Detta arbete handlar om edutainmentprogram (d.v.s. datorprogram som syftar till någonform av läroprocess (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001)) i förskola och igrundskola. Arbetets syfte är att studera hur pedagoger i förskola och grundskolabeskriver användandet av edutainmentprogram i sin verksamhet och hur de resonerar kring detta. Utifrån vårt syfte har vi ställt följande frågor.? Hur beskriver pedagogerna i förskola och grundskola sin inställning tilledutainmentsprogramens betydelse för lärande?? Hur resonerar pedagogerna i förskola och grundskola kring integreringen avedutainmentprogram i den dagliga verksamheten?För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade åtta pedagoger i förskolan och grundskolan.

Studiens syfte är att undersöka om det finns ett sambandmellan sammansättningen av svenska börsnoterade bolagsersättningskommittéer och den ersättning som bolagetsverkställande direktör erhåller.De metoder vilka har tillämpats för att uppnå studiens syftehar varit tvärsnittsregression, OLS, t-test samtkontrollvariabler.Vi finner att det finns ett signifikant samband mellanmedelåldern i ersättningskommittén och den ersättning sombetalas till VD i form av Total Pay och Noncontingent Pay.För övriga testade variabler finner vi inte något sambandmed de beroende variablerna..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur småföretag väljer mellan olika finansieringsformer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte så har vi tillämpat en kvalitativ metod, där en studie genomförts genom semistrukturerade intervjuer med företagare i fyra utvalda småföretag. Slutsatser: Denna undersökning visar på att småföretag bland olika finansieringsalternativ har mest kunskap om bankfinansiering, varför metoden känns trygg och således ofta tillämpas av småföretagare. Kunskapen om andra finansieringsalternativ är bristfällig, och det anses för tid- och kostnadskrävande att skaffa sig kunskap tillräcklig djup nog för att kunna förankra finansieringsbeslut i. .

Läxans syfte och konsekvenser, är en kvalitativ undersökning om lärares syfte med läxor och om lärare använder läxan som ett verktyg i föräldrakontakten. I undersökningen intervjuas två högstadielärare och sex lågstadielärare där en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lärarnas svar utifrån Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lärande sker i samspel med andra. Alla lärare i undersökningen ger läxor. Studien visar att syftet med läxor skiljer sig åt beroende på vilket stadie läraren är verksam.

Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om förskollärares syn på barnböcker i förskolan. Frågor som uppsatsen byggde på var vilket syfte förskollärarna hade med barnboken, hur och vem som väljer och om förskollärarna ansåg att det fanns ett samband mellan att läsa för barn och barnens läsutveckling. Vi använde oss av en intervjumetod för att besvara syfte och frågeställningar. Genom intervjuerna kunde förskollärarna beskriva sina erfarenheter ur sitt perspektiv. Intervjuerna transkriberades, sammanställdes och kategoriserades efter likheter och skillnader.

Syftet med denna studie var att undersöka hur och med vilket syfte intermarknadsföringsliknande aktiviteter utförs på anslagsfinansierade teatrar. En pilotstudie utfördes på Briggen Teaterproduktion AB, ett teaterproduktionsbolag ägt av Benny Andersson och Björn Ulvaeus, i syfte att åskådliggöra tankegångarna kring intern marknadsföring i en kreativ miljö. Vald metod för studien var fallstudie, vilken utfördes på Västerbottensteatern AB, en anslagsfinansierad teater belägen i Skellefteå, baserad på personliga intervjuer och observationer. Studien visade att intern marknadsföring användes för att motivera personal, skapa och främja företagskultur, förebereda personal att uppfylla kundens behov..

Syftet med studien var att undersöka i vilken mån som de texter som testar elevernas läsförståelse i de nationella proven för svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 underlättar för andraspråkselever. För att kunna svara på studiens syfte så har studien begränsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst är två text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlätta förståelsen av texter för såväl första- som andraspråksläsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frågeställningar som finns så har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berättande text från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas läsförståelse.

Vi har valt att studera hur pedagoger väljer böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Vårt syfte med detta arbete är att se hur pedagoger använder sig utav böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. De flesta vet att böcker är bra för språkutvecklingen, men hur används detta i praktiken? Vi har valt att göra intervjuer på två olika förskolor med fyra olika pedagoger för att se hur de arbetar och utifrån vilket syfte. Det resultat vi fick fram av de pedagoger vi intervjuade, är att pedagogera är ense om att böckerna är ett viktigt redskap i språkutvecklingen och utvecklingen i stort hos barn. De vet att språkutvecklingsmässigt får barnen ut mycket av läsning.

