AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.

Precer Group har en patenterad teknologi för förbrÀnning av fasta brÀnslen, till exempel pellets eller metallbrÀnslen. Tekniken Àr anvÀndbar till bland annat fordon och nu Àr deras vision Àr att skapa en ny typ av miljövÀnligt och brÀnslesnÄlt fordon som drivs av fast brÀnsle. Det kommer att vara ett lÀttviktsfordon med seriehybriddrivlina. Drivlinan till fordonet kommer att bestÄ av Precers förbrÀnningsenhet, en vÀrmemotor, generator, batteri, motor controller och en eller flera elmotorer med tillhörande kraftelektronik.Vi har gjort en studie pÄ vilka typer av elmotorer som kan anvÀndas för fordonsdrift och jÀmfört olika lösningar pÄ vilka motorer och controllers som kan passa till fordonet Precer Group kommer att tillverka. Vi har ocksÄ gjort en bedömning om det kan vara anvÀndbart med regenerativ bromsning i fordonet och pÄ vilka sÀtt tekniken kan implementeras.Den generator vi anser lÀmpligast till vÀrmemotorn Àr en borstlös DC-generator dÄ den har hög toppverkningsgrad och en passande karaktÀristik för att anvÀndas till vÀrmemotorn.

ABSTRACT I denna studie undersöks hur vÄrdpersonal inom Àldreomsorgen ser pÄ och förhÄller sig till döden, och om det kan kopplas till uppfattningar om religion. Vidare studeras om det finns nÄgra förestÀllningar kring tiden efter döden, inom denna yrkesdomÀn, samt om det förekommer nÄgra sÀrskilda rutiner och ritualer kring döden pÄ informanternas arbetsplatser.Underlaget för undersökningen Àr fyra kvalitativa intervjuer, utförda pÄ vÄrdpersonal, vilka arbetar inom Àldreomsorgen i Halmstad kommun. Resultatet bearbetas mot bakgrund av AriÚs teori om mÀnniskans förhÄllningssÀtt till döden, Max Webers och Bryan Wilsons sekulariseringsteorier samt mot bakgrund av Bells ritualteori.Resultatet visar att det inom Àldreomsorgen finns en dubbel hÄllning till död och religion. Informanternas syn pÄ döden kan ses stÄ i förbindelse med deras relation till religion.  Det förekommer Àven en rad sÀrskilda rutiner och ritualer i anslutning till ett dödsfall, pÄ de arbetsplatser som inkluderas i studien.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lÀrares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolÄr 7-9. IngÄr gör ocksÄ lÀrares resonemang om vilka moment/förmÄgor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frÄgan som behandlas i uppsatsen Àr vilka moment/förmÄgor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lÀra sig. Dessa frÄgor besvaras med hjÀlp av observationer pÄ tre olika skolor och intervjuer med sex lÀrare pÄ dessa tre skolor. I uppsatsen ingÄr en analys av de lÀromedel som skolorna anvÀnder sig av inom matematikundervisningen.

Kultursatsningar motiveras idag samhÀllsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbÀttringar av en regions image. Den hÀr uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhÀllsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnÀrliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmÄga att komma pÄ nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrÄn Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, sÄ stÄr vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte dÀr kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillvÀxten. Uppsatsens hypotes Àr att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivÄn hos individer och att kultursatsningar pÄ det sÀttet bidrar till den regionala ekonomiska tillvÀxten.

Andelen kvinnor som vÀljer och fullföljer bygg- och anlÀggningsprogrammet Àr lÄgt i förhÄllande till övriga gymnasieprogram. Det Àr ett problem att sÄ fÄ kvinnor slutför sin utbildning pÄ programmet med tanke pÄ den investering som individen gör i form av insatser i studier och tid som lÀggs pÄ utbildningen i onödan. Vidare bidrar detta till att arbetsmarknaden fortsÀtter vara könssegregerad. I den hÀr studien undersöker vi vad som trots allt fÄr kvinnliga elever att stanna kvar pÄ programmet och ta sin yrkesexamen. Syftet Àr att beskriva och förstÄ kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning pÄ bygg- och anlÀggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriÀr och sig sjÀlva.

Visor Àr ett vanligt förekommande inslag i förskolans dagliga samlingar. Syftet med visor i förskolan Àr frÀmst att skapa glÀdje, kÀnna gemenskap och utveckla sprÄket. Studiens syfte var att belysa hur urvalet av visor sker och förskollÀrarnas samt barnens reflektioner kring det som sjungs. Undersökningen berör ytterligare barnens förstÄelse för textinnehÄllet. Till grund för studien lÄg genus- samt intersektionalitetsperspektivet, för att belysa och problematisera de förestÀllningar kring könsroller som uttrycks i visor.Studien genomfördes pÄ tre olika förskolor, genom kvalitativa intervjuer av förskollÀrare och barn, dÀr sex förskollÀrare samt sex barn deltog.

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers arbete med förskolebarn som har svÄrigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det Àr barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De stÄr ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera pÄ barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken Àr för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra.

