The primary function of a mixer is to keep a fluid in constant motion. All mixing applicationsrequire varying degrees of small-scale turbulence and bulk flow. The performance of asubmersible mixer is measured by the thrust that it produces, while the strength of the bulkflow is dependent on the total amount of installed thrust.In a mixer, the fluid quickly flows past the propeller, and as a result, the current is mainlyaxial. The fluid will also obtain a rotating velocity, or a swirl, though this is significantly lessthan that of the propeller. During the process, the total amount of energy increases in the formof static pressure and kinetic energy.

SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Syftet med det hÀr arbetet var att nÀrmare undersöka hur nÄgra nutida folkmusiker övar och tÀnker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sÀtt att öva in och lÀra ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, Älder och kön med hjÀlp av öppna frÄgor. Slutsatserna Àr att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sÀtt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lÀrs ut via gehör. Folkmusikern ?mÄste? inte vara tekniskt skickligt för att vara ?bra? utan mycket kan uppvÀgas av karaktÀr och uttryck.  Ett vanligt sÀtt att lÀra ut svensk folkmusik, Àr att först spela hela lÄten, spela en repris och sedan dela in den i fraser.

Uppsatsen syftar till att undersöka attityden hos pedagoger och vuxna auktoritetsfigurer angÄende ungdomars dator/tv-spelsvanor. KÀllmaterialet bestÄr av artiklar frÄn pedagogiska tidskrifter mellan Ären 1993-2007. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ diskursbeskrivning dÀr olika attityder identifieras och analyseras. Teorin baseras pÄ Niklas Luhmanns tankar angÄende psykiska och sociala system. Resultatet ÄskÄdliggör att pedagoger sedan 2000-talets början har visat en alltmer positiv attityd angÄende dator/tv-spelsvanor hos ungdomar.

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.

Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ hur lÀrare kan ta hjÀlp av musik i skolans socialiseringsarbete. Arbetet Àr byggt pÄ kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som arbetar i förskoleklass (sexÄringar) respektive Ärskurs ett i grundskolan. Samtliga lÀrare anvÀnder musik i skolan, men vet inte alltid varför. NÄgot de var sÀkra pÄ var hur stor roll sÄng och musik kan spela i till exempel sprÄkinlÀrningsprocessen. Jag ville ta reda pÄ med vad och hur lÀrarna arbetar med musik, varför de anvÀnder sig av musik och vari begrÀnsningarna ligger för att anvÀnda musik i skolan.

Denna uppsats handlar om bruket av och attityden till dialekten gotlÀndska. De 58 informanterna Àr elever som gÄr i första ring pÄ Richard Steffengymnasiet i Visby och de har deltagit i undersökningen genom att de har svarat pÄ en enkÀt. Uppsatsen utgÄr frÀmst frÄn FUMS-rapporten ?Vi har inte lust att prata nÄn jÀkla rikssvenska!? frÄn 1981. I jÀmförelse med den visar resultatet att dagens gotlÀndska ungdomar pÄ det hela taget inte har samma kunskap om och Àr lika stolta över sin dialekt..

Studiens syfte Àr att belysa nÄgra yrkesverksamma elbasisters syn pÄ egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer anvÀnts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berÀttar om sin syn pÄ övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna studie Àr ett hermeneutiskt perspektiv dÄ mÄlet Àr att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvÀrld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen Àr att spela tillsammans med andra och lyssna pÄ musik.

Syftet Àr att undersöka vilka förestÀllningar förÀldrar och förskollÀrare pÄ en förskola i Sverige har om förskollÀraryrkets status och vilka förestÀllningar de tror folk i allmÀnhet har. Syftet Àr Àven att undersöka förÀldrars syn pÄ förskolans uppdrag, om deras inflytande pÄverkar förskolans status och om förskollÀrarna i studien kÀnner en yrkesstolthet. FrÄgestÀllningen i studien Àr: Hur beskriver sex förskollÀrare och 34 förÀldrar sin syn pÄ förskollÀraryrkets status? Studien genomfördes med bÄde kvalitativ och kvantitativ metod i form av enkÀter och intervjuer, för att ge studien bÄde bredd och djup. De slutsatser som kan dras utifrÄn studien Àr att en majoritet av förÀldrarna anser att förskollÀraryrkets status Àr lÄg och att en majoritet av förskollÀrarna inte Àr nöjda med sitt yrkes status.

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lÀr sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. TvÄ lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrÄn kursmÄl i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och tvÄ naturbruksklasser. Undersökningen visade inga pÄtagliga skillnader mellan vilka som lÀrde sig mest, dock fick memorygrupperna ett nÄgot bÀttre resultat Àn de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever pÄ teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses pÄ enskilda frÄgor.

Ett omrÄde inom digital design som börjat fÄ mer uppmÀrksamhet Àr upplevelsedesign. GodanvÀndbar design Àr viktigt men mÀnniskor har ett vÀxande behov av att bli underhÄllna ochengagerade genom digitala medier. Det har blivit mer relevant pÄ senare tid dÄ datatekniskaprodukter och tjÀnster blir allt vanligare i samhÀllet. Framförallt Àr det i hem- och fritidsmiljöersom det blivit vanligare. En naturlig följd av utvecklingen Àr att datorspelsbranschen vÀxer.

KonstgrÀs anvÀnds allt mer som markbelÀggning inom sportytor och runt om i samhÀllet som pÄ lekytor, sportytor och i trafikmiljön. KonstgrÀs lades för första gÄngen sÄ tidigt som 1966 i en inomhusarena i Houston, Texas. Sedan dess har konstgrÀset förÀndrats och förbÀttrats sÄ att det i dag Àr godkÀnt att spela elitfotboll pÄ konstgrÀsplaner. Fördelarna med konstgrÀs Àr mÄnga, bland annat Àr det ett tÄligt och lÀttskött material som tÄl att vistas pÄ Äret runt, dygnet runt. Sportytor med konstgrÀs ökar antalet anvÀndartimmar samt att lekytor blir mer attraktiva i sitt uttryck.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhÀlle vÀxer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa barnintervjuer och vÄrdnadshavarnas godkÀnnande har getts, vilket Àr av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i tvÄ olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr begrepp sÄsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

Hur skapar man en berÀttarstil med högt tempo? I det hÀr gestaltande arbetet skapar jag ett manus för finlÀndsk tv, utgÄende frÄn manusanalyser och narrativa teorier. Det fÀrdiga manuset anvÀnder sig av berÀttartekniker sÄsom Freytags pyramid och det sÀtt som jag försökt anpassa tekniken för att passa in i min egen berÀttarstil..

I detta examensarbete försökte vi med hjÀlp av tvÄ vetenskapliga metoder, en enkÀt och ett antal intevjuer, skapa oss en bild över svenskarnas anvÀndning av, och beteende kring, spel till smartphones och surfplattor. Med andra ord en undersökning över hur och varför folk spelar pÄ sin mobila enhet. En analys av tidigare forskning inom detta Àmne jÀmfördes med resultaten frÄn vÄra undersökningar med förhoppningen pÄ att kunna fÄ ett tillfredstÀllande resultat. VÄra resultat pekar pÄ ett antal faktorer som gör att man vÀljer att spela pÄ sin mobila enhet. Exempel pÄ dessa faktorer Àr enkelheten att sÀtta igÄng och spela samt avsluta nÀr och var som helst, för avslappning, för att det Àr socialt eller som ett rent tidsfördriv.