Abstrakt Vårt syfte med studien är att belysa och problematisera i vilken omfattning blivande specialpedagoger och speciallärare på hel- och halvfartsprogrammen uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studien utgår från en positivistisk ansats med inspiration av hermeneutiken. Forskningsasatsen som vi använt oss utav är kvantitativ i form av en enkät och vårt urval är studenter vid Malmö Högskola, höstterminen 2011. Vår intention med studien är att få en vidare uppfattning från studenterna av IP-handledningens form och innehåll som är ett obligatoriskt utbildningsinslag i specialpedagog- och speciallärarutbildningen. Den totala bilden av resultatet i de båda utbildnings-programmen, bland hel-och halvfartsstudenter, visar att utbildningsinslaget är väl förankrat i utbildningen och att studenterna i hög grad uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studenterna uppfattar att IP-handledningen ger utrymme för reflektion i den yrkespersonliga processen som är kopplad till dels utbildningens innehåll men också övergången från en yrkesroll till en annan.

Projektet har haft som syfte att i samarbete med Örsjö Belysning AB ta fram en vägghängd armatur för hotell som ska ha funktion som ljus till att läsa vid sängen. Lampan har haft krav på hållbar utveckling. Lampan har en energieffektiv ljuskälla, vald med hänsyn till sitt syfte, och ingående material har valts med stark miljöhänsyn. Form och funktion har varit viktiga begrepp och har parallellt följts åt i projektet. Produkten har konstruerats för en okomplicerad isärtagning så att delarna enkelt kan sorteras och återvinnas vid armaturens avslutade användning..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur tränare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bålträning. Ett sekundärt syfte var att se på historiska förändringar av träningsmetoder.Hur arbetar tränare med specifik bålträning?Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bålträning?Hur motiverar de sitt val av träningsmetod?Vad säger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bålträning har? MetodVi har i vår studie använt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att få en djupgående inblick i hur personliga tränare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bålträning. Vi har intervjuat sex personer, tre från vardera yrkeskategorin.

Uppsatsens syfte är att Bidra till forskningens taxonomi genom att utveckla begreppen kring fenomenet sociala nätverk och använda taxonomi på fallföretagen: Salongen och Nova100. Ansatsen gör skillnad på frågeställning och syfte och är i grunden deskriptiv; vi vill beskriva sociala nätverk och bidra till hur forskningen hanterar fenomenet. Frågeställningen lyder: ?Vad är sociala nätverk och vilka dimensioner är centrala i analysen av dem?? Uppsatsen utgår från att någon form av värde uppstår i sociala nätverk och att om så inte var fallet hade de inte existerat. Teorierna har hämtats från flera discipliner, främst från företagsekonomi och ekonomisk historia men även i viss utsträckning derivat från forskning inom socialantropologi samt psykologi.

SyfteUppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur sociala ideella organisationer på lokal nivå kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontärer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta långsiktiga relationer gentemot volontärer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades två forskningsfrågor:Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att rekrytera nya volontärer?Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att bibehålla och stärka relationen gentemot befintliga volontärer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi använts. Denna forskningsstrategi tillät en djupgående analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundära källor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion då vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förståelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontärer.

I denna uppsats vill jag få en bättre förståelse för de utmaningar som kan finnas när datorn används som ett redskap i lärande. Mitt mer specifika syfte är att se hur användandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt. I detta syfte använder jag mig av en enkätundersökning där respondenterna är en gymnasieklass som går sista året på sin utbildning. Enkätens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförståelser som jag har fått i mina möten med klassen. I mina slutsatser framträder de utmaningar och utvecklingsområden är en konsekvens av den rådande synen på kunskap och arbetssätt i klassen.

Vi har valt att studera hur pedagoger väljer böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Vårt syfte med detta arbete är att se hur pedagoger använder sig utav böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. De flesta vet att böcker är bra för språkutvecklingen, men hur används detta i praktiken? Vi har valt att göra intervjuer på två olika förskolor med fyra olika pedagoger för att se hur de arbetar och utifrån vilket syfte. Det resultat vi fick fram av de pedagoger vi intervjuade, är att pedagogera är ense om att böckerna är ett viktigt redskap i språkutvecklingen och utvecklingen i stort hos barn. De vet att språkutvecklingsmässigt får barnen ut mycket av läsning.