Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

The aim of this essay is to contribute to a better understanding of the prehistoric site Flyhov in the province of V?sterg?tland, Sweden and its immediate surroundings from an archaeological perspective. The site contains material artistic and ritual expressions from different prehistoric periods, and its long use-history (from the Stone Age until today) shows that the site, and its remains, has attracted the interest from people in prehistory, in modern times, as well as today. With a point of departure in perspectives derived from hermeneutics and phenomenology the essay examines the site?s prehistoric remains, the use of, and the interest directed towards, the site and its remains during different time- and use-horizons and how these horizons have been affected and intertwined with each other, in a manner where earlier material expressions have affected people and their new expressions.

Det har under lÄng tid existerat en diskussion gÀllande huruvida det finns en formel för att skriva musik som tilltalar alla. I detta arbete gjordes ett försök att ta reda pÄ om sÄ Àr fallet. Detta gjordes genom att analysera tio listettor frÄn Trackslistan och identifiera gemensamma nÀmnare sÄsom form, tempo, tonart, instrumentsÀttning och ackordföljd. Med hjÀlp av de gemensamma nÀmnarna skapades en idealform som borde tilltala flertalet lyssnare. En lÄt komponerades efter idealformen, och jÀmfördes i lyssningstest med andra variationer pÄ lÄten för att se om försökspersonerna föredrog idealformen.

Jag har gjort att examensarbete som handlar om gitarrens roll i studioinspelningar. Jag genomförde arbetet genom att spela in tre lÄtar och göra tvÄ versioner av varje lÄt dÀr jag byter ut alla gitarrspÄr. Med varje lÄt jag har gjort en grundversion som efterliknar originalet och en alternativ version dÀr jag Àndrar pÄ bÄde gitarrsound- och arrangemang. Jag har kommit fram till att gitarren spelar en stor roll och att man kan Àndra vÀldigt mycket av upplevelsen av en lÄt genom att byta ut gitarrspÄren. Jag har Àven undersökt hur gitarren pÄverkar de andra instrumenten nÀr man byter ut alla gitarrspÄr samt hur bÄde sound och gitarrarrangemang pÄverkar lÄten..

Detta examensarbete Àr inriktat pÄ musikundervisningen och dess olika praktiska och teoretiska delar. I en enkÀtundersökning har elever fÄtt svara pÄ vilken syn de har pÄ musikundervisningen och hur de kan ha anvÀndning av den i framtiden. En musiklÀrare har intervjuats för att ge ett lÀrarperspektiv pÄ de frÄgor som vÀckts hos mig som författare, nÀr jag gÄtt igenom resultatet av enkÀtfrÄgorna. Syftet med undersökningen har varit att se vilken syn elever har pÄ musikundervisning. I undersökningen har jag anvÀnt litteratur frÄn musikvetenskapliga sammanhang för att försöka fÄ fram fakta och Äsikter kring de olika svar som framkommit av enkÀtundersökningen.

Genom Lpo 94, LĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet som kom 1994, fick teknikĂ€mnet en egen kursplan och egna kunskapsmĂ„l. Det blev en mĂ„lstyrd skola istĂ€llet för en regelstyrd.Idag har vi en ny lĂ€roplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förĂ€ndrats i denna lĂ€roplan och ska passa in i dagens samhĂ€lle.Vad Ă€r det centrala i undervisningen i Ă€mnet? Vad vill eleverna lĂ€ra sig? Vad vill Skolverket att vi ska lĂ€ra eleverna om teknik?Den hĂ€r kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar pĂ„ dessa frĂ„gor och ge ökad kunskap om Ă€mnet och om förvĂ€ntningar som finns av omgivningen.Resultatet av undersökningen visar pĂ„ en positiv instĂ€llning till Ă€mnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan pĂ„verka sina betyg. LĂ€rare i Ă€mnet försöker förmedla nyttan och glĂ€djen med Ă€mnet men har smĂ„ resurser.

Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att förbÀttra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod.

