Sök:

Sökresultat:

2990 Uppsatser om Specifika svćrigheter - Sida 61 av 200

Modellerande av förhÄllande mellan P/E-tal och nedgÄngar pÄ OMXS30

Den rapport du just ska till att lÀsa Àr ett kandidatarbete i matematisk statistik skrivet vid matematiska instutitionen, Linköpings Universitet. Det omrÄde som undersöks Àr att om man med hjÀlp av P/E-tal kan förutsÀga kraftiga börsnedgÄngar (börskrascher) pÄ OMXS30. För att definiera en börskrasch har vi anvÀnt mÄttet Value at Risk (VaR). Detta mÄtt Àr vedertaget hos finansiella instutitioner som ett riskmÄtt men i denna rapport anvÀnds det som sagt för att definiera nivÄn for en börskrasch. VaR har berÀknats med diverse olika metoder som presenteras i rapporten.   Efter att en börskrasch definierats har vi anvÀnt logistisk regression med P/E-tal som förklaringsvariabel för att undersöka om dessa nedgÄngar har ett samband med höga P/E-tal.

Modellering av Uppsala kommuns energisystem och klimatpÄverkan : nulÀge samt referensscenario och aktörsscenario för Är 2020 och Är 2030 i LEAP

Sveriges riksdag Àr övertygad om att utslÀppen av vÀxthusgaser mÄste minska för att mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatsystemet inte blir farlig (NaturvÄrdsverket, 2011). I Uppsala har kommunfullmÀktige beslutat om att de totala utslÀppen av vÀxthusgaser per innevÄnare ska vara 45 % lÀgre Är 2020 jÀmfört med Är 1990 (Uppsala kommun, 2011e). För att bland annat kunna utvÀrdera och utveckla energisystemanalyser har Uppsala kommun, SLU och Vattenfall ett samarbete kring modellering av Uppsalas energisystem och klimatpÄverkan. I detta arbete har programvaran LEAP (the Long range Energy Alternatives Planning system) anvÀnts för att utveckla en sÄdan modell. Modellen innehÄller ett nulÀge (som speglar Uppsalas energisystem sÄ som det sÄg ut Är 2008-2009), ett referensscenario för möjlig utveckling fram till Är 2030, och ett aktörsscenario dÀr specifika ÄtgÀrder/mÄl (frÄn Uppsala kommun och Vattenfall) för att fÄ ned utslÀppen av vÀxthusgaser modellerats. Resultaten frÄn modellkörningen visar att kommunens mÄl om 45 % mindre per capita utslÀpp av CO2e Är 2020 inte uppnÄs i vare sig referens- eller aktörsscenariot..

Att vÀgleda elever med Aspergers syndrom

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och yrkesvÀgledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser Àr viktiga att ha för att kunna vÀgleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det fanns mÄnga likheter i förhÄllandet att vÀgleda ?vanliga? elever men ocksÄ skillnader. SÀttet att tolka information och sÀttet en person med Aspergers syndrom sjÀlv kommunicerar pÄ kan till vissa delar vara annorlunda jÀmfört med mÀnniskor som inte har Aspergers syndrom. Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser Àr ett gemensamt problem. Det behövs bÄde mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom. TyvÀrr kÀnde intervjupersonerna missnöje och otillfredsstÀllelse nÀr det gÀller respektive skollednings förstÄelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers syndrom. Enligt skolverkets allmÀnna rÄd har man som studie- och yrkesvÀgledare för elever med Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsÀttning sÄ att dessa elever, i likhet med andra elever, fÄr möjlighet att göra vÀl underbyggda val..

