SyfteFör de flesta barn går det lätt att utveckla skriftspråket och läsningen under det första skolåren men för en del barn kan det vara svårt, och i vissa fall nästan omöjligt, att knäcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade läs- och skrivsvårigheter under andra skolåret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolåret (Häggström, 2003). Syftet med den här undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med äldre elever i grundskolan resonerar kring läs- och skrivsvårigheter och följande frågor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptäcka, förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag använt mig av perspektiv på specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) när jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

Denna uppsats syfte är att för min egen, men också för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa på vad det finns för strategier i planeringen för bilsnåla städer. Utsläppen från våra transporter är en stor bov i dramat när de gäller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har länge haft, en naturlig roll i våra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utsläppsproblematiken även andra problem i staden såsom bristande säkerhet och attraktivitet. Så hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnåla städer? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie där jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hållbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnål stadsplanering. Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gäller insatser för ett hållbart transportsystem, där egentligen alla är nödvändiga.

Syftet är i denna studie att undersöka hur några förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet på sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar även om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de får från respektive huvudman när det gäller det specialpedagogiska området. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet är uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgång till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som väl fungerande. Dock uttrycker några av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog på enheten. De anser vidare att några av specialpedagogens huvuduppgifter är att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.

Denna studie handlar om ungdomsarbetslösheten i Karlskrona. Anledningen till att jag har valt att skriva om detta ämne är med bakgrund av att i september år 2013 har Karlskrona landets högsta ungdomsarbetslöshet. Syftetmed studien är att undersöka hur arbetslösa ungdomar i Karlskrona upplever att samhället arbetar med insatser som kan leda till sysselsättning och om de får hjälp med att bibehålla sin motivation under arbetslösheten. Undersökningens metod är i form av fyra intervjuer med arbetslösa ungdomar i Karlskrona. Resultatet av intervjuerna ställs mot olika teoretiska utgångspunkter.

Det övergripande syftet med studien är att studera vilka diskurser som framträder hos lärare i talet om hur stöd till elever i svårigheter bäst ska organiseras samtidigt som ett förändringsar-bete mot en skola för alla startas. Vidare syftar studien till att undersöka om det finns någon konflikt inom eller mellan diskurserna och om några diskurser dominerar över andra. Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angrepps-sättet som vilar på en socialkonstruktionistisk grund. Inom den socialkonstruktionistiska ve-tenskapssynen finns ingen absolut kunskap om olika fenomen utan man talar istället om ett sätt att presentera världen bland flera möjliga. När världen förklaras utifrån ett socialkon-struktionistiskt perspektiv används ofta diskursanalys.

Studien behandlar forumspel som punktinsats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Två dramapedagoger har genom djupintervjuer delgett sina berättelser om arbetet med forumspelsmetoden under korta insatser. Det övergripande syftet är att skapa kunskap om forumspel som metod och undersökningen belyser informanternas upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Resultatet av djupintervjuerna påvisar dramapedagogernas positiva syn på forumspel som punktinsats. Främst då det utifrånperspektiv punktinsatsen har gör att man som pedagog kan nå kvalitéer en ordinarie verksamhet har svårt att åstadkomma.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet på dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk (SVA) och specialpedagoger ser på sitt uppdrag när det gäller elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Studien baseras på sex intervjuer med tre SVA-lärare och tre specialpedagoger, från tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som är gjord utifrån det kategoriska och relationella perspektivet att förhålla sig till specialpedagogik, utgår från studiens tre frågeställningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, både SVA-lärare och specialpedagoger, känner att deras uppdrag är otydligt när det gäller arbetet med elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krävs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar också att SVA-lärarna och specialpedagogerna är medvetna om att elever med utländsk bakgrund, på grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, är underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser här adekvat kartläggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptäcka och sätta in rätt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner är dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte är redo att inkludera alla elever, är ämnet SVA och den lilla stödgruppen några av förutsättningarna för att elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd, så småningom ska kunna känna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

Vår ambition med den här studien har varit att belysa hur rättsäkerheten och kvaliteten bibehålls utifrån de beviljade besluten till det når de individer besluten gäller för i de praktiska verksamheterna. Vi har studerat vissa insatser inom hemtjänsten. De insatser som varit aktuella för studien är de insatser inom hemtjänsten som kräver att det upprättas en målstyrd arbetsplan. Vi har tagit hjälp av teorier som belyser organisationer och teorier som handlar om implementering för att kunna ge en förklaring till det framkomna resultatet. Vi har också tagit hjälp av viss lagstiftning samt föreskrifter som anger hur och vad som ska göras för att uppnå rättsäkerhet och kvalitet i den undersökta verksamheten.För att öka förståelsen med målstyrt arbete beskrivs även de inblandade parterna i den implementeringsprocess vi valt att fokusera på.Vi har i studien använt oss av enbart textmaterial för att komma fram till ett resultat.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga har de senaste 10-20 åren ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohälsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att främja psykisk hälsa. Metod: Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero på socioekonomiska skillnader och stress.

Barnhälsovården i Sverige ska vara en resurs för alla familjer med barn upp till skolåldern. Syftet med studien var att undersöka hur adoptivföräldrar respektive biologiska föräldrar upplevde kontakten med barnhälsovården, vilka förväntningar de hade på barnhälsovården samt vilka olika insatser de blivit erbjudna. Dessutom undersöktes om föräldragrupperna hade olika behov när det gällde kontakten med barnhälsovården och hur de upplevde att deras behov uppfyllts. Studien är av kvalitativ design och intervjuer har genomförts både individuellt och i grupp med biologiska föräldrar och adoptivföräldrar.Resultatet visar att adoptivföräldrar förväntade sig och erbjöds färre insatser från barnhälsovården än biologiska föräldrar. En stor skillnad mellan grupperna var hur snart de träffade distriktssköterskan efter hemkomst med sitt barn, och hur ofta de besökte barnavårdscentralen.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde.

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Syfte Studiens syfte har varit att ta reda på hur föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever bemötandet från professionella inom socialtjänstens funktionshinderenhet och inom habilitering och skola samt att undersöka hur föräldrarna upplever insatser och deras funktioner.Metod För att undersöka föräldrarnas upplevelser har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vi har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv i vår analys för att fånga personernas upplevelsevärldar. Vi har intervjuat sex föräldrar som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och som bor i samma kommun.Vi har använt ett empirinära förhållningssätt vilket innebär att vi utifrån vår empiri har skapat teman. Vi beskriver resultatet utifrån fem övergripande huvudteman och 14 underteman som vi tog fram genom vår analys. De huvudteman vi skapat är relationer, kommunikation, kunskap, stöd och förslag till förändring och de underteman vi tagit upp belyser det som vi sett som viktiga delar till huvudtemana.