Uppsatsen ämnar undersöka hur lärarstudenter upplever särbegåvade elevers situation i skolan, samt hur lärarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus på behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. Frågorna grundas i forskning som visar att särbegåvade barn och elever ofta kräver en delvis annorlunda pedagogik och särskild uppmärksamhet i skolan för att inte tappa sina förmågor eller sin lust att lära. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nästan 400 lärarstudenter bedömt åtta påståenden om särbegåvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lärarstudenterna till stor del är positivt inställda till särskilt stöd för särbegåvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krävs för att tillgodose de särbegåvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

År 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter består av en sluten volym som är begränsad i alla riktningar. När denna möjlighet infördes uppkom också speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nära anslutning till andra. På grund av markbrist i tätbebyggda områden började byggandet utvecklas till att även ske ovanpå eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillräcklig.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har Speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

Det övergripande syftet med undersökningen är att tydliggöra om och i så fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare år arbetar för att uppmärksamma och stimulera särbegåvade elever. Litteratur och forskning inom ämnet pekar på pedagogers bristande kunskap angående särbegåvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur särbegåvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begränsad erfarenhet av särbegåvade elever och är tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med säkerhet har svårt att avgöra vilka elever som är högpresterande och vilka som är särbegåvade. Informanterna menar att det är den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever då specialpedagogiska insatser helt och hållet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att särbegåvade elever idag är ett mindre utforskat fält och att personal i skolans verksamhet bör uppmärksammas på att dessa elever finns samt deras Speciella behov..

Examensarbetet sammanfattar de mekanismer som binder kapital i den speciella miljö som råder i företagets gasturbintillverkning. De pågående verksamhetsutvecklande åtgärderna recenseras ur ett kapitalbindningsperspektiv och rekommendationer inför det fortsatta kapitalbindningsarbetet hos företaget presenteras. Rapporten visar även hur gängse mätmetoder och nyckeltal behöver anpassas för de långa ledtiderna och den höga grad av kundanpassning som företagets produkter kännetecknas av..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturstudie och inkluderade både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov måste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet än äldre.

Affärssystem är ett av de viktigaste IT-stöden i verksamheter idag. Samtidigt är det stora svårigheter för leverantörer av paketerade mjukvarulösningar att utveckla system som införlivar de förväntningar kunder och användare har på produkten. För att skapa mera användbara system, som bättre passar kundens behov, förespråkar teoretiker en användarcentrerad ansats för systemdesign. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur utvecklare och återförsäljare av affärssystem involverar kunder/användare i systemutvecklingen, i Sverige. Använder leverantörer av affärssystem en användarcentrerad systemutveckling i enlighet med teorin, eller har de hittat egna vägar som passar det egna syftet bättre? Vi har även undersökt hur leverantörerna ser på användarföreningar som kanal för användar- /kundinvolvering.

Studiens syfte har varit att beskriva vårdpersonalens upplevelse av hur de utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i vården arbetar med personer med demenssjukdom. Intervjuer har genomförts med fem deltagare som alla har erfarenhet från vård av personer med demens och dessa intervjuer analyserades sedan med en fenomenologisk analysmetod enligt Amedeo Giorgi. Utgångspunkten för studien har varit den personcentrerade formuleringen som definieras i de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Resultatet visar att deltagarna sätter fokus på individanpassade behov som har en tidskrävande inlärningsperiod. För att bevara patientens personlighet behövs kunskap om personen, dennes aktiviteter är viktigt att de får fortsätta med och att misslyckanden i situationen att försöka förstå personen med demens skall ses som nyckeln till framgång.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. Två skilda synsätt på elever och elevers svårigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsätt är varandras motsatseravseende om det är eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembärare. De båda synsätten får konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sättet att möta elevenssvårigheter i skolan har varit specialundervisning, där särskild träning,speciella åtgärder och kategorisering/särskiljning av elever varitframträdande.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har Speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

SammanfattningVad är en transformation, och vad den kan vara? Hur kan en strategi för hur man kan förhålla sig till transformationsprojekt se ut?Jag har definierat det som att en transformation handlar om att ta en befintlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet.Det kan finnas flera anledningar till att göra en transformation istället för att bygga nytt. Den viktigaste anledningen som jag har valt att arbeta med handlar om att fånga upp de värden som finns i en byggnad och få med sig dem och bygga vidare på dem istället för att skapa helt andra värden. Värden är saker som yta, volym, rumshöjd, ljusförhållanden, material och detaljer. Det är saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer är det inte ovanligt att syskon får psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingår att förebygga ohälsa och kommunicera med anhöriga, däribland även syskon. Behov är liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrån nyuppkommen livssituation uppstå specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Andersson, J & Nilsson, L Vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. Diagnosen återinsjuknande i cancer kan ibland upplevas som mer hotfullt än första cancerdiagnosen.

På Skärmarö som ligger utmed Värmdös kust finns idag Skärmarö sjökrog. Detta område hör till innerskärgården i Stockholms skärgård. Krogen omgivs av en vacker skärgårdsmiljö, men dess utomhusmiljö är i behov av någonting nytt för att kännas mer attraktiv och tilltalande. Den typiska skärgårdskänslan råder på platsen men ingen större ansträngning har gjorts för att utforma miljön till något mer speciellt. Syftet med arbetet var att komma fram till ett designförslag över Skärmarö sjökrogs utemiljö med anpassning till skärgårdens speciella miljö och kultur samt miljöpsykologiska studier som visar hur man utfomar miljöer som är tydliga och inbjudande. För att anpassa förslaget till den omkringliggande miljön har frågor gällande vilka växter som trivs i Stockholms skärgård och hur man utformar miljön så den passar in i helheten besvarats. Uppsatsen är en processbeskrivning över hur arbetet har gått till väga och hur val i gestaltningen gjorts.

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade..