Spänningsförhållandet mellan det allmänna och den enskilde är särskilt påtagligt i den verksamhet som Försäkringskassan bedriver. Den statliga förvaltningsmyndigheten ägnar sig åt utpräglad myndighetsutövning vid sin ärendehantering och de beslut som myndigheten fattar har stor betydelse för den enskildes försörjning. Det är därför nödvändigt att den enskilde skyddas från godtycklig maktutövning och tillförsäkras rättssäkerhet enligt grundläggande rättsstatliga principer. Försäkringskassan figurerar ofta i negativa sammanhang i massmedia och syftet med denna uppsats var att undersöka om den återkommande kritiken mot Försäkringskassan är befogad ur ett rättsstatligt perspektiv. Uppsatsen har avgränsats till att illustrera myndighetens normhantering av sjukförsäkringen.

I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag.

Dagens samhälle kräver att varje enskild individ måste ta beslut över alla de val som vi ställs inför. När det gäller val som antingen gynnar eller missgynnar vår hälsa är möjligheterna idag oändliga. På grund av detta finns det många som ökar i vikt och därmed kan behöva hjälp med att göra en livsstilsförändring. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat och motiverat i valet av att göra en gastric bypass operation, samt att urskilja vilka förändringar som följer efter den typen av livsstilsförändring. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där fyra informanter deltog och studiens data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

SammanfattningSpelberoende är ett ökande samhällsproblem som börjat uppmärksammas allt mer i takt med att spelindustrin expanderar. Allt fler blir spelberoende och drabbas hårt både privat och ekonomiskt. Vi har i den här uppsatsen undersökt hur individens väg in i spelberoendet ser ut samt vilka händelser som lett fram till individens beslut att lämna spelandet bakom sig. Den teoretiska utgångspunkten koncentrerar sig till Custer & Milts tre faser om vägen in i spelberoende och Dolans tre faser om vägen ut samt en litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ och baserar sig på intervjuer med fyra spelberoende män som idag är spelfria och är eller har varit aktiva i en spelförening i Göteborg.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal äldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebär att utredningar och prövningar av de äldres behov och beslut om bistånd särskiljs från ansvar för det faktiska utförandet av hjälpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en biståndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet är att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och biståndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Bakgrund: Vård och behandling ska utgå ifrån patientens egna önskningar och förutsättningar där patientens delaktighet är en rättighet. Bröstcancerpatienter har olika individuella förutsättningar av att vara delaktiga i att ta beslut om den behandling som de ska välja.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av delaktighet vid val av behandling samt hur de vill vara informerade för att uppleva delaktighet vid behandlingsbeslut. Avsikten var också att granska artiklarnas kvalitet i förhållande till undersökningsgruppen.Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och den genomfördes i de för ämnet relevanta databaserna CancerLit och PsycINFO under oktober 2013. Elva artiklar inkluderades och resultat bearbetades utifrån studiens syfte. Artiklarna identifierades och färgkodades i tre färger efter följande indelning: val, alternativ och beslut utifrån en trestegsmodell om delat beslutsfattande.Huvudresultat: Tydliga skillnader framkom i beskrivningarna av kvinnornas upplevelser av delaktighet i de olika faserna i trestegsmodellen.

Risken att drabbas av sjukdom och bli beroende av vård är stor, och att vara utbildad sjuksköterska och bli beroende av vård kan skapa svåra situationer. För att belysa detta komplexa och relativt orörda område valdes syftet att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vara patient. Analysen genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys av en biografi och en autobiografi, vilket resulterade i fem kategorier som låg till grund för resultatet. Resultatet i studien visar på värdet av att behandla alla patienter som unika individer oavsett vilken kunskap eller erfarenhet de kan tänkas ha. Att alla patienter, även patienter med sjuksköterskeutbildning, har behov av enkel och tydlig information, bekräftelse och stöd.

Enligt 11 § MBL är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frågor som utgör viktigare förändring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagarna. Denna primära förhandlingsskyldighet gäller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.Syftet med uppsatsen är dels att belysa den här primära förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillämpas i praktiken. Frågeställningarna som behandlas är därför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frågor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sätt att komma överens än genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller är det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna på arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frågor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs på ett företag i syfte att studera den praktiska tillämpningen av nämnda lagrum.På företaget där undersökningen ägde rum har tillämpningen av arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifråga har stående möten en gång i veckan där personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna är närvarande.

