatta mÄl. Syftet med studien var att studera pÄ vilka sÀtt idrottslÀrarna anvÀnder kursmÄlen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att fÄ en inblick i hur idrottslÀrare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ dÀr personliga intervjuer genomfördes med fyra lÀrare idrottslÀrare.Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som pÄverkar idrottslÀrare nÀr de planerar sin undervisning. LÀroplanen och dess kursmÄl fanns i bakhuvudet hos lÀrarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion Àr ute i verksamheterna samt om samtalet anvÀnds i syfte att uppnÄ ett mÄl. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma pÄ tvÄ grundskolor i mellersta SkÄne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder pÄ att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lÀrande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmÀrks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Den hÀr C uppsatsen Àr en del av lÀrarutbildningen vid LuleÄ tekniska universitet. Studien har sin utgÄngspunkt i tidigare pedagogisk forskning gÀllande naturvetenskaplig undervisning. Studien tar upp perspektiv som kan anvÀndas vid forskning om lÀrande. Det perspektiv som sedan anvÀnds i studien Àr det variationsteoretiska perspektivet vilket fokuserar pÄ aspekter som gör lÀrande möjligt. I studien anvÀnds det variationsteoretiska perspektivet frÀmst för att undersöka olika sÀtt att förstÄ förbrÀnning.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, sjÀlvvÀrdering och informationskÀllor gÀllande sex och samlevnad, dels att jÀmföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers sjÀlvvÀrdering stÀmmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara pÄ en enkÀt. Resultatet visar att svenska elever har en högre lÀgsta nivÄ i sin sjÀlvvÀrdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jÀmfört med de grekiska eleverna.

Denna rapport handlar om utveckling av ett undervisningsmaterial för elever pÄ fordonsprogrammet inom omrÄdet elektroniska styrsystem. Rapporten beskriver processen frÄn idé fram till fÀrdigt undervisningsmaterial. Detta har tagits fram för att ge eleverna en bredare, mer generell kunskap inom detta ÀmnesomrÄde Àn vad som Àr möjligt att fÄ genom enbart teoretisk undervisning kring utvalda mÀrkesspecifika system.  Undervisningsmaterialet bygger pÄ teoretiska avsnitt som varvas med praktiska övningar kring en mikrokontroller med tillhörande sensorer och aktuatorer. Genom att skapa korta styrprogram som hanterar dessa sensorer kan olika funktioner skapas med hjÀlp av mikrokontrollen. Detta gör att mÄnga av de delfunktioner som anvÀnds inom fordonselektroniska styrsystem kan simuleras..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur pedagogerna i grundskolans tidigare Är arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningen i sin undervisning och hur de arbetar med eleverna för att förhindra att lÀs- och skrivsvÄrigheter uppstÄr. Studien bygger pÄ intervjuer med 6 pedagoger vilka alla arbetar i grundskolans tidigare Är.Undersökningen visar att pedagogerna anpassar sin undervisning efter varje enskild elevs förutsÀttningar och behov, och att metoder och olika material anpassas efter den enskilda eleven. Rim, ramsor, sÄnger och kommunikation eller dialog mellan lÀraren och eleven anvÀnds för att öka elevernas sprÄkförstÄelse. För att upptÀcka och förebygga att lÀs- och skrivsvÄrigheter uppstÄr anvÀndes olika tester som undersöker elevernas sprÄkliga medvetenhet och fonologi. Testerna ger pedagogerna insyn i vad eleven kan och hur de ska gÄ vidare i sin undervisning.

Uppsatsen handlar om elevers attityder till de naturorienterade Àmnena och vilken betydelse lÀraren och lÀrarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i Ärskurs nio frÄn tvÄ olika skolor.Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade Àmnena och att dessa till stor del pÄverkades av lÀrarens förhÄllningssÀtt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos lÀraren: pedagogisk förmÄga, goda Àmneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att pÄverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar indikerar att svenska eleverskunskaper i naturvetenskap har försÀmrats. Utbildningsdepartementet och Skolverketanser att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena mÄste förÀndras för atteleverna ska utvecklas inom NO. Den hÀr uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hurNO-undervisningen kan förÀndras för att eleverna ska kÀnna intresse och engagemang.Den empiriska undersökningen Àr utförd i form av fokusgruppsamtal med elever iÄrskurs fem. Resultatet har sedan stÀllts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jÀmför jag Àven resultaten med vadtidigare forskning sÀger om hur NO-undervisningen kan förÀndras.

VÄr intention med detta arbete Àr att undersöka möjligheten att integrera sÄngteknik och interpretation i sÄngundervisningen. VÄra forskningsfrÄgor Àr följande: ?Finns det fördelar respektive nackdelar med att aktivt jobba med interpretation? ?PÄ vilket sÀtt pÄverkar sÄngteknik och interpretation varandra? ?Vilka tillvÀgagÄngssÀtt finns att tillgÄ för en integrerad undervisning? Vi har intervjuat fyra verksamma sÄngpedagoger inom afrosÄng och erhÄllit deras Äsikt om Àmnet. Syftet och frÄgestÀllningarna i vÄr undersökning kan efter vÄra intervjuer besvaras som följer; interpretation och sÄngteknik kan integreras i undervisningen, detta eftersom vÄra informanter ansÄg att de driver en integrerad undervisning. Fördelar Àr att genom en integrerad undervisning kan man med hjÀlp av interpretation hitta nya vÀgar till sÄngteknisk utveckling, pÄ motsatt sÀtt kan tekniken pÄverka uttrycket.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka matematiklÀrares syn pÄ modern teknik samt pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta anvÀndes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslÀrares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvÀndande i sin undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder den moderna tekniken som belöning, dÀr datortid anvÀnds för att locka elever att fÀrdigstÀlla uppgifter. De anvÀnder Àven modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller Àmnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.