Sammanfattning/ Abstract Detta är en studie om specialpedagogiskt arbete på organisationsnivå. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielärare, rektorer, elevhälsopersonal, förvaltningschef, elevhälsochef) uttrycker om elevhälsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhälsan på en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv. I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhälsoteam för varje rektorsområde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhälsoarbete tidigare, specialpedagoger anställs och samtidigt genomförs en organisationsförändring på rektorsnivå. Detta skapar en viss turbulens i organisationen. Detta är en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, där fokusgrupper använts som intervjumodell, för att samla utsagor från aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper är ett arbetssätt hämtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen. Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhälsa olika, vilket indikerar att elevhälsan behöver bli tydligare i organisationen.

Föräldrasamverkan är viktig och många gånger helt avgörande för att målen, som finns för verksamheterna, ska kunna nås. Vår teori, som stödjer sig på Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, är att föräldrasamverkan, vilken äger rum i mesosystemet, är en viktig del av en specialpedagogs arbete. Ingen av de specialpedagoger vi intervjuat har sagt emot detta. De allra flesta har svarat att det är en förutsättning för att de ska kunna göra ett fullvärdigt arbete. Förutsättningarna för samverkan skiljer sig åt i verksamheterna.

Title: Locally Integrated Groups ? A special education alternative Author: Jennie Arvidsson Type of essay: Exam essay, second level (15 credits) Supervisor: Barbro Bruce, Examiner: Lisbeth Ohlsson Program: Special Education Program at Malmö Högskola, Sweden Date: 2012-01-12 Present study is an attempt to describe how staff perceive their working operations in seven locally integrated groups, for pupils in special educational needs. By submitting a questionnaire to all professions within the groups I have tried to find similarities and differences in their statements from both structured and unstructured questions. The study is an attempt to contribute knowledge about how these groups can be understood and developed, based on a special education perspective, systems theory and sense of coherence (KASAM). The results shows that there is a consensus among the majority of staff opinions of the systems? opportunities as well as dilemmas.

Syftet med studien är att beskriva lärares skönlitterära högläsning i åk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheter för lärande för elever i behov av särskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden är inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebär att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lärare, som undervisar i årskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärare i åk 4-6 har olika syften med skönlitterär högläsning.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). Hjälp mig att växa ? en studie av förskollärares upplevelser och arbetssätt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

This study aims to develop knowledge of different professional groups and their views on inclusion and collaboration concerning "students in difficulty." Through qualitative interviews and a quantitative survey, the researcher sought answers to this and also how inclusion, through collaboration between different professional groups, can develop in school.The results of the study have been analyzed according by Nilholms (2007) three different perspectives on special education: The critical perspective, the compensatory perspective and the dilemma perspective. The results were also analyzed based on Ahlberg's (2013) communicative ? relationship perspective.The result shows that the concept of inclusion is not clearly defined either in the governing documents or among the interviewees. This makes it difficult to speak the same language in school, which complicates the work of inclusion. Since the governing documents are unclear and somewhat contradictory when dealing with "students in difficulty" educators are put in a dilemma.

Studiens syfte är att undersöka hur 8 lärare anser sig arbeta, i grundskolans årskurs 1-3, för att stärka utvecklingen hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Intentionen är vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lärare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgångspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnå vårt syfte har 8 lärare intervjuats, 4 arbetar på en stark svensksegregerad skola och återstående 4 arbetar på en mångkulturell skola. Samtliga lärare i studien undervisar och är verksamma på lågstadiet, där vi hos alla har undersökt vilka metoder och åtgärder dessa lärare beskriver att de använder sig av då elever uppvisar läs- och skrivsvårigheter.