Merparten av kadetterna på den 217:de kursen på Militärhögskolan Karlberg står inför en kommande anställning i Försvarsmakten. Kadetternas anställningsprocess har kantats av obeständiga beslut från Försvarsmakten och fattade beslut som påverkat dem i deras blivande profession som officerare i Försvarsmakten. Utifrån detta hur ser kadetternas vilja till att ta anställning i Försvarsmakten ut?Syftet med arbetet ligger i att utifrån Maslows behovsteori undersöka om det går att finna tendenser kring huruvida kadetterna känner behovstillfredsställelse utifrån de fem steg som utgör Maslows behovsteori och om deras vilja till att ta anställning i Försvarsmakten går att sammankopplas till denna. Arbetet undersöker även om det går att utmärka specifika faktorer som påverkar kadetterna i en högre grad till att inte vilja ta anställning i Försvarsmakten efter examen.Syftet  och frågeställningarna besvaras genom analys av en genomförd enkätundersökning bland kadetterna.

Problem/frågeställningar: När företagsledare runt om i världen ska ta beslut uppgår 40% av dessa beslut till att baseras på magkänslan. Ett påstående kring konkurrensfördelar och magkänsla är att ?ett av de största hindren för konkurrensfördelar är att agera enbart på magkänsla eller intuition?. Denna uppsats tar fasta på det påståendet och granskar hur BI, ett verktyg som stödjer företagsledarna i sina beslut, spelar in. Ett synsätt för att studera konkurrensfördelar är det resursbaserade synsättet, där resurser följaktligen är grunden i det som skapar konkurrensfördelar.

Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebär att managers uppmanas att inte enbart ta hänsyn till finansiella mått utan bör använda sig av både finansiella och icke-finansiella mått för att kunna styra företag. Det här konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebär att den information som ligger till grund för de rapporter som består av finansiella och icke-finansiella mått hämtas från en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det är att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers därmed har möjlighet att få tillgång till en gemensam version av verkligheten, det vill säga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som är strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgång till den information som beslutsunderlagen baseras på i rätt tid.Den information som beslutsunderlagen baseras på måste bestå av en tillfredställande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut.

Det är idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har här större möjlighet att kontrollera förfarandet och få ett snabbare avgörande än i en domstolsprocess. Förfarandet är dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter från olika länder och det är vanligt att parter väljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden.I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös på grund av att en motpart kommer att agera på ett sätt som tillfogar parten skada eller försvårar verkställigheten av domen. En part kan därför vara i behov av en säkerhetsåtgärd både före, under eller efter förfarandet.

Externredovisningen har flera primära målgrupper och kreditgivare är en av dessa. Småföretagande leverantörer är enligt många de största kreditrisktagarna och är dessutom oprioriterade fordringsägare. Det är därför mycket viktigt att de håller sig informerade om och är observanta på kundernas ekonomiska ställning. Få företag har trots detta sällan någon uttalad strategi för sin kreditförsäljning. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken omfattning årsredovisningen används som underlag vid kreditbedömning i befintliga respektive nya affärsrelationer utifrån kreditgivares (leverantörers) perspektiv i småföretag.

Bakgrund: Barnmorskans stödjande roll är en grundläggande del i förlossningsprocessen där interaktionen mellan barnmorskan och den födande kvinnan är betydelsefull för stödets givande och mottagande. Barnmorskan har skyldighet att förhålla sig professionellt utifrån en humanistisk och holistisk människosyn. Det är därför betydelsefullt att få ökad kunskap om barnmorskans egna upplevelser av sin stödjande roll till kvinnan på förlossningsavdelningen. Syfte: Att beskriva barnmorskans upplevelser av sin stödjande roll till kvinnan på förlossningsavdelningen. Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex barnmorskor.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda Barn och ungdoms psykiatripatienter (BUP) tillsammans med vuxna psykiatripatienter på en sluten psykiatrisk vårdsavdelning.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt explorativ och deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med en kvalitativ latent innehållsanalys.Resultat: Två teman identifierades, Sliter trots motvind och Idéer finns men svårt att påverka beslutsapparaten. När Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) förlades till en vuxenpsykiatrisk avdelning i Mellansverige upplevde flertalet av informanterna det som ett beslut de inte kunde påverka, att det överlag var bristande information och samarbete från BUP. Alla informanterna var eniga om att lokalerna som de använder i dag inte uppfyller en ändamålsenlig vård.