Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur olika implementeringar av Juuls uppdelning av bestraffningstyper kan pĂ„verka möjligheten för spelare att hamna i tillstĂ„ndet som Csikszentmihalyi identifierade som flow. För att undersöka pĂ„verkan av olika bestraffningstyper pĂ„ spelares upplevelse skapades tre olika versioner av ett plattformsspel med olika implementationer av bestraffningstyper baserade pĂ„ Juuls uppdelning av bestraffningstyper. Ett antal respondenter fick spela alla tre versioner för att dĂ€refter, via semi-strukturerade intervjuer, försöka förmedla hur deras upplevelse varierade frĂ„n en version till en annan. Undersökningsdeltagarna observerades under spelning för att försöka fĂ„nga spĂ„r av flow-tillstĂ„ndet i deras kroppssprĂ„k. Även deras prestation i varje spelsession lagrades för att möjliggöra en jĂ€mförelse av spelversionerna.

Diabetes Ă€r en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner mĂ€nniskor vĂ€rlden över. Denna siffra berĂ€knas fördubblas till Ă„r 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvĂ„rden i dag Ă€r att mellan 1/3 och Ÿ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 Ă„rs Ă„lder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att fĂ„ bĂ€sta följsamheten hos sina patienter. För att fĂ„ fram svaret pĂ„ frĂ„gan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge. Intervjumaterialet analyserades utifrĂ„n Dorothea Orems omvĂ„rdnadsteori. Resultatet visar att orsaken till bristande följsamhet Ă€r nĂ„got vĂ€ldigt mĂ„ngfacetterat, alla intervjuerna visade pĂ„ flera olika faktorer som kan spela in. DĂ€rför Ă€r sjuksköterskan tvungen att individanpassa vĂ„rden för att fĂ„ bĂ€sta följsamheten.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn pedagogers uppfattning om vad en lyckad inskolning innebÀr granska tvÄ olika modeller att skola in barn och dess förÀldrar i förskolan. Genom studien vill jag ha svar pÄ vad pedagogerna anser att en bra inskolning innebÀr, vilka faktorer som Àr mest betydelsefulla för familjen nÀr de börjar förskolan samt hur pedagogerna gör för att se till att alla barn med familjer fÄr en bra start i förskolan.Metoden som anvÀnts i denna studie Àr kvalitativa intervjuer av sex pedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor dÀr den ena förskolan anvÀnder kortdagsinskolning och den andra förskolan anvÀnder heldagsinskolning.I studien framkom att alla pedagoger i undersökningen Àr överens om vad en lyckad inskolning innebÀr. De sÀger allihop att det viktigaste Àr att barnen Àr nöjda, glada, tillfreds och trygga med förskolan och dess pedagoger. Resultatet visade pÄ att den viktigaste faktorn för en lyckad inskolning i förskolan Àr att samarbetet och kontakten med förÀldrarna Àr avgörande för inskolningens resultat.En slutsats av studien Àr att de tvÄ inskolningsmodellerna Àr tvÄ varianter av samma modell. Modellerna Àr bara förfinade för att passa de barn och förÀldrar och pedagoger som finns just nu pÄ den aktuella förskolan.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

NedsÀttningar i luktsinnet Àr vanligt förekommande i befolkningen, och kan fÄ negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. FörsÀmringar i luktsinnet kan dessutom förebÄda kognitiva försÀmringar hos Àldre. Syftet med denna studie Àr att undersöka om daglig luktminnestrÀning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om trÀningen Àven leder till en förbÀttring av förmÄgor som inte direkt trÀnas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehÄllande lukter. Luktspelets effekter pÄ deltagarna jÀmfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

Bröstcancer/juvertumörer hör till de vanligast förekommande tumörsjukdomarna hos mÀnniska, hund och katt, men vad som orsakar uppkomsten av sjukdomen Àr till största delen okÀnt. Hos möss har man funnit ett virus ? MMTV ? som orsakande faktor. MMTV, Murine Mammary Tumor Virus, Àr ett retrovirus som kan verka som ett endogent virus eller som exogent agens med möjlighet att nedÀrvas till avkomman, bland annat via modersmjölk. Infektion sker via aktivering av B-celler, T-celler och andra lymfocyter som tar sig till juvervÀvnaden och infekterar denna.

