Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att få ihop livspusslet?.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur en grundskola, med låg andel behöriga elever till gymnasiet året innan detta arbete startade, organiserar de pedagogiska insatserna i skolår 9 till elever i behov av särskilt stöd. Jag valde att genomföra en kvalitativ studie där jag intervjuade fyra mentorer och två specialpedagoger på en grundskola. Intervjufrågorna var baserade på mina forskningsfrågor och jag ville ta del av informanternas personliga åsikter. Resultatet av min studie visar att mentorernas förmåga att anpassa undervisningen till elevernas olika behov och förutsättningar många gånger var bristfälliga. De intervjuade lärarna formade bilden av en elev i behov av särskilt stöd utifrån diagnos eller problembeskrivning och de specialpedagogiska insatserna dominerades av individfokusering och ett exkluderande arbetssätt.

Syftet med denna undersökning var att se hur kvinnor i olika åldrar uppfattade begreppet hälsa ochvad de ansåg att de kunde göra för att främja hälsa, och om det fanns några speciella hinder till attfrämja hälsa. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Sammanlagt deltog 12 kvinnormed ett åldersspann på 22 ? 65 år. Dessa personer var uppdelade i två fokusgrupper med 5respektive 7 personer i varje grupp.

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad kunskap om begreppet edutainment samt att vi vill undersöka begreppets applicerbarhet inom turism. Vi vill dessutom utifrån ett kundperspektiv undersöka om och isåfall hur edutainment i ett turismsammanhang kan relateras till människors identitetsskapande process. Med hjälp av den kvalitativa metod vi använt oss av i vårt insamlande av empiriskt material, har vi i vårt arbetssätt tagit vår utgångspunkt i teorin. På så vis har vi genom triangulering i form av en överblickande analys av skriftligt material, kvalitativa intervjuer och en i viss mån kvalitativ enkätundersökning, ämnat ta reda på om teorin går att urskilja i ett empiriskt exempel, varpå vi valt arrangerade dansresor med fokus på salsa. Resenärer efterfrågar idag upplevelsebaserade och kunskapsalstrande nöjesresor, varpå vi menar att begreppet edutainment mer än väl kan appliceras i turismsammanhang.

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat.

Genom ett kvalitativt frågeformulär svarade 53 stycken anhöriga till soldater och officerare på hur deras behov av anhörigstöd såg ut under tiden för en internationell insats. Uppsatsens frågeställning handlar om det  anhörigstöd som Försvarsmakten och externa stödorganisationer har utarbetat och om detta går i linje med de behov som finns hos de anhöriga. Syftet med uppsatsen är att jämföra Försvarsmakten och stödorganisationernas utbud på anhörigstöd med den anhöriges faktiska behov och därmed svara på uppsatsens frågeställning. Syftet är vidare att utifrån resultatet även kunna ge förslag på eventuella förbättringar på dagens anhörigstöd. Genom att analysera rådata har ett resultat kunnat redovisas som visar en markant förbättring av anhörigstödet i förhållande till det missnöje som presenterades av Officersförbundet och Synovate år 2008.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

De senaste åren har molekylärbiologisk data växt explosionsartat. Ny teknik gör att information kan härledas ur data snabbare och mer än tidigare. Faktum är att det tillkommer så mycket ny data att de nya resultaten inte längre kan publiceras i artiklar. Dessa sekvenser av data finns istället bara åtkomliga i speciella databaser. Dessa databaser är tillgängliga för allmänheten dels genom att ladda ned dem eller att använda en Internet browser.Det har, för ett par år sedan, kommit en ny standard för att strukturera upp och lagra data på.

Företaget Revitrack, med säte i Luleå, har utvecklat en backkamera med speciella funktioner för säkrare backning med husvagnar och stora släpvagnar. Till denna backkamera har ett kamerahus tagits fram. Kamerahuset skall vara robust då miljön det är monterat i är utsatt. Smuts, regn, snö, is och stenskott från annan trafik kan skada kamerahuset. Montering och inställning av kameran skall vara enkel och intuitiv.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har.

SammanfattningBakgrund: Första gången två personer möts är de främlingar för varandra.Möten innebär samspel mellan de människor som berörs. Mötet styrs averfarenheter, förväntningar och tolkningar av situationen. Genom att bekräfta,acceptera och vara tillmötesgående närmar sig parterna varandra vilket kanleda till öppenhet och bättre kontakt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas behov ochförväntningar i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården.Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Åtta patienter medhemsjukvård intervjuades enskilt i sina hem. Narrativ intervju användes.Materialet analyserades sedan utifrån Lundman och Graneheims kvalitativainnehållsanalys.Resultat: Två teman framkom, Att få känna sig som en värdefull människapå sina egna villkor samt Att få medicinsk vård av en kompetentdistriktssköterska.

Bakgrund: En engagerad pappa är betydelsefull för barnets hälsa och utveckling. Genom att ge stöd i föräldraskapet kan barnavårdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hälsa. Syfte: Att belysa de svårigheter och utmaningar pappor till små barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd från BVC. Metod: En kvalitativ metod användes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Examensarbetet är ett planeringsprojekt i direkt anslutning till Stockholms innerstad. Planområdet är ett avvecklat stations och spårområde, där framför allt gods har hanterats under det senaste seklet. Den ursprungliga användningen av området har successivt avvecklats, och ersatts av andra verksamheter i de gamla magasinsbyggnaderna i området. Spårområdena har omvandlats till parkerings- och uppställningsplatser. Sedan SJ lämnade området har planer tagits fram för en förnyelse av området.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning. Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism.Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till.