Bland vackra husmödrar och propra yrkesarbetande mÀn.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur kvinnlighet och manlighet i ett relationellt förhÄllande framstÀlldes i reklamannonser i damtidskriften Idun under Är 1940 och Är 1950. Med genusbegreppet som utgÄngspunkt genomför jag en bildanalys med inslag av textanalys dÀr jag anvÀnder mig av ett semiologiskt perspektiv. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det gÄr att finna mellan de tvÄ studerade Ärtalen samt diskuterar i vilken grad samhÀllsutvecklingen och tidsandan, sÄsom de Àr Ätergivna i senare Ärs undersökningar och studier, reflekteras i det aktuella kÀllmaterialet. Min undersökning visar att kvinnlighet i hög grad kopplas till stereotypen husmodern medan manlighet i huvudsak kopplas till arbetsliv, samt under Är 1940 till begrepp som Àr förbundna med en krigs- och nationsretorik. BÄde manlighet och kvinnlighet, om Àn kvinnlighet i högre grad, förbinds med utseendemÀssiga karaktÀrsdrag dÀr ungdom, skönhet och ett vÀlvÄrdat yttre Àr betonat.

KomplementÀra behandlingsmetoder mot illamÄende

Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.

Hur redovisningspraxis konstrueras inom den kommunala sektorn

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Idrottsbakgrund : och nutida trÀningsbeteende

Syftet med  studien Àr att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som pÄverkar trÀningsbeteendet som vuxen.Studien Àr retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkÀter. Urvalet bestÄr av 132  respondenter, 64 mÀn och 68 kvinnor.Resultatet visar signifikanta skillnader mellan idrottsbakgrund och trÀningsbeteende.MÀn idrottar mer Àn kvinnor generellt och mÀn utövar Àven i större omfattning lagidrott Àn kvinnor, nÀr de Àr i vuxen Älder (> 19 Är). Av de som utövar nÄgon form av lagidrott idag sÄ Àr det signifikant fler som ocksÄ har en bakgrund inom lagidrotten som ung, de individer som har hÄllit en hög nivÄ i sin idrott som ung Àr till större del representerade hos de som utövar lagidrott idag. Av de som hÄller pÄ med en individuell idrott idag sÄ Àr det signifikant fler som Àven utövat en individuell idrott som ung. De som trÀnat lagidrott som unga trÀnar oftare idag Àn de som inte trÀnat lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga trÀnar oftare idag Àn de som har utövat 1-2 idrotter.

Dynamisk musiks narrativa funktion i datorspel : En undersökning av den transdiegetiska ljudtypen dynamisk musiks pÄverkan pÄ det ickelinjÀra berÀttandet i ett action- science fictionspel

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken pĂ„verkan dynamisk musik har pĂ„ narrativet i ett datorspel. Den transdiegetiska musiktypen dynamisk musik har jĂ€mförts med den ickediegetiska musiktypen statisk musik i ett action- science fictionspel för att se vilka skillnader de har pĂ„ spelarens upplevelse av narrativet. Åtta testpersoner har fĂ„tt spelat tvĂ„ spelversioner med de olika typerna musik och sedan intervjuats om deras upplevelse. Resultatet har visat tendenser pĂ„ att det finns ett samband mellan dynamisk musik och spelarens upplevelser av specifika hĂ€ndelser. Skillnaden mellan dynamisk musik och statisk musik har visat sig vara att den dynamiska musiken har en möjlighet att representera en hĂ€ndelse i ett specifikt ögonblick vilket inte Ă€r möjligt med statisk musik.

Samtalets betydelse : En studie av olika samtal inom de estetiska Àmnena

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska Àmnena. Hur Àr karaktÀren pÄ samtalen, innehÄller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna pÄ samtalet och lÀrandet? Finns det nÄgra specifika svÄrigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstÀmmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ÀmneslÀrare. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Resultatet visar pÄ att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. LÀrarna tycker att samtalet Àr viktigt och Àr medvetna om samtalets betydelse.

Att MÄla KÀnslor Med Musikens FÀrger : En studie om hur man kan skapa musik fo?r olika typer av ka?nslor

Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.