Sammanfattning Examensarbete i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Författare: Johanna Palmaeus Handledare: Annette Byström Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla Sökord/ämnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, Åtgärd Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka förändringar sin kan göras hos skolan respektive den enskilde läraren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bättre. Fyra frågeställningar användes för att besvara syftet: ? ?Vilka hjälpmedel kan man använda inne i klassrummet för elever med dyslexi?? ? ?Hur kan man anpassa undervisningen så att elever med dyslexi blir mer inkluderade?? ? ?Hur påverkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan skolan och läraren göra för att ge rätt stöd?? ? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lång väntetiden är innan en utredning görs och en diagnos ställs?? Metod: Den metod som användes var en kvalitativ intervjustudie med två lärare och två specialpedagoger på grundskolan. Ett frågeformulär har använts, anpassat till de båda lärarkategorierna, men utrymme har lämnats för förtydligande och följdfrågor. Resultat: Undersökningen har visat att stora brister råder i skolan vad gäller utredning och åtgärder, men även att lärare saknar kunskap om hur de ska upptäcka och underlätta för elever med dyslexi i sitt klassrum. För att förbättra situationen för dyslektiker i skolan, behövs en kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lärarna, kortare väntetid för utredning, adekvata åtgärder, samt ett specialpedagogiskt team på skolorna som även kan handleda personalen. Då kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, även för elever med särskilda behov som dyslexi..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur SMART Board användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen inom årskurs 1 till 5. Detta med utgångspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv, där SMART Board sätts i relation till möjligheten att vara ett verktyg, samt del av ett förebyggande arbete, som eventuellt kan underlätta inlärning och/eller skolgång för elever som kan möta olika svårigheter i skolmiljön.Teori: Teorianknytningen i studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet.Det sociokulturella perspektivet grundas i att sociala konstruktioner påverkar den verklighet vi lever i och uppfattar, samt att kunskap är en konstruerad representation av verkligheten. Studien anknyter även till det specialpedagogiska forskningsområdet där det är studier omkring det preventiva arbetet som står som forskningsobjekt.Metod: Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används som metod för att förstå människors beskrivningar och uppfattningar. Observationsstudien är en minietnografiskt inspirerad studie och intervjustudien utgår ifrån den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet bearbetas och beskrivs utifrån en tolkande ansats.Resultat:Resultatet från undersökningen påvisar att SMART Board kan vara ett pedagogiskt redskap, som kan underlätta inlärningen för elever.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller är det kanske så att den allmänna uppfattningen gällande synen på de elever som är i behov av extra stöd är att de är ovilliga att lära? Hur uppfylls skolans samhällsuppdrag? Varför väljs just detta upplägg? Detta är alla starka frågor som kanske inte alltid är lämpliga att uttrycka just på detta vis men likväl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lärare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrån gällande styrdokument. Jag har därför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av några lärare i grundskolans senare år för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att använda mig utav deltagande observationer med påföljande semistrukturerade lärarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete måste ses ur flera dimensioner där individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhällsmedborgare bör vara främsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvändigtvis är beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet på hela skolan i vidare mening är det som avgör om en inkluderande undervisning uppnåtts och att man av denna anledning bör ställa sig frågan om synen på en inkluderande undervisning behöver omvärderas för att kunna uppnå syftet med densamma..

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

 Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvärdera om träningsprogrammet, Minneslek Senior, är ett användbart pedagogiskt verktyg, för att förbättra elevers förutsättningar för inlärning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie använder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnesträningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lärandesituationer samt en djupare intervju för att få förståelse för elevens inre tankar om sin skol- och lärandesituation.

Syftet med vår undersökning är att se till hur pedagoger resonerar kring och definierar läs-och skrivsvårigheter samt begreppet integrering för att därigenom se till de didaktiska val som pedagogerna gör vid litteraturundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Metoden vi valt för att undersöka om och i så fall hur lärare anpassar och fokuserar litteraturundervisningen är kvalitativa intervjuer. Två av våra informanter är lärare i svenska, en är specialpedagog och en är speciallärare. Resultatet visade att företeelsen läs- och skrivsvårigheter och integreringsbegreppet tolkas på skilda vis beroende på lärarens egna erfarenheter, övertygelser och subjektiva tolkningar. Resonemangen kring läs- och skrivsvårigheter samt integrering kom att utgöra en fingervisning för vilka didaktiska val pedagogerna gjorde i sin undervisning och hur den egna organisationen var utformad.