Bakgrund Arbetsterapeuter har kompetens inom aktivitet och g?rande och kan utforma inter ventioner f?r alla ?ldrar. Musikterapi ?r en intervention som anv?nds f?r att fr?mja h?lsa genom upplevelsen av musik. Varje ?r ?r det 25 000 personer som insjuknar i en demenssjukdom och n?r en person f?r en demenssjukdom kan den social interakt ionen vara n?got som gradvis kan minska, vilket kan leda till ensamhet.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Det hÀr examensarbetet handlar om olika flÀtningar av olika naturfibrer, och att komma fram till en bra och hÄllbar kombination som gÄr att anvÀnda till en sittmöbel. Jag har valt att studera vegetabiliska naturfibrer som man tillverkar snöre, rep eller dylikt av, alltsÄ abacka/manila hampa, bambu, bananfiber, hampa, kokosfiber, pappersfiber, rotting, sisal och sjögrÀs. Till detta har jag valt att jÀmföra olika typer av glesa flÀtningar, dels pÄ grund av att mÄnga sittmöbler idag Àr tÀtt flÀtade, och att jag vill hitta ett annat uttryck Àn det. Dels för att glesa flÀtningar innebÀr en mindre materialÄtgÄng och ger möbeln en lÀtt och luftig karaktÀr.Instuderingsetappen avslutas med en analys som jag sedan tar med mig till ett praktiskt projekt, ett gestaltningsarbete, dÀr jag i samarbete med IKEA tar fram ett förslag till en fÄtölj i flÀtad naturfiber. Till detta projekt har jag valt att gÄ vidare med hampa, sjögrÀs och pappersfiber, och tre varianter av glesa flÀtningar som ger tre olika formuttryck: ett mjukt och böljande, ett modernt och ett traditionellt linjÀrt.Till sist har jag kommit fram till att mÄnga fibrer kan passa för tillverkningen av en sittmöbel, och sÄ Àven mÄnga olika flÀtningar.

Co-design Àr en filosofi som kan tillÀmpas under en systemutvecklingsprocess. Grundtanken iCo-design Àr att man ska titta pÄ verkligheten utifrÄn flera olika perspektiv för att sedan vÀljadet mest lÀmpliga perspektivet. Co-design har bara tillÀmpats under ettsystemutvecklingsprojekt och det Àr e-Me projektet som genomfördes pÄ Högskolan i BorÄs.Under e-Me projekt sÄ utgick man frÄn anvÀndarna, som dÄ var studenter, och tog, genomworkshops med anvÀndarna, fram storyboards och scenarier. Dessa storyboards och scenarierlÄg sedan till grund för kravspecifikationen i e-Me. NÀr utvecklarna sedan mottogkravspecifikationen sÄ blev det problem eftersom serierna inte var tillrÀckligt detaljerade menocksÄ för att utvecklarna inte varit delaktiga i utvecklingen av dem.

Det hÀr arbetet har undersökt hur inlÀrning av hur en datorstyrd karaktÀr fattar sina beslut baserat pÄ det gÀllande speltillstÄndet, pÄverkar spelarens uppfattning om hur mÀnskligt intelligent dess resulterande beteende uppfattas, med bakgrunden att det finns ett behov av intelligentare beteenden hos karaktÀrer i spel. Undersökningen har genomförts genom att jÀmföra en tillstÄndsmaskin med ett artificiellt neuralt nÀtverk, implementerade i ett enklare actionspel med en spelare och en datorstyrd karaktÀr. NÀtverket Àr konstruerat att initialt bete sig som tillstÄndsmaskinen, men sedan utveckla sitt beteende genom att lÀra frÄn den individuella spelarens spelstil. Ett antal testpersoner har sedan fÄtt spela spelet mot respektive teknik, och fÄtt ange hur de upplevde respektive beteende i en enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningens sammanstÀllda data sÀrskiljer inte det resulterande beteendet frÄn tillstÄndsmaskinen med beteendet frÄn det artificiella neurala nÀtverket, vilket kan ha en förklaring i undersökningens felkÀllor, samt den mindre domÀnen teknikerna implementerats i..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska gymnasietjejer positionerar sig gentemot andra och inom sitt egna fÀlt utifrÄn deras klasstillhörighet och syn pÄ kvinnlighet. Ansatserna Àr att identifiera den sociala positioneringens betydelse i deras vardag samt diskutera betydelsen av studier som denna i en representationskontext.Intervjuerna Àr utformade utifrÄn en tematisk referensram dÀr frÀmst det fria ordet har haft företrÀde. Analysen av materialet visar pÄ en klassbunden positionering i frÄga om hur kvinnlighet framförs och tolkas. Rörligheten i det sociala rummet begrÀnsas av definitioner av hur en kvinna bör vara och inte vara samt hur mycket symboliskt kapital tjejerna upplever att de handlar med pÄ den lokala marknaden. MotstÄnd mot ideal uppfinns utifrÄn de resurser som Àr tillgÀngliga och risktagande Àr kopplat till symboliska tillgÄngar.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.