Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, på en specifik skola, om bakgrundsmusik på lektioner i idrott och hälsa. Vi ville även se om valet av musik har någon betydelse för elevernas inställning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lärarna använder sig den musikanläggning som fanns i idrottssalen. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkäter, som delades ut till samtliga elever i årskurs nio på en skola i Uppsala. Med enkäterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan påverka under en lektion i idrott och hälsa.

Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Abstract P. Hed. (2011) What is health for men? Bachelor thesis. Gävle: University of Gävle, Faculty of health and occupational studies; 2011.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens.

Syftet med det här examensarbetet var att underlätta tidsrapporteringsprocessen för näringslivet genom att undersöka möjligheten till ett mobilt verktyg, mer specikt en iPhone-applikation, som använder sig av platstjänster för att känna igen vilken kund användaren jobbar med för tillfället.Metoden gick ut på att undersöka vilka tekniker som finns tillgängliga, skapa enskilda konceptapplikationer för att testa dem och slutligen skapa en större applikation som utnyttjar teknikerna.Slutsatsen blev att det går att använda sig av platstjänster för att identifiera vilken kund användaren befinner sig vid, men det går inte att använda de batterisnåla teknikerna som iOS tillhandahåller. De saknar precisionen som krävs för att identifiera  en specifik arbetsplats. För att få den nödvändiga precisionen krävdes en positioneringsteknik som utnyttjar närliggande trådlösa nätverk (Wi-Fi-positionering). Intern testning visade att tekniken ändå är tillräckligt batterisnål för att vara användbar i en riktig applikation.Informationen går att använda för att hjälpa användaren rapportera sin tid eftersom multitasking i iOS tillåter att applikationer körs i bakgrunden. På det viset kan applikationen påminna användaren när han anländer till/lämnar en kund om att han bör påbörja/avsluta tidsrapportering för kunden.

Examensarbetet har kommit till eftersom det finns frågor om hur beställarna uppfattar att entreprenörernas kvalitetssystem fungerar i praktiken. Blir det en fylld pärm i bokhyllan som ingen orkar ta del av, eller är det ett väl använt hjälpmedel? Övrig industri har ett försprång i jämförelse mot byggbranschen som genom sin speciella produktion skiljer sig från den traditionella tillverkningsindustrin. Ofta producerar man en specifik byggnad för att i nästa projekt bygga något helt annat. Detta gör att ett kvalitetssystem bör anpassas så det passar de förhållanden som råder vid ett byggföretag.

Vi har valt att i vår uppsats studera en specifik säljargrupp på ett företag. Detta genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 8 säljare. Bilden som vi först hade av en säljare var en person med stor social kompetens, vassa argument som fick kunden på fall direkt. Därför vill vi inrikta oss på och försöka förklara den socialpsykologiska aspekten i det aktuella fenomenet kopplat till den säljargrupp vi fått tillgång till. Förståelsen får vi genom att använda oss av olika teorier, vilka är: Asplunds sociala responsivitet, Vrooms motivationsteori, Allvin et al.

Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som mobbare eller de som har utsatts för mobbning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lagermedarbetares upplevelser och behov av organisationskultur på en specifik arbetsplats. Syftet är även att undersöka chefernas syn på organisationskultur och hur organisationskulturen kan användas som ett verktyg för att främja motivation och trivsel bland de anställda. För att uppfylla detta syfte använder vi oss av följande frågeställningar:- Vilka organisationskulturella aspekter kan vi identifiera i företaget?- Hur påverkar dessa aspekter lagermedarbetarnas motivation och trivsel på arbetsplatsen?Vi använder en kvalitativ undersökningsmetod för insamling av empirisk data. Med hjälp av sociologiska och socialpsykologiska teorier besvarar vi frågeställningarna utifrån sju intervjuer med chefer och lagermedarbetare på ett centrallager i Mellansverige.Resultatet visar att ledningens arbete med de organisationskulturella aspekterna vi identifierat visar likheter med de teorier där organisationskulturen är en del av en ledningsstrategi.

