Sjustegsmodellen är väl känd inom beteendemedicinsk sjukgymnastik och kännetecknas av ett samarbete mellan sjukgymnast och patient för att uppnå högt prioriterade mål. Att dosera efter patientens förutsättningar är av stor vikt för att uppnå god behandlingsföljsamhet. Tilltro till den egna förmågan, Self-Efficacy (SE), är då en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Bedömningen av en annan individs hälsa antas vara komplex, då studier har visat att sjukgymnastens uppfattning om problematiken ofta skiljer sig från patientens. En studie visade att sjukgymnasten tenderade att överskatta patientens smärta, medan en annan visade att hon underskattade de interpersonella problemen.

Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i grundskolan. Syftet med studienär att jämföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas igrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i grundskolan idag. Utifrån detta syfte hartre forskningsfrågor formats.Detta är en kvalitativ undersökning som utgått från ett induktivt förhållningssätt. Det är i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jämfört dokument från Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även två intervjuer med företrädare för ovan nämnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idé- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering på skilda sätt, där de förra anser att individen bör få utrymme att bestämma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.

I undersökningen vill vi ta reda på mer om lärarnas inställning till kursplanerna stärvans- och uppnåendemål gällande NO för grundekolans tidigare del. Vi vill också ta reda på om eleverna når uppnåendemålen för NO i år 5. På grund av olika omständigheter, kunde inte alla mål undersökas.Skolverket genomförde 2003 ett kunskapsprov med eleverna i år 9 som mätte deras kunskaper i NO. I biologi var en fjärdedel godkända och i fysik och kemi var en tredjedel godkända. Samma år genomfördes en internationell undersökning, rörande NO kunskaper, där svenska elever i år 8 deltog.

Det som behövs för att bygga upp en fungerande organisation är av vikt i behandlingsarbete eftersom att uppbyggnaden påverkar kvaliteten på det arbete som bedrivs. För detta krävs främst en fungerande personalstyrka och syftet med denna studie är således att ta reda på huruvida det sker något arbete för att främja förutsättningar för bra behandlingsvård. För att vidare undersöka sådant som kan komma att påverka det dagliga arbetet inom organisationer har en specifik behandlingsverksamhet valts ut där fem anställda intervjuades. Dem framkomna informationen analyserades sedan utifrån olika teorier och begrepp som valts ut och som redogörs för i den teoretiska ramen. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod då denna metod tillåter en att komprimera utvalda citat som kan användas i analysen.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av på vilket sätt informations- och kommunikationsteknologier (IKT) används och hur dessa teknologier stödjer studenternas samarbete på distans. Vi har genomfört en fallstudie på Luleå tekniska universitetet på avdelningen för Systemvetenskap. Denna studie utfördes från ett användarperspektiv. Resultatet av undersökningen visar bland annat att de flesta studenter föredrar att arbeta med uppgifterna självständigt. När studenterna samarbetar väljer de ett kooperativt sätt framför ett kollaborativt.

Standardvårdplaner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och är under ständig utveckling. Standardvårdplaner är i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. Standardvårdplaner används som ett hjälpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vården för en specifik patientgrupp och är en på förhand formulerad vårdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrågas om standardvårdplaner faktiskt minskar mängden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vårdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som användande av standardvårdplaner leder till.

Samhället förändras. Vi ser nya branscher, nya strukturer och nya företag växa fram. Det handlar till stor del om en ny logik. Tillväxten skapas idag främst av kunskapsintensiva eller tjänsteorienterade företag. Hur reagerar de svenska bankerna på utvecklingen? Jag har gjort en fallstudie på en av de svenska bankerna i syfte att undersöka en specifik del av deras arbete.

Abstrakt Detta är en hermeneutisk studie där vi använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lärarperspektiv i distansundervisning på Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lärarna och deras kollegor efterfrågade ett mer organiserat samarbete dem emellan. Två former för ett ökat samarbete är, samarbete i team och i distansnätverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nätverket ingår alla personer som arbetar med distanskurser, allt ifrån lärare till tekniker.

