VÄr intention var att undersöka lÀrares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade pÄ tre ben, en teori om lÀrande, en teori om sprÄk samt cykeln för undervisning och lÀrande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 Är sedan. Idag anvÀnds den över hela vÀrlden. Pedagogiken hade som mÄl att utveckla elevers lÀs- och skrivförmÄga oavsett socioekonomisk bakgrund.Metoden som lÄg till grund för vÄr studie var kvalitativa intervjuer.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

The purpose of this study was to investigate how high school students felt that the computer helped or hindered participation and self-esteem in the learning situation and if the students experienced any differences between when they had been relatively alone in using a computer compared to when everyone had their own computer. The starting point was the national one-to-one projects made to give every student access to a personal computer and how it affected students in special educational needs and previous research. The theoretical approach was based on socioculture/activity theory and theories of self-esteem. Ten high school students in grade one at a senior high school that previously had started up a one-to-one project was interviewed. The results showed that the students primarily used the computer to write and to search the Internet, but even as a alternative or compensatory tool.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsÀttning efter behandling av hjÀrntumör, behöver för stöd i sin skolgÄng. I studien söks svaret pÄ vilka utmaningar eleverna stÄr inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehÄllsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger pÄ intervjuer med Ätta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens frÀmlingskap till sig sjÀlv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt RÄd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojÀmna kognitiva förmÄgor och att svÄrigheter blir synliga dÄ kraven ökar. MÄnga elever upplevs kÀnna ett frÀmlingskap till sig sjÀlv vilket pÄverkar hur stödet tas emot i skolan.

Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan, sĂ„vĂ€l ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter frĂ„n tre olika skolor; varav tvĂ„ gymnasieskolor samt en gymnasiesĂ€rskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras pĂ„ enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrĂ„n en hermeneutisk tolkningsprocess.

BrĂ€dde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frĂ„gor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). SpeciallĂ€rarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola. ProblemomrĂ„de BĂ„de internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försĂ€mrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare Ă€r eniga om att elevernas problemlösningsförmĂ„ga mĂ„ste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson frĂ„n högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frĂ„gor i matematik.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Abstrakt Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvÀrdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i tvÄ socioekonomiskt skilda omrÄden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker pÄ tvÄ strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsomrÄden, samt att belysa den allmÀnna synen pÄ specialpedagogik. Som grund till vÄrt arbete ligger vÄra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt nÄgra utvalda specialpedagogiska perspektiv. VÄra undersökningar har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer samt enkÀter.

Studiens syften var att skapa förstÄelse för hur elever inom autismspektra har det pÄ högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förstÄelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jÀmnÄriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en sÀrskild ?Aspergergrupp? som leds av en speciallÀrare.

Syftet med studien Àr att studera vilka uppfattningar lÀrare pÄ förskola, gymnasieskola och gymnasiesÀrskola har om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrÄn deras olika behov och förutsÀttningar.För att genomföra studien anvÀndes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fÄnga in lÀrares uppfattningar om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt ur studiens frÄgestÀllningar.För att fÄ en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgÄngspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lÀrandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framtrÀdde sex kategorier som skapar förutsÀttningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna Àr Barn i behov av sÀrskilt stöd, Barn med behov av sÀrskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras Àr att lÀrarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra reflektioner av definitionen dÄ det inte finns nÄgon entydig definition Àr att det fÄr konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

Denna uppsats spÀnner över den mÄngkulturella skolan och sprÄkutveckling. Dialogskolor Àr ett begrepp som föddes med Myndigheten för Skolutvecklings satsningar pÄ de skolor som har sÀmst mÄluppfyllelse i Sverige. Det rör sig om ca 100 skolor som ingÄr i satsningen. Elever med invandrarbakgrund Àr överrepresenterade i dessa skolor. Denna undersökning Àr gjord pÄ skolor frÄn en kommun dÀr Ätta grundskolor ingÄr i projektet, som frÀmst riktas till sprÄkutveckling.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

ProblemomrÄde I lÀroplanerna beskrivs hur centralt sprÄket Àr för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det Àr bÄde ett mÄl för kunskapsutveckling och ett verktyg för lÀrande i skolan. Elever med grav sprÄkstörning har en sÄrbarhet för sprÄkburen undervisning och svÄrigheter med förstÄelse likvÀl som uttrycksförmÄga. Det stÀller sÀrskilda krav pÄ undervisningens utformning. DÀrför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lÀrandet ska vara tillgÀnglig för eleverna.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares syn pÄ bedömningsarbetet i grundskolan. Studiens syfte kan preciseras i följande frÄgestÀllningar:Varför gör lÀrare bedömningar?Hur upplever lÀrarna bedömningsarbetet i dagens skola?Vilka bedömningsformer anser lÀrarna frÀmja elevers lÀrande?Hur uppfattas bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv? Genom att kombinera aktuell Àmneslitteratur, en enkÀtstudie samt sju intervjuer av lÀrare i grundskolan, har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgor. I denna studie har vi lyckats identifiera elva olika syften och konsekvenser, bÄde synliga och dolda, med bedömning i skolan.  LÀrare gör bedömningar för att synliggöra elevers kunskaper kopplade till kunskapskraven, för att skapa en dialog med eleverna kring lÀrandet och för att fÄ ett underlag för sin planering av undervisningen. Bedömningar ingÄr i lÀraruppdraget, men lÀrarna uttrycker en viss osÀkerhet och upplevd tidspress i bedömningsarbetet.

Delaktighet anser vi Àr ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsÀttningar för jÀmlikhetoch inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas fördessa elever pÄverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktigÀr att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja sjÀlvkÀnslan. Detta kan i sin turskapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det Àr de som individer och intefunktionshindret i sig som Àr det huvudsakliga.Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att dekan skapa förutsÀttningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrÄn vadLÀroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever ijÀmförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har anvÀnt Àr intervju ochobservation, dÀr observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna.