Bakgrund: Spontan abort är den vanligaste komplikationen under en graviditet och kan ha flera orsaker, men är oftast okänd. Vid händelsen sker en spontan avgång av fostret som lämnar livmodern innan det är livsdugligt. Kvinnlighet är för många att kunna föda ett barn.Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av spontana aborter.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Analysmetoden var en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.Resultat: Upplevelser av spontan abort var: chock och oförberedelse, förlust, hopp och hopplöshet, skuld, sökandet efter mening, oförståelse från omgivningen, sorg, lättnad samt upplevelser av att gå vidare i livet. När orsaken till den spontana aborten var okänd och kvinnor inte upplevde någon mening med händelsen, lade de skulden på sig själva.

Denna studie syftar till att undersöka i vilka spontana lektyper inomhus, förskolebarn uttrycker matematiska begrepp. Bakgrunden till studien är att vi anser att matematikarbetet på förskolan ska utgå från barnens perspektiv och då har leken en viktig betydelse. Leken ses som en central del för matematiklärandet och begreppsbildningen och därför är förskolan en lämplig plats för denna studie. Om barnen redan på förskolan skapar ett intresse och börjar använda matematiska begrepp gynnar det även den begreppsanvändning som krävs i skolan. Med inspiration av ett etnografiskt förhållningssätt har det genomförts observationer på två förskoleavdelningar, vid sju tillfällen på varje avdelning.

Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv.

Studien syftar till att utreda chefrekryterarnas uppfattningar om vad som kännetecknar en god chef. Går det att utläsa en generell bild av hur en god chef ska vara, har ledarrollen förändrats? Studien är baserad på en kvalitativ metod utifrån fyra personliga intervjuer och tre telefonintervjuer med chefsrekryterare. I studien tillämpar vi vetenskapliga samt spontana teorier. De innefattar egenskapsbaserad-, situation-, efterföljar samt de spontana ledarskapsteorierna.

Motion är viktigt för vår hälsa, men många som börjar motionera slutar inom en snar framtid (Fallon, Hausenblas, & Nigg, 2005). Det är därför viktigt att utveckla strategier som motiverar människor till träning. Visualisering är en teknik som visats ha en motivationshöjande effekt hos motionärer. Kim och Giacobbi (2009) menar dock att det finns ett behov av att skilja på innehåll, syfte och effekter inom motionsvisualiseringen och att ett nytt mätinstrument därför behövs. Syftena med studien var därför att: (1) utveckla och testa mätinstrumentet the Individual Profile of Imagery Experiences in Exercise (IPIEE; Weibull & Johnsson 2010), samt att (2) studera motionärers frivilliga och spontana visualiseringsupplevelser.

Undersökningar har visat att elevers kunskaper och intresse i matematik har försämrats. Detta ligger till grund för vårt intresse av hur man arbetar med matematiken i förskolan för att skapa ett intresse för matematiken redan i tidig ålder. Utifrån följande frågeställningar har vi intervjuat verksamma pedagoger i förskolan: ? Vad anser pedagogerna om matematikens betydelse för barnen i förskolan? ? Var anser pedagogerna att matematiken finns? ? Hur arbetar pedagogerna med matematiken i förskolan? Vi har i vår undersökning använt oss utav en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta pedagoger var av en är pilotstudie. Alla intervjuer spelades in på diktafon för att öka tillförlitligheten och därefter transkriberades och analyserades materialet.

Uppsatsens titel Resurser i nätverk ? organiserade respektive spontana nätverks roll för småföretag med en innovation Seminariedatum Fredagen den 10 juni 2005 Ämne/kurs Magisteruppsats i marknadsföring, FEK 591, 10 poäng Författare Katja Arwidi, Rasmus Wallin och Jenny Åkesson Handledare Lars Carlman Nyckelord Småföretag, innovationer, lansering, nätverk, resurser Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och jämföra hur småföretag upplever att deras externa resursbehov uppfylls av ett organiserat respektive ett spontant nätverk vid lanseringen av en innovation. Metod Då uppsatsens syfte är av beskrivande och förklarande karaktär, är forskningsansatsen induktiv och metodansatsen kvalitativ. Intervjuer med fem företag och en informant utfördes i huvudsak genom personliga djupintervjuer. Teoretiska perspektiv Teorin behandlar innovationer, lansering och nätverk.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolananvände sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften.

Det finns forskning som visar att högläsningen minskat ute på förskolorna och att högläsning inte används lika ofta som förut. Relevansen med denna studie är att bidra till insikter om högläsningens fördelar som ett redskap i den pedagogiska verksamheten. Med hjälp av en intervjustudie har vi undersökt hur högläsning används av några intervjuade förskollärare. Sammanlagt har sex pedagoger från sex olika förskolor medverkat i studien.Tidigare forskning har visat att högläsning i förskolan är viktigt för barn och bidrar främst till en positiv effekt på deras språkutveckling. Andra positiva effekter som forskningen nämner med högläsning är ökad sammanhållning i barngruppen, fantasin stimuleras samt att koncentrationen tränas.Resultatet visar att alla de intervjuade förskollärarna använder sig av högläsning på sina förskolor, några via spontana lässtunder och andra med planerade lässtunder.

Sammandrag Vår uppfattning är att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid får utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen från barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bärande stolpar är inspirationskällor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gång har vi sett olika inspirationskällor som kunnat påverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgått från Bjørkvolds (2005) teori om spontansång när vi analyserat barnens musikskapande.

I det här arbetet är syftet att lära mer om lärares strategier för att hantera elever som utmanar skolan. Både förebyggande arbete och kortsiktiga tillvägagångssätt som olika lärare arbetar med kommer att utforskas. I arbetet finns även syftet att undersöka hur man som lärare kan få hjälp och stöd av skolan som organisation vid problem som uppstår med elever som utmanar skolan.Arbetet innehåller en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med lärare. Sex lärare i som arbetar i åren 7-9 har deltagit i studien. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval.I studien har jag sett en uppdelning av lärarnas handlande i förebyggande strategier och spontana handlingar.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolans yngre åldrar (1-3 år) arbetar talspråksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts så mycket forskning på små barns talspråksutveckling; sådan forskning har snarare handlat om de äldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har använt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i två delstudier, för att därigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, på två olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollärare var. Den intervjuade förskolläraren var också den som observerades i samlingarna.

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.