Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.

Musikmarknaden har genomga?tt stora fo?ra?ndringar da?r fysiska inko?p av CD-skivor fasas ut till fo?rma?n fo?r molnbaserade tja?nster med stro?mmande media. Konsumenternas vanor fo?ra?ndras i takt med denna utveckling da?r sociala medier och andra Internetbaserade tja?nster fa?r en allt sto?rre roll. Syftet med denna uppsats a?r att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende pa? musik.

AbstractTitle: Swedish social media services (A study about Swedish social media services birth andhow they benefit from the Swedish climate)Number of pages: 38Author: Robin SchwabeggerTutor: Else NygrenCourse: Media and Communication Science CPeriod: Fall 2009University: Division of Informatics and Media, Uppsala University.Purpose/Aim: To see if the Swedish advantage or interest in developing new social mediaservices and networks has anything to do with our society. With society I mean our culture,attitudes and history. Do people, especially young people, have a more positive attitudetowards the Internet and has the fact that we, as a country, were among the first to use theInternet anything to do with it.Material/Method: Data collected from books, newspapers and articles from several sites onthe internet. I?ll use the information I?ve gathered to try to find an answer to my givenproblems for the paper.

Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion..

SAMMANFATTNINGTitel: Musikbolags kommunikationsprocess via social mediaFörfattare: Sabrina Bengtsson, Angelica Wass Granquist och Cecilia WiklundHandledare: Joachim TimlonKurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music &Event Management, Linnéuniversitetet, Hösttermin 2013-2014.ForskningsfrågaHur kommunicerar svenska musikbolag med sina kunder genom social media?SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva hur kommunikationsprocessen ser ut via socialmedia, analysera hur svenska musikbolag kommunicerar via sociala medier samt gerekommendationer till hur de på bästa sätt kan kommunicera med kunderna via desociala medierna.MetodI uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med en abduktivforskningsansats. Detta gjorde vi då vårt mål har varit att komma så nära vårtproblemområde som möjligt och gå på djupet istället för bredden. Den empiriskastudien bygger på fem intervjuer med personer som har en koppling till kommunikationoch musikindustrin.SlutsatserVi har genom analysen kommit fram till att musikbolagen inte marknadsför sig självautan sina artister. Något av det bästa ett musikbolag kan göra är att anpassa sig efter sinmålgrupp.

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utsträckning det i en hemmastudio är möjligt att återskapa ett sound från en professionell inspelningsstudio. Denna fråga är intressant för mig då jag fastnade för hur en produktion lät i ljudbilden. Dels instrumentuppsättningen och deras rytmisering men främst soundet på helheten i mixen. Det kändes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var så mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmåga att skapa och producera musik men har inte tillgång till så mycket kvalitativ utrustning.

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utsträckning det i en hemmastudio är möjligt att återskapa ett sound från en professionell inspelningsstudio. Denna fråga är intressant för mig då jag fastnade för hur en produktion lät i ljudbilden. Dels instrumentuppsättningen och deras rytmisering men främst soundet på helheten i mixen. Det kändes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var så mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmåga att skapa och producera musik men har inte tillgång till så mycket kvalitativ utrustning.

Research shows that almost 30 per cent men and 20 per cent women at the age of 16-24 inSweden download music on a regular basis instead of buying records. Thanks to moderntechnologies teenagers of today have become used to downloading music illegally from theInternet. Even though legal alternatives, such as Spotify, have become popular, the behaviorof illegal download of music still persists. What do record companies do to prevent thisphenomenon and why do they go to such length to stop this widespread movement? Thequestion is, why is illegal download of music a problem ? and for whom?To investigate this I?ve read books about the subject, analyzed web pages of alternative recordcompanies and interviewed a drummer in a local band.

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant.

Research shows that almost 30 per cent men and 20 per cent women at the age of 16-24 in Sweden download music on a regular basis instead of buying records. Thanks to modern technologies teenagers of today have become used to downloading music illegally from theInternet. Even though legal alternatives, such as Spotify, have become popular, the behavior of illegal download of music still persists. What do record companies do to prevent this phenomenon and why do they go to such length to stop this widespread movement? The question is, why is illegal download of music a problem ? and for whom? To investigate this I?ve read books about the subject, analyzed web pages of alternative record companies and interviewed a drummer in a local band.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen.

The increased interest in relationship marketing and the potential of the Internet as a platform for relationship building activities have given rise to new ways for companies to interact with their customers, such as services based on a freemium pricing model. Based on the premise that relationships are processes consisting of interactive moments of value-creating activities, value is considered subjective, relative and dependent on the context in which the activity takes place. Value is therefore variable given its context and cannot be pre-defined without nuances being lost. Despite the Internet's given role in societal development, our understanding of what contributes to customers' intentions to build relationships with online services is yet to mature.As the music industry is well established on the Internet, alongside the change in how music is consumed, it is thus appropriate to examine activities in accordance with a freemium based service that distributes music online, since it still lacks in academic understanding.This study aims to provide insights about virtual relations and how online services that provide cultural content should relate to there users as well as contributing to the ongoing academic discussion regarding value and how it is manifested by highlighting contextual impact on relational activities. For a rapprochement of relations to online services in cultural industries, this study assumed a practice perspective.

Cloud computing är en teknik som möjliggör åtkomst till data och lagring av data genom Internet, exempelvis genom Spotify, Google Drive och Dropbox. Denna teknik utnyttjas av företag som gör det möjligt att använda sig av affärssystem som en tjänst via cloud computing. Det har dock visat sig finnas förtroendebrister för den här typen av tjänst bland företag och många tvekar till att använda sig av detta istället för mer traditionella affärsystem. Dessa förtroendebrister kan påverka kundrelationen mellan leverantör och användare för den här typen av tjänst. Med denna uppsats ämnar vi svara på hur företag arbetar med sina kundrelationer och vi ämnar även ge förslag på hur dessa kundrelationer kan stärkas för att förbättra förtroendet för den här typen av tjänst.

Denna studie har haft för avsikt att få djupare kunskap om några musiklärares hantering av digitala verktyg men också för att se om generation, erfarenhet eller intresse har någon inverkan på detta. Genom kvalitativa intervjuer av fem lärare som tillsammans representerar tre årtionden har studien visat att det inte är någon större skillnad mellan åldersgrupperna. Hermeneutisk teori, musikdidaktik och ramfaktorteori är de teorier som använts i uppsatsen för att tolka och förstå den insamlade empirin. Intresse är det som varit av störst betydelse för att användandet utvecklas och förbättras, detta genom fortbildning som informanterna ofta själva står för. Skapandemoment och sångletande via Spotify och YouTube är i huvudsak det som digitala verktyg används till i klassrumssituationer.

This paper examines the professional role of the music journalist and how it has been affected by the expansion of the Internet. The study aims to examine  the profession's outlook and how professional music journalists are working to reach the public with interesting information, despite the fact that the audience of today often can be first to deliver the news. Through qualitative research interviews with three current music journalists the professional role and its development is examined. Based on theories and previous research on journalism, how the media communicates and its importance to society, what it is to be a music journalist and the spread of digitization and the impact of file sharing the results are analyzed. The conclusions of the study are that it isn?t a profession that is disappearing but rather a profession that is working towards a new future.