KM8 på Stora Enso Skoghall som producerar kartong har länge haft ett problem med deras fuktprofil. Problemet har inte drabbat kunderna på något sätt men ändå så har ledningen velat hitta orsaken till problemet. Fuktprofilen är sned och har varit det en längre tid. På KM8 produceras en rad olika kartongkvalitéer. Exempelvis vätskekartong, liner och Coated Kraft Back.Målsättningen har varit att ta reda på ifall sneda formeringsskor kan vara orsaken till den sneda fuktprofilen samt att finna ett lämpligt mätsystem som mäter formeringskorna online.

I samtida nyhetsrapportering framkommer näst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhället blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sällan kritiskt ifrågasätts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken är det därför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie är därför att genom en tematisk analys undersöka vilka som är de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgår från van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att åskådliggöra språklig diskriminering i nyhetsrapportering. Jämte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumänsk press består de teoretiska utgångspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och språklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet är en debatt som fått stort utrymme och där romer ofta nämns samt att diskriminering av romer är uppmärksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering.

De ökande problemen med klimatförändringar gör att det sätts allt större press på transportsektorn att minska sina utsläpp. Kollektivtrafiken väntas ha en betydande roll vad gäller denna sektors minskade miljöpåverkan och samhällets strävan mot en hållbar utveckling, samtidigt som den ska öka utsatta gruppers tillgänglighet till samhällets service och tillgodose dessa gruppers försörjningsbehov.Göteborg anses av flera vara en segregerad stad och ett av målen i stadens strategier för en hållbar utveckling är att vända denna segregation till integration. Mot bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att undersöka skillnader i tillgänglighet och turtäthet till kollektivtrafik mellan Göteborgs tidigare 21 Stadsdelsnämnder (SDN). Frågeställningarna vi utgår ifrån är således att ta reda på för hur stor andel av invånarna kollektivtrafiken är tillgänglig för i dessa 21 SDN, samt att vi vill veta hur turtätheten skiljer sig för invånare inom och mellan samma 21 SDN. Vi har även valt ut tre SDN för närmre analys, dessa är Centrum, Askim och Gunnared.De teorier och den tidigare forskning inom ämnet som nämns i denna uppsats visar på att den transportbaserade segregationen har en relativt liten, men ändå viktig, påverkan på en stads segregation, och en stor påverkan på miljön.

AimThe aim of the present study was to evaluate physical performance according to ?fysprofilen? in skiers of the Swedish mogul ski team and to compare their physical performance at three test occasions during one year.MethodsAll eight elite mogul skiers at the Swedish national mogul ski team during the seasons 2011/2012 and 2012/2013 participated voluntarily in this study. The test battery ?fysprofilen? was performed at three test occasions, October 2011, May 2012 and October 2012. Muscle strength was evaluated with squats, bench press and grip strength; power was evaluated with power clean, squat jump, countermovement jump with and without arm swing, Harre´s test and the 30 meters sprint.

Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur ätstörningar påverkas av den övergripande samhällsutvecklingen och det samhälle vi idag lever i. Frågeställningarna jag haft som avsikt att besvara är hur livshistorien ser ut för personer med ätstörningarna anorexi, bulimi och ortorexi och hur de olika ätstörningarna kan kopplas till specifika drag som kännetecknar senmoderniteten. Jag har även velat ge en bild över hur de intervjuade ser på ätstörningarnas utveckling i framtiden. För att få svar på mina frågeställningar valde jag att använda mig av kvalitativ metod och livshistorier, som innebär djupintervjuer som förklarar den intervjuades liv. Personerna jag har intervjuat har berättat om sin tid innan sjukdomen, om tiden med sjukdomen och hur de mår idag.

Idag räcker det sällan med att shopping och konsumtion fyller ett praktiskt behov; det ska helst också vara roligt och lustfyllt. Att dagens konsumenter ställer högre krav gör att spelreglerna på marknaden har förändrats. Mossberg (2003) och Hultén, Broweus och van Dijk (2008) konstaterar att en ny typ av marknadsföring håller på att växa fram, där fokus flyttas från produkten och dess egenskaper till att produkten och inköpet ska ses som en upplevelse.Ett sätt att öka kundernas upplevelse i butik är att skapa en tilltalande butiksatmosfär. Dessvärre saknar många svenska butikschefer kunskaper om hur det arbetet kan gå till. Uppsatsens syfte är att lyfta fram frågan om butiksatmosfärens betydelse, och då framförallt för butiker inom second hand-branschen.