Förändringar är vanligt förekommande i dagens organisationer. En strategi som kan nyttjas för att öka lönsamheten och nå målen är förändring av organisationskulturen. Dessa är svåra att genomföra eftersom omedvetna antaganden måste synliggöras och ifrågasättas samt förändringen i sig är tidskrävande. I socialt samspel formas och omformas kulturen av individerna och enligt symbolisk interaktionism sker då överföring och tolkning av symboler. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie på en specifik stödenhet inom en organisation kan de faktorer som behöver tas i beaktande i en kulturförändring belysas däribland symbolbegreppet.

Inledning: Att som förälder få ett barn som vid födseln är sjukt eller får en sjukdom strax efter födelsen är traumatiskt och medför stora påfrestningar för föräldrarna. Barnet behöver medicinsk vård och specifik omvårdnad vilket kan medföra att den så viktiga anknytningen mellan främst mor och barn blir fördröjd och försvårad.Syfte: Studiens syfte är att beskriva mödrars upplevelse av att knyta an till sitt barn, när barnet vårdas på en pediatrisk vårdavdelning under nyföddhetsperioden.Metod: Fenomenologisk ansats med kvalitativa intervjuer. Resultat: I studiens resultat framkommer tre huvudteman, att knyta an försvåras av separation, att knyta an genom amning samt att knyta an genom delaktighet. Separationen mellan mor och barn medför att mödrarna upplever att anknytningen försvåras. Utebliven information gör att mödrarna upplever ovisshet, rädsla och att inte ha kontroll.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lärprocesser, där modest och radikal estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

Det har visat sig att patienterna vårdade vid thoraxkirurgens vårdavdelning i Uppsala upplever en brist i samband med information.  Syftet med denna studie var att undersöka patienternas upplevelse av informationen de fått vid utskrivningssamtalet med sjuksköterskan, en vecka efter utskrivning. De intervjuade hade genomgått ingrepp i hjärtat och fått information utifrån rutiner som avdelningen framarbetat från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En kvalitativ ansats valdes och telefonintervjuer genomfördes med fem patienter en vecka efter att de skrivits ut. Data analyserades med innehållsanalys.

Förstudiens syfte var att kartlägga användarbehov kring ROE inom svenska Marinen och ta fram stöd och hjälpmedel för att underlätta ROE-arbetet. I kartläggningen medverkade personal från olika staber, förband och skolor inom Försvarsmakten. Flertalet deltog sedan också i det iterativa utvecklingsarbetet. Tre användargrupper urskiljdes; Stabs- och fartygspersonal samt personal under utbildning. Några av de svårigheter som identifierades; Tolkningsskiljaktigheter mellan stabs- och fartygspersonal.

SammanfattningSyfte och frågeställningarHuvudsyftet med denna studie var att skatta reliabiliteten i den svenska Försvarsmaktens fälttest. Ytterligare syften med studien var att undersöka huruvida antropometriska parametrar såsom vikt, längd och BMI korrelerar med resultat på fälttestet.MetodFör att undersöka fältestets reliabilitet genomförde 33 försökspersoner (fp) två fälttest med 48 timmars mellanrum. Fp bestod av endast män där genomsnittsåldern var 22 år, genomsnittsvikt 81 kg samt genomsnitts längd 182 cm. Fälttest innebär att fp springer en sträcka på 2000 m med stridsutrustning som väger cirka 22 kg. Test och re-test genomfördes vid samma tid på dygnet.

Syftet med studien är att förstå vilka arbetsrelaterade faktorer som kan påverkar den interna rörligheten i en organisation. Eftersom ämnet är förhållandevis oprövat (Hallqvist 2005, 2) är målet med studien också att lämna ett bidrag till forskningen inom den interna rörligheten.I avsnittet presenteras teorier och tidigare forskning om arbetsrelaterade faktorer som påverkar den interna rörligheten. Fokus läggs på faktorer som har sin grund i organisationers hantering av intern rörlighet och i organisationers uppbyggnad och struktur. Även faktorer med sin grund i organisationskultur och i incitament till intern rörlighet presenteras.Med en fallstudie åsyftades att mer ingående kunna beskriva hur det ser i ut i en specifik organisation (Jacobsen 2002, 98). Vidare användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för insamling av material och totalt genomfördes sex intervjuer med medarbetare och chefer i en organisation.Resultatet av studien tyder på att det finns ett flertal arbetsrelaterade faktorer som påverkar den intern rörligheten.