Syftet med studien var att beskriva och förstå arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habilitering. För att studera detta intervjuades tolv arbetsterapeuter verksamma inom kommun och primärvård med erfarenhet av att möta klienter inom habilitering. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av klientens delaktighet?, ?Att respektera klientens integritet?, ?Att prioritera handlingsalternativ? samt ?Att sätta gränser och vara professionell?.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Syftet med arbetet var att studera förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute på förskolegården. Studien utgick även från två frågeställningar där den första var att studera hur barnens lekar såg ut ute på förskolegården och den andra var att studera på vilket sätt barnen använde sig av lekredskap i sina lekar. För att kunna studera förekomsten av hierarkiska ?strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute på förskolegården ?genomfördes en kvalitativ observationsstudie ute på en förskola. Studien visade att ålder och språket hos barnet, färdigheten i att känna av sammanhanget samt barnets kännedom kring populärkulturen, i detta fall Star ?Wars kulturen, var avgörande faktorer i hur de hierarkiska strukturerna såg ut i förskolebarnens gemensamma fria lek.

Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift.

I dagsläget är byggbranschen hårt styrt av att uppnå hög standard, rätt kvalitet, nå kortare byggtider och dettaska ske till en lägre kostnad. Syftet med denna studie är att undersöka hur viktig kommunikationen ibyggprocessen är, om det finns ett samband mellan kommunikation och om projektet uppnår sitt förväntaderesultat. Vilken betydelse har målbildens förankrande och programmets utformning för projektets chanser attuppnådda det förväntade resultatet. Studien grundar sig på subjektiva resultat, utifrån de medverkandebyggaktörernas uppfattning, och mäter därmed inte frågeställningarna objektiv. Resultatet av de kvantitativaundersökningarna i denna studie visar på att det finns ett samband mellan den allmänna kommunikationen,målbildens tydlighet under projektet och målbildens uppfyllelse.

Uppsatsen är en litteraturstudie som syftar till att definiera begreppet dyspraxi och kartlägga de faktorer som ger upphov till dyspraktiska svårigheter. I arbetet framgår hur svårigheterna manifesteras i individens vardag samt hur man på bästa sätt kan möta och stödja individer med dyspraxi. Det som framkommit av vår studie är att dyspraxibegreppet är ett mångfacetterat begrepp med olika definitioner beroende på i vilket land man befinner sig. Det är i hjärnan och nervsystemet man kan finna de bakomliggande faktorer som ger upphov till svårigheter i främst tre specifika områden nämligen: perception, motorik och sensorisk integrering. Det har visat sig att det neuropedagogiska synsättet är ett ypperligt sätt att se på individens svårigheter men även att lyfta fram individens starka sidor och potentiella utvecklingsmöjligheter.

Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå.

Läroplanen för grundskolan lyfter debatt och argumentationskunskaper i såväl övergripande mål samt specifika mål för olika ämnen. Flera forskare diskuterar debatt och argumentationsstrategier som viktiga faktorer i utvecklandet av demokratiska individer, något som skolan strävar efter. Vidare lyfts problem med lärare och elevers osäkerhet inför denna form av undervisning tillika så problem kring skillnader i hur flickor och pojkar presterar i klassrumssamtal. Följande studie presenterar en undersökning gjord i två klasser, årskurs åtta och nio, där vi observerat elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang. Syftet har varit att undersöka elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang ur ett genusperspektiv.

Titel: Energieffektivisering och dess påverkan på inomhusmiljön ? en fallstudie av en kontorsbyggnad. Syfte: Syftet är att undersöka och utreda resultatet av en energieffektivisering i en befintlig kontorsbyggnad samt att ta reda på hur brukarna upplever inomhusmiljön. Bakgrund: En byggnad, benämnd LU1, på Umeå universitet har i samband med en renovering genomgått en rad energieffektiviserande åtgärder. Ett nytt närvaro- och tryckstyrt luftbehandlingssystem som regleras ända ned på rumsnivå har installerats, en rad styr- och reglertekniska funktioner har implementerats men även en rad andra övriga åtgärder har vidtagits.

Där här uppsatsens huvudsakliga fokus ligger på att analysera ett litet antal exemplar av svenska historieläroböcker för högstadiet och gymnasiet. Ämnet för analysen är det som kallas för orientalism eller hur Edward Said poängterade hur han tyckte att de västerländska akademiska institutionerna hade gjort den orientaliska världen till en västerländsk diskurs som de använde som medel för att definiera araben och arabvärlden utifrån. Said poängterade det specifika sätt på vilken arabvärlden porträtterades i västvärlden av akademiker, i läroböcker och olika typer av visuell media. Said menade att detta västerländska synsätt var i grunden falskt och hans motivation att föra fram sitt budskap resulterade i hans välkända verk Orientalism. I detta verk poängterade han diskursens makt och hur man genom denna skapade föreställningar som hade arbetat sig in i det västerländska kollektiva minnet.

SAMMANFATTNING Syftet med arbetet var att belysa sambandet mellan tobaksanvändning, oral och allmän hälsa. Dessutom skulle ungdomars kunskap om tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa undersökas. Våra specifika frågeställningar var följande: Vad vet ungdomar om tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa? Varifrån har de fått sin kunskap? Kan kunskapsnivån påverka tobaksanvändningen? Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors kunskap? För att komma fram till resultatet har valts att göra en litteraturstudie. Informationen har hämtats från böcker, vetenskapliga artiklar och från internet. Studien slår fast att rökning orsakar skador på kroppens alla organ, speciellt på munhåla, svalg och lungor.

Schimpanser hålls i fångenskap av många anledningar. I många fall är deras miljö för undermålig för att tillfredsställa ens deras mest basala behov. Som respons på detta utvecklar de ofta ett stört beteende som yttrar sig i stereotypier och annat psykologiskt onormalt beteende. Schimpanserna påverkas främst av brister i den sociala kontakten och allra mest av en störd relation till modern. Andra viktiga faktorer är brist på mental och fysisk stimulans.

I samband med skolans decentralisering på 1980-talet uppstod det krav på att lärare skulle bli mer professionella i sin yrkesutövning. Då regeringen ställer högre krav på lärarna är det därför nu naturligt att de går lärarna till mötes då det gäller en utredning om lärarauktorisation.Vi valde att ställa oss frågan hur lärarfacklig press argumenterar för eller emot en lärarauktorisation för att uppnå det specifika syftet som är: att belysa vad en lärarauktorisation kan betyda för lärarkårens professionaliseringssträvanden.I vår empiriska undersökning valde vi att förhålla oss till metoden argumentationsanalys då metoden lämpar sig bra när argument skall lyftas ut och förstås ur tidsskrifter. Mer specifikt valde vi att förhålla oss till modellen orsak-problem-lösning för att få en överblick av och en insikt i argumentationen för eller emot en auktorisering.Med hjälp av metoden kom vi fram till att argumenten i hög grad kunde härledas till lärares professionaliseringssträvan mot "social stängning". Detta innebär att en eventuell lärarauktorisation skulle betyda en hel del för lärarkåren, exempelvis att lärarkåren lyckas avgränsa sig gentemot andra yrken och därmed kanske på sikt uppnå högre status..