Autonomi är ett etiskt begrepp och etiken återfinns alltid som en dimension i omvårdnaden. En specifik del av omvårdnaden är vårdrelationen där fenomenet autonomi synliggörs. För att som sjuksköterska kunna ge omvårdnad på ett underbyggt och reflekterat sätt anser vi att innebörder i begreppet autonomi bör belysas. Syftet med denna uppsats är att belysa innebörder i begreppet autonomi för att därmed få en fördjupad förståelse av och kunskap av autonomi som fenomen i en vårdrelation. Begreppets innebörder belystes genom att identifiera dess karaktäristika, antecendenter och konsekvenser.

This study aims to investigate how participants in a companys traineeprogram describe that the programmes educational tasks has prepared them for their future work. The study also examines how participants perceive that they have developed skills that are specifik to their profession and how they became part of a community. The following questions were formed to make it possible to investigate the purpose further; ?Do the participants feel that the interaction within the trainee group has promoted their learning??, ?How does the participants describe the training elements in relation to their development of competencies that they use in their professional role?? and ?How does the traineeprogram contribute to the participants becoming part of a community??. This was examined by taking part of what previous research has highlighted as important for learning and socialization in relation to traineeprograms.

Syfte: Uppsatsen behandlar tillämpligheten av teorin om den varumärkesorienterade organisationen inom detaljhandeln. Vilka är de specifika krav som ställs på varumärkesbyggande inom detaljhandel. Om några specifika krav ställs på detaljhandeln är det uppsatsens syfte att vara teoriutvecklande för att se hur dessa specifika krav kan användas i modellen. Metod: Uppsatsen bygger på en deduktivmetod. Den tar sin utgångspunkt i Mats Urdes teori om den varumärkesorienterade organisationen, denna förs sedan ner till en nivå som är specifik för Gröna Konsum.

Syftet med arbetet har varit att undersöka på vilket sätt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida hiphop och till vilka syften och funktion. Utifrån tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av åtta stycken låttexter från välkända artister på den svenska scenen. Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons påstående att ?någon berättar något för någon annan av en anledning?. Hiphopens grund ligger i berättelsen och har en tradition av att behandla politiska frågor.

Syfte: Studiens fokus var att undersöka hur det ser ut i Sveriges elitklubbar i ishockey, fotboll och handboll när det kommer till den interna coachutbildningen i klubben. En genomgång av respektive idrottsförbunds egna utbildningar ingick också i studien.Metod: Två frågeformulär skickades ut där klubbarna (där oftast sportchefen svarade) fick svara på frågor angående intern coachutbildning och utbildning via idrottsförbunden. Det första formuläret var generellt inte utformat för någon specifik klubb medan det andra formuläret som sändes ut var baserat på klubbens svar från formulär ett.Resultat: Fyra av åtta elitklubbar har en utvecklad coachutbildningsplan och sju av åtta anser att utbildningarna som ges via respektive sports förbund har en hög kvalitet. En klubb av åtta menar på att deras coacher inte är så pass bra utbildade som de önskar de vore.Slutsats: Mer fokus bör läggas på utbildning av coacherna för att höja kvaliteten på dessa på områden såsom beteendevetenskap, psykologi och coaching. Fler klubbar bör internt arbeta mer aktivt för att utbilda sina coacher och kvaliteterna dessa ska ha.

Det finns ett antal olika automatiska stavnings- och grammatikkontroller och i den mån dessa anpassats för någon specifik verksamhet har det oftast varit för teknikinriktade företag. Automatiska stavnings- och grammatikkontroller lämpar sig för texter med en väl avgränsad domän och vars språk gärna går att begränsa avseende lexikon och grammatik. Företaget Fodina Language Technology AB har uppmärksammat att denna typ av verktyg borde fungera bra för myndigheter och de texter som de producerar. Denna studie undersöker hur de skrivregler som myndigheter bör hålla sig till skiljer sig från andra svenska skrivregler och hur svårt det skulle vara att implementera dessa regler. De regler som identifierats kategoriserades för att få en överblick av hur de var uppbyggda.