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker kompositionsprocessen av ett 48 minuter lĂ„ngt sammanhĂ€ngande verk med en genrebred ensemble. Upphovspersonen avsĂ„g att skapa en stilistiskt fungerande helhet dĂ€r sex klassiska musiker, fyra jazzmusiker och Ă„tta sĂ„ngare samverkar med en förprogrammerad elektroakustisk stĂ€mma i surround. Även den elektroakustiska stĂ€mmans tillkomstprocess redogörs för, liksom de olika lösningar som behövdes för att, bĂ„de musikaliskt och tekniskt, passa ihop den med ensemblen. FrĂ„gan om synkronisering mellan ensemblen och den elektroakustiska stĂ€mman tas upp, liksom lösningar av balansproblem. Valet att inte förstĂ€rka instrumenten elektriskt medförde ett stort ansvar hos upphovspersonen att instrumentera musiken omsorgsfullt och justera sĂ„vĂ€l rummet som vissa instrument.

Denna uppsats behandlar engelska som frÀmmande sprÄk och vilken roll genus kan spela för elevers lÀrande av sprÄket. Genom observationer och enkÀter i Är 5 och Är 6 har vi undersökt hur aktiva eleverna Àr under lektionsförloppen och vilken instÀllning de har till engelska som Àmne. Undersökningen visar att pojkar och flickor har skilda intressen och detta kan pÄverka sprÄkinlÀrningen. Pojkarna tog överlag större plats i klassrummet Àn flickorna gjorde. Pojkarna var mer aktiva under talövningarna medan flickorna var mer koncentrerade vid sjÀlvstÀndigt arbete och fokuserade pÄ lÀrandet.

This study explores the effects of two different post-treatment methods on stain reduction in glazed creamware from the late 20th century. The objects stains have been characterized by type one and type two stains which is the result of prolonged contact with food residues, were subjected to the same initial stain reduction. The two post-treatment methods examined are soaking the objects in deionized water and surface rinsing with deionized water. The comparative analysis included photographs under normal and UV-light exposure to assess stain visibility, weight measurements before and after treatments to monitor the absorption and evaporation of liquids, and observations throughout the experiment. The results revealed that while type two stains showed significant alterations after treatments, specifically after soaking, type one stains remained unaffected by both methods.

Denna studie belyser sjÀlvmedicineringshypotesen (SMH), inom missbruk, ur ett individperspektiv. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som uppfattar sig som sjÀlvmedicinerare. En fenomenologisk analys har utförts baserad pÄ tre teman; alkoholdebuten, drogvalet och missbruket efter debuten. I analysen framkommer att en av intervjupersonerna sjÀlvmedicinerade enligt SMH, en person gjorde det till viss del, medan tvÄ inte sjÀlvmedicinerade i enighet med SMH. Studien behandlar frÄgan om sambandet mellan effektsökande och drogval.

TV-apparater och kringutrustningar a?r numera ofta Internetanslutna och har inbyggda webbla?sare som fungerar som en plattform fo?r HTML5- applikationer med JavaScript, vilket har lett till att utbudet av applikat- ioner som finns tillga?ngliga pa? dessa plattformar o?kat explosivt de senaste a?ren. Tyva?rr lider dock ma?nga av da?lig prestanda med avseende pa? datao?- verfo?ring och anva?ndargra?nssnittet upplevs ofta som segt eftersom ha?rd- varan inte kan ma?ta sig med en modern dator. Det ha?r examensarbetet underso?ker vad som kan optimeras pa? na?rverkssidan.

Datorspel har under början av 2000-talet tagit vÀrlden med storm. Fenomenet har exploderat frÄn att vara en angelÀgenhet frÀmst för de redan frÀlsta till en internationell miljardindustri. Sverige Àr en av de bÀsta lÀnderna i vÀrlden pÄ datorspelsutveckling. Alla som vill kan dock inte genast ta del av underhÄllningen. Ett funktionshinder kan försvÄra eller helt förstöra spelupplevelsen.

HuvudmÄlet med detta arbete Àr att se huruvida det finns nÄgra tydliga sammanhang mellan den mÀngd tid en individ spenderar med att spela actionbaserade tv- och datorspel och dennes uppfattning nÀr det gÀller mÀnniskors kroppsbyggnad och proportioner. I arbetet kommer proportioner som anses fördelaktiga nÀr det gÀller kropp och ansikte tas upp för att sedan testas med hjÀlp utav bland annat en enkÀtundersökning huruvida de stÀmmer. För enkÀten kommer ett antal skulpturer skapas efter bestÀmda proportioner för bÄda ansikte och kropp och respondenterna kommer att delas in i grupper efter kön och tid Àgnad framför tv- och datorspel för att se om nÄgra meningsskiljaktigheter om skulpturerna finns..