Fritidspedagogers förestÀllning om lekens betydelse för social kompetens: En studie bland verksamma fritidspedagoger

Syftet med studien Àr att belysa fritidspedagogers uppfattning om lekens betydelse för utvecklande av barns sociala kompetens. Respondenterna Àr fritidspedagoger i en kommun i Norrbottens lÀn. Totalt 4 stycken respondenter stÀllde upp i denna studie. I detta arbete har jag anvÀnt mig av intervjuer som metod. Fritidspedagogerna i denna studie anvÀnder sig av lek för att stÀrka social kompetens genom att erbjuda drama övningar och gruppstÀrkande övningar.

Relationens grund mellan en riskkapitalist och en företagsledare: en experimentell studie

Relationen mellan riskkapitalist och företagsledare kan hÀrröras till industrialismens genombrott i början av 1900-talet, vid den tidpunkten Àgde uppdelning av Àgare och företagsledning rum. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och öka förstÄelsen för grunden i relationen mellan en riskkapitalist och en företagsledare. NÀr Àgandet och styrningen Àr uppdelat kan konflikter uppstÄ vilket gör det intressant att Àven beskriva och öka förstÄelsen för nÀr de bÄda aktörerna i relationen kan ha differentierad riskattityd. I den teoretiska referensramen beskrivs tvÄ teorier som kan anses ligga till grund för ekonomiska relationer, principal ? agent teorin och tillits teori.

"Hunden Àr mÀnniskans bÀsta vÀn" : en litteraturstudie om hundars betydelse vid omvÄrdnaden av mÀnniskor med demenshandikapp

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Ljusterö- Att integrera en StockholmsnÀra ö i en vÀxande storstadsförort utan att förlora skÀrgÄrdskaraktÀren

Syftet med examensarbetet har varit att upprĂ€tta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skĂ€rgĂ„rd samtidigt som man sĂ€kerstĂ€ller och bevarar de kvaliteter som finns pĂ„ ön. Examensarbetet syftar ocksĂ„ till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en vĂ€xande förortskommun samtidigt som man bibehĂ„ller öns specifika karaktĂ€rsdrag. Ljusterö ligger i ÖsterĂ„kers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgĂ„r i nulĂ€get en omfattande permanentomvandling, dvs dĂ„ befintliga fritidshusomrĂ„den omvandlas till permanentboenden. Detta stĂ€ller ökade krav pĂ„ infrastrukturen, som exempelvis nya vĂ€gar, vatten- och avlopp och snöröjning. PĂ„ ön finns flera omrĂ„den som Ă€r av kulturhistoriskt vĂ€rde, samt omrĂ„den som Ă€r klassade som ekologiskt sĂ€rskilt kĂ€nsliga omrĂ„den.

Ungas syn pÄ mÀnniskans vÀrde En studie av synen pÄ mÀnniskovÀrde i konfirmationsundervisningen i förhÄllande till synen pÄ mÀnniskovÀrde i skolans religionsundervisning

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur konfirmander upplever synen pÄ mÀnniskans vÀrde under konfirmationslÀsningen i förhÄllande till hur de upplever synen pÄ mÀnniskans vÀrde som skolan förmedlar? Arbetet tar sin utgÄngspunkt i de formuleringar kring mÀnniskans vÀrde som Äterfinns i skolans styrdokument. Resultatet bygger pÄ kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en grupp konfirmander som lÀser inför konfirmationen till vÄren 07, en konfirmandgrupp som konfirmerades vÄren 06 samt fem lÀrare som undervisar i religionskunskap pÄ de fyra skolorna som deltagarna gÄr pÄ. Min slutsats Àr att dessa specifika ungdomar som lÀser eller har lÀst inför konfirmation upplever att skolan inte bearbetar mÀnniskosynen pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt, genom konfirmationsarbetet finner de ett komplement. Konfirmationsundervisningen förÀndrar deras sjÀlvbild och synen pÄ mÀnniskans vÀrde pÄ ett positivt sÀtt.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->