Syftet med uppsatsen är att titta på om de stereotypa bilderna som tycks finnas av män och kvinnor i reklam stämmer; som att rosa drar till sig en kvinnas uppmärksamhet eller att en stilren bild attraherar män mer än kvinnor.Eftersom annonserna vi har valt kommer från en typisk herrtidning och en typisk damtidning hoppas vi på att kunna komma fram till att det finns distinkta skillnader i hur män och kvinnor reagerar på de sex annonser vi har valt ut. Vi vill försöka komma fram till detta genom att använda oss av de fråg<br>eställningar som är nämnda nedan.Vår huvudfrågeställning kommer att vara som följer:Finns det i svensk alkoholreklam en stereotyp bild av en manlig  respektive kvinnlig konsument av alkoholreklam och hur ser i så fall dessa ut?Vi kommer även att använda oss av underfrågor som kan kopplas till huvudfrågeställningen. Dessa kommer vara:Hur reagerar olika målgrupper på reklam som riktas mot dem samt andra målgrupper?Går det att genom enkäter hitta vad det är som män respektive kvinnor finner intressant och iögonfallande?Går det att genom att undersöka annonser se vilka element som är tänkta att attrahera ett visst kön?Går det att rikta alkoholannonser mot ett kön på ett sådant vis att det andra könet blir helt exkluderat?Genom dessa frågor hoppas vi på att kunna hitta vad en stereotypt manlig respektive kvinnlig konsument reagerar på i annonser för alkohol och vad de identifierar sig själva med i denna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det vetenskapliga innehållet i dagstidningar har förändrats mellan år 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.Resultatet jämförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av Albæk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret på frågorna och jämförelsen med den danska studien tolkas utifrån teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhället och experternas viktigare funktion i samhället.Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare år 2001 jämfört med år 1961. Det vanligaste forskningsområdet som ges utrymme är medicin, vilket gäller för båda åren.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

SammanfattningCleantechbranschen har på senare år vuxit fram med ett omfångsrikt utbud av miljövänliga alternativ till främst traditionella energilösningar. En klar definition på vad branschen egentligen omfattar finns ännu inte och detta medför viss osäkerhet kring begreppet. Många företag utger sig för att vara Cleantechbolag men i själva verket handlar det om att deras interna processer förbättras ur ett miljöperspektiv. Författarna till denna rapport har valt att utgå från att ett Cleantechbolag är ett bolag som erbjuder en produkt eller tjänst som i sig är en, ur miljöaspekt gynnsam, lösning på ett problem. Cleantech har i takt med ökad klimatdebatt och stigande efterfrågan på alternativa lösningar blivit en publikt haussad bransch.

Efter direktiv från en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte även upp målet att bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnå denna målsättning krävs insatser på nationell, regional och kommunal nivå. För att regeringen ska kunna uppnå sitt mål är man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press på kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjänster i ökande takt.

Hur rapporterades det om utvandringen från Sverige till Nordamerika i svensk press under år 1887? Den här uppsatsen handlar om en undersökning som avser att besvara denna fråga genom att analysera artiklar ur den konservativa dagstidningen Smålandsposten och den liberala dagstidningen Blekinge Läns Tidning från 1887, ett av de år då flest svenskar utvandrade till Nordamerika. Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys svara på hur objektiviteten i utvandrarartiklarna såg ut, i vilka sammanhang och med vilken frekvens som tidningarna rapporterade om emigrationen, hur utvandrarna skildrades i artiklarna, vilka källor som journalisterna använde till sina utvandrarartiklar samt hur skribenterna använde namnsignering i artiklarna. Den kvantitativa studien består av totalt 306 analyserade tidningsnummer, i vilka 122 artiklar berör Amerikaemigrationen. Dessa 122 utvandrarartiklar har analyserats kvalitativt utifrån undersökningens frågeställningar.

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hållbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frågeställningar blev därför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hållbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna på sig själva som förebilder? Dessa frågor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrån lärande för hållbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrån ett nytt forskningsområde kallad epigenetik med fokus på ett av dess användningsområden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hållbar utveckling om det finns ett gemensamt synsätt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de små vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utåt visat att man arbetat mot hållbar utveckling och sätter press till att arbetet genomförs.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka flickors syn på hälsa i år 9. Våra frågeställningar var följande: Vad lyfter flickor i år 9 själva fram som viktiga faktorer för att må bra? Vad tror flickor i år 9 är viktiga faktorer för andra flickor i motsvarande ålder ska må bra? Vilka faktorer uppger elevvårdspersonal som bidragande till unga flickors hälsa?MetodDatainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en kvalitativ enkät, dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 80 flickor i år 9 från två skolor norr om Stockholm. Enkäten syftar till att ge en bild av flickors syn på hälsa i år 9.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur studenter på Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nå och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagsläge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berättelser angående deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör ämnen såsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvägagångssätt, där vi valde att bestämma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men även en akademiker och arbetande lärare på Makerere University i Kampala, Uganda.