Dagens ungdomar befinner sig i större utstrÀckning i frÄnvaro av vuxna. De lever idag i ett allt mer utprÀglat mediesamhÀlle, de matas ideligen av det massmediala utbudet och det handlar mer om yta och prestationer Àn om kÀnsla och medmÀnsklighet. Syftet Àr att undersöka hur sex unga mÀn i Äldrarna 16-17 Är upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser pÄ manlighet och maskulinitet i relation till familj, skola samt vÀnner/fritid ? dÀr sistnÀmnda Àven inkluderar nÀtverksamhet som Facebook.Empiri har samlats in med hjÀlp av intervju som metodverktyg. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Connells teorier kring maskulinitet och den hegemoniska maskuliniteten samt Bourdieus begrepp habitus och kapitaltillgÄngar.Ett tydligt och framtrÀdande resultat har visat sig, nÀmligen att identitetsskapandet pÄverkas och Àr beroende av ett flertal faktorer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad och hur tv/datorspel förmedlar om historia och hur tv/datorspel kan kopplas till historiedidaktik genom att visa vad man kan lÀra sig av det. Med historia avser jag inte en korrekt Ätergivning av gÄngna handlingar. Jag inriktar mig istÀllet pÄ hur tv/datorspel anvÀnder sig av historiebruk för att motivera spelarens normhandlande.Den huvudfrÄga jag stÀller i detta arbete Àr:Vilken koppling finns det mellan historiebruk i spel och spelarens historiemedvetande? För att besvara denna frÄga tog jag hjÀlp av tvÄ underfrÄgor. Jag börjar med att besvara den första underfrÄgan:Hur mobiliseras ett historiemedvetande i tv/datorspel? Kan man utveckla ett historiemedvetande genom att spela tv-datorspel? Min analys visar att historiemedvetandet mobiliseras genom berÀttelsen, berÀttartekniken och gameplay:en.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀroplanerna för förskolan ser ut och Àr uppbyggda i Filippinerna och Sverige samt hur de omsÀtts i den dagliga verksamheten. Pedagogiska filosofier och tidigare forskning har legat som grund för analyserna av lÀroplanerna ur olika synvinklar. Detta för att lyfta fram pÄ vilka sÀtt de skiljer sig och vad de har gemensamt. Totalt fyra förskolor, tvÄ i Filippinerna och tvÄ i Sverige, har besökts för att fÄ en inblick i den dagliga verksamheten. Information har inhÀmtats genom bÄde intervjuer och observationer.

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

En av de centrala friheterna som erbjuds till medborgare och företag inom EU Àr fri rörlighet för personer, i vilken etableringsfriheten inbegrips. Denna rÀtt till fri etablering finns stadgad i fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt. Genom icke-diskrimineringsprincipen i artikel 18 fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt uppstÀlls ett förbud att diskriminerna pÄ grund av nationalitet inom EU. RÀtten till fri etablering inom EU Àr inte en ovillkorlig frihet. Etableringsfriheten fÄr inskrÀnkas om inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas, vilket kan ske om fördragsreglerna tillÄter en det eller om inskrÀnkningen klarar det test som EU-domstolen skapat via dess praxis.Ett EU-företag kan vÀlja mellan olika etableringsformer nÀr en etablering i Sverige ska genomföras.

Examensarbetet formulerar förutsÀttningar för ett samtida stationssamhÀlle utifrÄn utvecklingen av stationssamhÀllen utefter jÀrnvÀgsdragningarna pÄ 1800-talet och dagens förutsÀttningar. Arbetet Àr indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhÀllen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhÀllet utifrÄn historien och dagens förutsÀttningar. Beskrivningen utgÄr ifrÄn de tre ledorden som Àr viktiga i utformningen av samhÀllet; rörelse, mötesplats, blandning.

I uppsatsen redogörs för Hammondorgelns historia samt instrumentets konstruktion och funktion. I den konstnÀrliga delen av arbetet beskrivs författarens process att lÀra sig spela instrumentet. I kvantitativa intervjuer och diskussioner fÄngas Äsikter och kritik upp efter att instrumentet anvÀnts i gudstjÀnster och konserter i Stora Sköndals Kyrka, Stockholm. I kvalitativa intervjuer med tvÄ kyrkomusiker, som ocksÄ spelar Hammondorgel, redovisas erfarenheter och infallsvinklar.Slutsatsen pekar pÄ bÄde fördelar och nackdelar. Positivt Àr t.ex.